| 1. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Att försöka få grepp om genrepedagogik(en) – exemplet Läslyftet
- 2022
-
Ingår i: SMDI 15 Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Lunds universitet, 23–24 november 2022..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolkontexten framställs genrepedagogik som inflytelserik och ofta använd (Bergh Nestlog, Danielsson & Krog 2018, Borsgård 2021, Hansson 2013, Kinderberg 2021, Liberg, Wiksten Folkeryd & af Geijerstam 2012, Nygård Larsson 2015, Walldén 2019). Dock är den inhemska forskningen om vad som förstås som genrepedagogisk undervisning eller hur den iscensätts relativt begränsad. Ännu mindre vet vi om i vilken utsträckning pedagogiken förekommer i svensk skola. I detta paper undersöks hur Sydneyskolans genrepedagogik uppfattas och rekontextualiseras (Bernstein 2000) i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet vars syfte är att stärka lärares kompetens att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen och på alla stadier i svensk skola. I analysen av materialet används verktyg som hämtas från de teorier som Sydneyskolans genrepedagogik vilar på – systemisk funktionell lingvistik (Halliday 2004), genreteori (Martin 1992) och Vygotskijs sociokulturella teorier (Vygotskij 1986). Flertalet av de Läslyftsartiklar som presenterar genrepedagogiken reducerar den till arbete enligt cirkelmodellen, där pedagogiken beskrivs som ett arbetssätt uppdelat i tre eller fyra faser, närmast jämförbara de faser som skrivprocessen (Flower & Hayes 1980) inrymmer. I den mån genrepedagogiken förankras teoretisk, gäller det främst stöttning, men vad som ska stöttas förblir ofta oklart. Språkvetenskapliga teorier tas enbart upp i ett fåtal artiklar, och genrepedagogikens potential att stärka elevernas kritiska förhållningssätt till text förbigås. Den preliminära slutsatsen av studien är att rekontextualiseringen av genrepedagogiken inom Läslyftet är förenklad och ibland också förvanskad, vilket gör att den potential som inryms i Sydneyskolans ursprungliga version av genrepedagogik inte kommer i bruk.
|
|
| 2. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Att försöka få grepp om genrepedagogik(en) i den svenska skolkontexen.
- 2022
-
Ingår i: Skriv! Les! Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving, og literacy. NTNU Trondheim, 10-11 maj, 2022..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolkontexten framställs genrepedagogik(en) som inflytelserik och ofta använd (Bergh Nestlog, Danielsson & Krog 2018, Borsgård 2021, Hansson 2013, Kinderberg 2021, Liberg, Wiksten Folkeryd & af Geijerstam 2012, Nygård Larsson 2015, Walldén 2019). Dock är den inhemska forskningen om vad som förstås som genrepedagogisk undervisning eller hur den iscensätts relativt begränsad. Ännu mindre vet vi om i vilken utsträckning pedagogiken förekommer i svensk skola. I detta paper undersöks hur Sydneyskolans genrepedagogik uppfattas och rekontextualiseras (Bernstein 2000) på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet.
|
|
| 3. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Från samtalsledare till förändringsagent? Handledarens roll i Läslyftet
- 2017
-
Ingår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning.Textkulturer. Karlstad 24-25 nov, 2016 / Redaktörer: Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg. - Karlstad : Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. - 1651-9132. - 9789170639203
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Getting to grips with genre pedagogy - Mapping and analysing the recontextualisation of Sydney school genre pedagogy in the Swedish educational context
- 2023
-
Ingår i: Linguistics and Education. - 0898-5898. ; 78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, genre pedagogy is repeatedly put forward as influential. However, there is little research on how it is understood and applied in practice. This article is an attempt to get to grips with how genre pedagogy has been recontextualised in the Swedish school context. This is done by discourse analyses of curriculum and syllabuses, a professional development programme on literacy and teacher guides claiming to draw on genre pedagogy. We conclude that the recontextualisation of genre pedagogy is a simplification, primarily focusing on the pedagogical know-how through a student-centred application of the Teaching and Learning Cycle, while knowledge about language and the underlying ideology aiming at redistributing educational capital is downplayed or absent.
|
|
| 5. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Handledaren som medierande redskap och moderator
- 2018
-
Ingår i: NÄD, Nationell ämnesdidaktisk konferens, 26-27 april, 2018, Kristianstad.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961
(författare)
-
Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen.
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Title: Teaching writing in upper secondary school. The role of the Swedish subject in social reproduction. Author: Pernilla Andersson Varga Language: Swedish with an English summary ISBN: 978-91-7346-803-9 (tryckt) ISBN: 978-91-7346-804-6 (pdf) ISSN: 0436-1121 Keywords: writing repertoire, instruction, Bernstein, framing, horizontal and vertical discourse, teachers’ conceptions, vocational, social class The importance of developing a literacy characterized by the ability to analyse, reason and communicate, in order to it make possible to have an impact on society, is emphasized in international and national educational policy documents. This study explores the writing repertoires that are made available to upper secondary school students in the school subject of Swedish. The results reveal a differentiation between the teaching of writing to students on academic programmes and vocational programmes, even though the students study the same course, with the same goals to be attained, at the same school. Students on academic programs are given the opportunity to produce expository and argumentative texts moving in a vertical discourse, whereas texts produced by vocational students mainly move in a horizontal discourse, and typically involve reproducing facts. However, the study also provides an example of interruption of social reproduction – the vocational business and administration students are offered a strongly framed curriculum characterized by explicit instructions that meet the requirements of the syllabus and the final national test. It is evident that the teaching of writing is affected by the students’ social class and gender, and that the educational system itself produces inequality by having low expectations of the performance of vocational students, in particular that of working-class young men. The implications of the study are that there is a need to challenge school actors’ ideas about vocational students and a need for teachers to develop didactic tools to meet the demands of this category of students.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Writing for life? : A case study of affordances of writing in four L1 upper secondary classrooms
- 2015
-
Ingår i: L1-Educational Studies in Language and Literature. - 1567-6617 .- 1573-1731. ; 15:SpecialIssue, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the period of 1994-2011 all programmes in Swedish upper secondary school comprised a set of core subjects with the aim to entail equity on the policy level. However, a division between programmes still prevailed on the school level, particularly in the core subject L1 Swedish. The main purpose of this study has been to explore how the teaching of writing in two academic and two vocational programmes differs, which writing repertoires are developed and how writing is assessed. The study is part of a long-term ethnography of writing in upper secondary school (Andersson Varga, 2014). The data produced during the two-year field study contain field notes from writing lessons, lesson observations and talks with four teachers, as well as recorded and transcribed, semi-structured teacher and student interviews, instructions on writing tasks, student texts and teachers’ responses to student texts. This article focus-ses on the preparation for the National Test, the afforded assignments, the realisations of the student texts and the assessment. The teachers in the four programmes handle the national syllabus in relation to the students, resulting in four different curricula in the classroom. Thus, issues of inequity, disparities in curricula as well as different expectations on students, depending on programme, became obvious. To understand the processes of social reproduction, we use Bernstein’s sociology of education (1996, 2000) and the concept of the pedagogic device and pedagogic identity. However, we also show one example of interruption (Singh, 2013) in one of the four classrooms. Thus, the main results demonstrate how one particular teacher brings about change to a group of working class girls. © 2015 International Association for the Improvement of Mother tongue Education.
|
|
