| 1. |
- Anderzén, Christina
(författare)
-
Att kvalitetssäkra källsorterat matavfall
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Kvaliteten på matavfallet påverkar biogödseln och därmed möjligheten till återföring inom lantbruket. Därför redogörs i rapporten även för de krav som finns på insamlingssystemet vid certifiering av biogödsel, Certifierad Återvinning, samt då biogödsel återförs inom ekologiskt lantbruk. Även risken för driftstörningar i behandlingsanläggningen minskar avsevärt om matavfallet är rätt sorterat.Denna rapport är en sammanställning av svenska kommuners erfarenheter av att arbeta med kvalitetssäkring av källsorterat matavfall. I rapporten har också samlats praktiska tips och vad man som kommun bör tänka på avseende förebyggande arbete, kontroll och återkoppling. Detta finns också översiktligt sammanställt i checklistor.För att uppnå en bra kvalitet krävs en aktiv kvalitetssäkring i insamlingsledet. Genom att hålla systemet levande motiveras hushåll och verksamheter att källsortera. Detta bidrar samtidigt till att större andel av matavfallet kan samlas in separat för biologisk återvinning.Ambitionen är dels att rapporten ska ge verktyg och inspiration till kommuner som står i startgroparna och ska införa ett insamlingssystem för matavfall, men även till de som vill utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete.
|
|
| 2. |
- Anderzén, Christina, et al.
(författare)
-
Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framgångsfaktorer vid införande av insamlingssystem för källsorterat matavfall är främst av ”mjuk” karaktär. Det är planering, tillräckliga personella resurser, information samt uppföljning och kontroll som lyfts av de kommuner som deltagit i studien. Faktorer som egentligen inte är kopplade till ett specifikt insamlingssystem. En slutsats som kan dras av detta är att hur man arbetar med systemet, både vid införandet och under drift, är viktigare än vilket insamlingssystem som väljs. Olika insamlingssystem har sina för- och nackdelar, det viktigaste är att systemen är väl anpassade till aktuell kommun.I många kommuner diskuteras att införa ett källsorteringssystem för matavfallsinsamling. Det är mycket som ska planeras när ett sådant system ska införas. Men även i kommuner som redan har en separat insamling av matavfall finns det ofta utvecklingspotential.Det behövs därför ett hjälpmedel som kan underlätta inför beslut och för att snabbt skaffa sig en överblick av vad det innebär med insamling av källsorterat matavfall. Erfarenheter från andra kommuner som redan infört system för separat insamling av matavfall behöver spridas.Denna rapport innehåller en beskrivning av möjliga insamlingssystem med tekniska beskrivningar, lämpliga insamlingsfordon, vanliga tömningsintervall, merkostnad för kärl och information med mera. Den innehåller också en guide som ska ge tips om vad kommunen bör tänka på om ett system för insamling av matavfall ska införas. Guiden finns också utgiven separat i Avfall Sveriges publiceringsserie för guider.
|
|
| 3. |
- Anderzén, Christina
(författare)
-
Insamling av matavfall i flerbostadshus – goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag
- 2016
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Insamlingen av matavfall ökar. Över 200 kommuner har infört matavfallsinsamling och många ytterligare är på gång. Plockanalyser har visat att matavfall insamlat i flerbostadshus har sämre kvalitet än matavfall insamlat från villor. Andelen matavfall som sorteras ut är också generellt lägre. En ständigt återkommande frågeställning är därför hur insamling i flerbostadshus kan förbättras, både sett till mängd och kvalitet, men även utvecklingspotential för samarbetet mellan fastighetsägare och avfallsansvariga på kommun. Vilken eller vilka arbetsmetoder är bäst sett ur både avfallsansvariga enheten på kommunen/kommunala bolaget såväl som fastighetsägarens perspektiv?I flerbostadshus tillämpas olika insamlingssystem. Dessa är beroende av vilket grundsystem som finns i kommunen. Samlas matavfallet in i ett separat flöde eller samlas det in tillsammans med restavfallet i olikfärgade plastpåsar som sedan sorteras ut optiskt i en sorteringsanläggning?I separata system behöver utrymme för en separat fraktion skapas vid hämtstället. Ofta tillämpas en kombination av system utifrån aktuella förutsättningar på hämtstället. Man brukar likna det med en palett av alternativ för att kunna möta fastighetsägarnas behov. Vanligt förekommande är separata kärl i ett rum eller hus för sortering. Då det ofta handlar om större mängder matavfall har även mekaniska system såsom bottentömmande behållare och sopsug blivit allt vanligare för källsortering av matavfall i flerbostadshus, särskilt i storstadsregionerna.Vid optisk sortering behöver inte separata insamlingssystem skapas i insamlingsledet utan istället ligger fokus på att skapa förutsättningar för att hela, rena och väl knutna plastpåsar kommer till sorteringsanläggningen. Det är också viktigt att påsar som är avsedda för matavfall inte används till annat då de då sorteras ut som matavfall. Förekomst av löst avfall försämrar sorteringen och ska också undvikas.I både separata system och system med olikfärgade påsar för optisk sortering är påsen för sortering av matavfall i hemmet central för att systemet ska fungera. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för hushållen att alltid ha tillgång till rätt påse och utrustning för sin sortering. Ytterligare ett system som börjar bli vanligare i flerbostadshus är köksavfallskvarnar. Här finns det exempel både på kvarnar som är kopplade direkt till ledningsnätet och kvarnar kopplade till en tank/slamavskiljare som töms med sugbil för transport till behandlingsanläggning. Principen för den som källsorterar sitt matavfall är dock densamma och sorteringen görs uteslutande i hushållets kök.Ett generellt problem i flerbostadshus och en kommunikativ utmaning är att man ofta är väldigt anonym i systemet. Det är svårt att hålla en direktkommunikation med individen på samma sätt som med en villaägare. Dessutom kan omsättningen av boende vara stor och det kan vara svårt att fånga upp nya källsorterande hushåll i systemet.Kvalitén på det matavfall som samlas in från flerbostadshus kontrolleras, men det är svårare att identifiera vem/vilka som bidrar till bristerna. Fastighetsägarna behöver därför vända sig till samtliga boende i fastigheten även fast majoriteten sköter sig. Det handlar då ofta om att generellt skapa bättre förutsättningar för källsortering, skyltning och kommunikation.Lyckad matavfallsinsamling för hyresgäster hos det allmännyttiga bostadsföretaget och privata fastighetsägare samt boende i bostadsrättsföreningar bygger ofta på gemensam satsning och god dialog mellan fastighetsägare och avfallsansvariga på kommunen.
|
|
| 4. |
- Anderzén, Christina, et al.
(författare)
-
Matavfallets väg från bord till jord – en översiktlig kartläggning av olika insamlingssystem för källsorterat matavfall från hushåll
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Vid förbehandling av matavfall uppstår ofta en balansgång mellan att ta bort föroreningar och att minimera förluster av insamlat matavfall. Fler separeringssteg innebär större förluster. Mer kunskap behövs dock kring vilka faktiska förluster av matavfall som görs vid olika typer av förbehandling samt koppling till olika insamlingssystem. Ett väl sorterat matavfall med så lite ovidkommande material som möjligt underlättar fortsatt behandling och möjligheter till avsättning av biogödsel samtidigt som det skapar förutsättningar för mindre förluster. Syftet med insamling av källsorterat matavfall är i första hand att återvinna växtnäring, vilket även kommer att säkerställa produktionen av biogas. I denna rapport följer vi påsen med matavfall från hushållet hela vägen till åkermarken. Projektet har gjort en ansats att försöka beskriva vad som händer längs vägen och utifrån detta bedöma hur det påverkar kvalitén samt vilka förluster som görs i olika steg. Resonemang förs även avseende skillnader mellan de i Sverige vanligaste insamlingssystemen för källsorterat matavfall; fyrfackskärl, separata kärl och olikfärgade påsar för optisk sortering.Målet är att kommunerna efter genomläsning ska få en bättre förståelse för hela kedjan ”från bord till jord”. Därmed också att utformningen av egna mål och val av insamlingssystem, i större utsträckning än idag, baseras på en helhetssyn avseende biologisk återvinning där även kvalitetssäkring och förutsättningar för återföring av växtnäring vägs in. Förhoppningen är även att kommuner som redan är igång med insamling av matavfall, ska finna stöd i arbetet med att säkra kvaliteten och mängder då ”från bord till jord” ger en överblick över de olika stegen. Det är så klart önskvärt att så stor andel matavfall som möjligt samlas in och att det är rätt sorterat. Rapporten konstaterar att andra faktorer än typ av insamlingssystem, bl.a. hur man arbetar med information, är viktiga för vilket insamlingsresultat som uppnås. Därmed föreslås att informationsmodeller beaktas vid jämförande studier avseende utsorteringsgrad, mängd och kvalitet. Även resultat vid källsortering av matavfall i större mekaniska system såsom sopsug och underjordsbehållare anpassade för flerbostadshus/tätbebyggda områden bör utvärderas. Detta eftersom dessa system blir allt vanligare särskilt i storstadsregionerna. Förlust av biogaspotential då matavfall mellanlagras har inte utretts vidare i denna rapport och bör också studeras närmare. Vilken påverkan har exempelvis hämtningsintervall och transportsträcka mellan insamling och behandling?Sammanfattningsvis kan sägas att det behövs mer kunskap och konkreta siffror längs hela kedjan för biologisk återvinning - från insamling till återföring av växtnäring – för att kunna sätta resultat och kostnader i ett systemperspektiv.
|
|
| 5. |
- Anderzén, Christina, et al.
(författare)
-
Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i biogödsel
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innehåll av kadmium och fosfor varierar mellan biogödsel från olika samrötningsanläggningar. De substrat som används för biogas- och biogödselproduktion har generellt ett visst innehåll av kadmium. Vidare konstateras att innehållet av kadmium varierar mycket mellan olika substrat. Det är några av slutsatserna från studien som gjorts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och JTI – Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik på uppdrag av Avfall Sverige.Vilka substrat som används för produktion av biogödsel och biogas är avgörande för biogödselns kvalitet. En av de viktigaste parametrarna är biogödselns innehåll av kadmium. Eftersom kadmium är en giftig tungmetall vars förekomst och spridning ska minska, ett så kallat utfasningsämne, är minimering av dess förekomst i biogödsel av högsta vikt. En annan avgörande kvalitetsaspekt är biogödselns nytta, det vill säga innehållet av näringsämnen. Innehållet av fosfor är särskilt intressant eftersom det är en ändlig resurs.Grundat på dessa förutsättningar ligger fokus i detta projekt främst på innehållet av kadmium och fosfor i biogödsel samt i de substrat och råvaror som används för biogas- och biogödselproduktion. Eftersom kadmium frigörs vid brytning av fosfor har kvoten för innehållet av dessa två ämnen traditionellt använts för beskrivning av handelsgödselns kvalitet. Därför används kadmiumfosforkvoten även i detta projekt.Projektets syfte har varit att ta fram underlag och verktyg för att värdera substrat med avseende på deras innehåll av kadmium. Ett beräkningsverktyg för beräkningar av kadmiuminnehåll i substrat och biogödsel har tagits fram. Med hjälp av verktyget beräknas kadmiumfosforkvoten i biogödseln utifrån användarens inmatade värden för ingående substrat alternativt hur tillägg/borttag av ett substrat påverkar biogödselns kvalité. Därutöver har innehållet av kadmium, fosfor och kadmiumfosforkvoten i producerad biogödsel samt i ett urval substrat kartlagts. För biogödsel och för vissa substratkategorier redovisas medel-, maximum- och minimivärden för innehåll av kadmium och fosfor samt kadmium-fosforkvoten. För visa substratkategorier redovisas även medianvärden.Följande slutsatser kan dras av studien:Innehåll av kadmium och fosfor samt kadmiumfosforkvoten varierar mellan biogödsel från olika samrötningsanläggningar.De substrat som används för biogas- och biogödselproduktion har generellt ett visst innehåll av kadmium.Innehållet av kadmium varierar mycket mellan olika substrat samtidigt som en variation finns inom olika substratkategorier.Egna analyser eller analyser utförda av leverantören är att föredra vid beräkningar framför medel-, median- maximum och minimivärden eller typvärden för ett visst substrat.För att förebygga risken för förhöjda värden av kadmium i biogödseln är det viktigt att arbeta förebyggande och även bedöma substrat utifrån dess innehålla av kadmium och inte enbart biogaspotential. Ensidigt tryck på ökad gasproduktion kan äventyra en hög kvalitet på biogödseln samt möjligheten att återföra växtnäringsämnen.Biogödseln uppvisar i flera fall lägre kadmiumfosforkvot än stallgödsel. Ett kraftigt sänkt nationellt gränsvärde för kadmiumfosforkvoten (nu 100 mg Cd/kg P) skulle kunna minska möjligheten att använda organiska gödselmedel med dagens kvalitet.Det långsiktiga målet är att kunskapen om olika substrats innehåll av kadmium och dess påverkan på biogödselkvalitén ska öka samt att biogödselns innehåll av kadmium på sikt ska minska.
|
|
| 6. |
- Halford, Christina, et al.
(författare)
-
Endocrine measures of stress and self-rated health : A longitudinal study
- 2003
-
Ingår i: Journal of Psychosomatic Research. - 0022-3999 .- 1879-1360. ; 55:4, s. 317-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Simple global self-ratings of health have been found to hold considerable predictive validity in relation to morbidity and mortality. Inverse associations between chronic stress and self-rated health (SRH) have been found and suggested to explain part of the predictive validity of SRH. Studies including biological data are, however, few. The purpose of this paper is to study the relationship between endocrine measures of stress and SRH.Methods: A longitudinal study of 102 healthy middle-aged men. Written questionnaires and blood samples were collected at baseline and at follow-up 1 year later.Results: A decrease in SRH below the level of good was associated with significantly increased s-prolactin and decreased s-testosterone. Poorer SRH and increased levels of s-prolactin were significantly associated with increased vital exhaustion at follow-up.Conclusion: Our study identifies a possible biological pathway, which might be of relevance in understanding the well-established association between SRH and health.
|
|
| 7. |
- Halford, Christina, et al.
(författare)
-
Self-rated health, life-style, and psychoendocrine measures of stress in healthy adult women
- 2010
-
Ingår i: Upsala Journal of Medical Sciences. - : Informa Healthcare. - 0300-9734 .- 2000-1967. ; 115:4, s. 266-274
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. Self-rated health (SRH) is a robust predictor of subsequent health outcome, independent of objective health measures and life-style-related health risk factors. However, the determinants of SRH are as yet largely unknown. In accordance with the prevailing stress theory, we hypothesized that SRH is associated with personal coping resources, psychological strain, life-style variables, and endocrine variables. Methods. A total of 106 healthy women, 22-59 years of age, were followed for up to 3 years with annual blood sampling (cortisol, prolactin, testosterone) and written questionnaires in which information on SRH, psychological strain, coping resources, socio-economic and life-style variables was sought. Results. In bivariate, screening logistic regression analyses, intended to find candidate variables for a final analysis model, all coping resource variables (sense of coherence, mastery, and self-esteem) were significantly related to SRH, and so were two psychological strain variables (vital exhaustion, and sleep disturbances), one life-style variable (fitness), but none of the endocrine variables. In the final multivariate analysis model, including all candidate variables, only vital exhaustion (P < 0.0001), fitness (P = 0.0002), and sense of coherence (P = 0.0006) were independently associated with SRH, together explaining 74% of the SRH variance. Conclusion. Some elements of the hypothesis, i.e. the effects of coping resources, psychological strain, and life-style variables on SRH, were supported by the results, while others, i.e. effects of endocrine measures on SRH, were not, indicating a possible gender difference.
|
|
| 8. |
- Kurdve, Martin, 1971, et al.
(författare)
-
Challenges for lean thinking in food waste recycling management in a Swedish supply chain
- 2019
-
Ingår i: PLAN's Forsknings- och Utvecklingskonferens 2019.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recycling and waste management industry is important for future circular material flows. The food waste logistic and recycling operations need to be managed efficiently both in terms of material efficiency and cost of operations. Supply chain challenges include extraction of the residual material, retaining material quality with low contamination, and to produce a marketable material. Consumer waste/residual material is particularly challenging in these respects. Lean is a management concept with focus on quality, flow and improvement for customers. Important lean management principles for are; Continuous improvement, Respect for people, Standardised way of work, Just in time and Right from me quality. These principles can be simulated in lean games to facilitate discussions on improving the system. Benefits from using lean management in manufacturing have been lower costs, improved customer value, and competitiveness, reached through less transport, handling and inventory losses. The recycling and waste management industry differs from manufacturing by having less value of the products and a system providing simultaneous services and products to different customers. This study used literature, process data, including observations and operator interviews, and a workshop using a lean simulation game to initiate lean thinking discussion concerning improvement measures in food waste collection and recycling. The aim with this paper is to find in what areas (if any) there is potential for lean management implementation and the challenges for implementing such management in the food waste recycling chain. The results showed several applicable lean principles in the recycling industry. The industry has focus on flow and in many respects the transportation sub-system of the studied chain is efficient, although carrier return is a significant system loss. Information flow and goal settings have improvement opportunities. Disturbance in the information flow is not unique to recycling industry but give challenges. Paying customers in each end of the value flow with various requirements adds complexity for food waste recycling. Using the lean simulation game and value stream map were appropriate to enhance understanding of the value chain. Distinguishing value-reducing activities from other non-value adding activities may be important in waste management processes. This study contributes with a case study applying lean management tools in municipal waste management of food waste and with conceptualisations for further green lean, and sustainable supply chain management research in recycling and waste management industry.
|
|
| 9. |
- Kärrman, Erik, et al.
(författare)
-
Översikt över återvinning av fosfor och kväve från avlopp i nio utvalda länder
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There has been an increased focus on nutrients recycling specifically in Europe over the last years. This paper gives an overview of the situation in nine countries regarding status, policies and future perspectives in the area of phosphorus and nitrogen recycling from wastewater and sewage sludge. The study includes the situation in Sweden, Germany, Switzerland, Denmark, Netherlands, Great Britain, Norway, Finland and Canada. The information was received through interviews with national coordinators complemented with information from literature and other sources. The following topics were included:- Main management of sewage sludge and phosphorus extraction today- Expected future management of sewage sludge and phosphorus extraction, 5-10 years ahead- Experiences of nitrogen extraction from sewage- Experiences of source separated sewage systems- National targets, regulations and financial instruments to promote nutrients recycling from sewage- Ongoing research, development and innovation activitiesFrom the compilation of the results the countries were categorized in three groups 1)The Legislation group, 2) the Investigation group, and 3) the Limit group. The categorization was based on the current management of sewage sludge in combination with ambitions and future perspectives.The legislation group includes Germany and Switzerland where the latter is the only country with a prohibition of spreading sewage sludge in agriculture, implemented 2006. Germany is a frontrunner with a newly implemented legislation. Spreading of sewage sludge is today rare in Germany since limits are getting more and more strict over time. Incineration is a common method in both Switzerland and Germany and both countries are in the frontline regarding the introduction of phosphorus extraction from the ashes.Six countries still use considerable amounts sewage sludge on agriculture, where four countries; Great Britain, Denmark, Norway and Canada has no plans in changing this (the Limit group). The Netherlands is also part of the Limit group but is different since they do not spread any sewage sludge on agriculture due to tough limits.The investigation group contain Finland and Sweden. They are spreading relatively large amounts of sewage sludge but has also an ambition to start extract and recycle phosphorus. This is done with support of a policy in Finland and in with a governmental investigation in Sweden with aim at formulating new regulations.A general observation is that the current handling of sewage sludge in each country is more dependent on local conditions than a more scientific evaluation of different opportunities. The explanations can rather be found in the structure of the agriculture (the access of manure or the access of agricultural land convenient for spreading sewage sludge), traditions and attitude to incineration, possibilities of alternative use of sludge (cover of mines and landfills), debate of sewage sludge or other reasons.
|
|
