| 1. |
|
|
| 2. |
- Zlatev, Jordan, et al.
(författare)
-
Stages and transitions in children’s semiotic development
- 2009
-
Ingår i: Studies in Language and Cognition. ; , s. 380-401
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stage models were prevalent in developmental psychology in the past, but have recently been subjected to much criticism. We propose “rehabilitation”, defining semiotic stage as a (not necessarily stable) period characterized by the clear establishment of a novel semiotic capacity, which may “dominate” the communication of the child at this stage, but does not replace capacities from previous stages. This is spelled out by adopting one particular model of semiotic development – the Mimesis Hierarchy (Zlatev 2008a, 2008b) – and presenting comparative and developmental data from 6 children in Sweden and Thailand, between 18 and 27 months of age, analyzing their acts of bodily communication (ABCs) in relation to their emerging linguistic capacities. The results show evidence for a transition around 20 months, when children display the use of (stable) signs, shared with their community, in both the linguistic and gestural modalities, but do not yet systematically combine them. Only towards the end of the period under study does this begin to occur on a more routine basis. Implications are drawn for the continuous debate “insight” vs. gradual development in ontogeny, suggesting a compromise.
|
|
| 3. |
- Andrén, Eva, et al.
(författare)
-
Öppna prioriteringar inom nya områden : logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns fortfarande ett behov av att öka kunskapen om och stödja den praktiska tillämpningen av riksdagens riktlinjer för öppna prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. Flera förslag på hur ett sådant stöd kan se ut har tagits fram de senaste åren. Spridning av goda exempel är ett sådant förslag, metodstöd ett annat (PrioriteringsCentrum 2007). En mer påtaglig form av metodstöd är den nationella modell som vuxit fram för att konkretisera innebörden i riktlinjerna (Carlsson m fl 2007). Den får idag anses som välbeprövad inom ett flertal områden och har bidragit till att samsynen och kommunicerbarheten kring prioriteringar har ökat i landet. Erfarenheter visar dock att det behövs pedagogisk vägledning i hur modellen kan tillämpas. För att möta upp efterfrågan på sådant metodstöd erbjuder Prioriteringscentrum handledning i grupp. Den första handledningsgruppen är nu avslutad och det är deltagarnas prioriteringsarbeten som presenteras i denna rapport i syfte att sprida konkreta exempel på försök att tillämpa prioriteringsriktlinjerna.I rapporten presenteras fyra prioriteringsarbeten med fokus på: Regionsamverkan inom arbetsterapi Logopedi Yrkesspecifika prioriteringar på väg till teamet Från projekt till integrerat redskapExemplet med prioriteringar i regionsamverkan utgörs av det prioriteringsarbete som genomförts i det s k femklövernätverket bestående av en samverkansgrupp för arbetsterapeuter i ledningsposition på sjukhusen i Uppland, Västmanland, Södermanland, Gävleborg och Dalarna. Arbetet var ett försök att skapa gemensamma prioriteringar i regionen för ett sjukdomsområde som kändes relevant. Valet kom att falla på arbetsterapi inom reumatologi. Arbetet har sedan huvudsakligen bedrivits i en projektgrupp, bestående av en representant från varje sjukhus där arbetet växlat mellan arbete på hemmaplan och avstämningsträffar i projektgruppen.Försöket har visat att det finns en samsyn inom regionen kring prioriteringar inom arbetsterapi och reumatologi. Säkerheten i prioriteringarna har ökat i och med att fem arbetsterapiorganisationer tillsammans bidragit med ett stort underlagsmaterial bl a genom att delge varandra sina kliniska erfarenheter. Förutsättningarna för en mer likartad vård i regionen har ökat. Arbetet har också gett upphov till frågor om i vilka situationer det är att föredra att prioriteringsarbete bedrivs lokalt, regionvis och/eller nationellt.
|
|
| 4. |
- Dahl, Martin, 1984-, et al.
(författare)
-
A 2,000-Year Record of Eelgrass (Zostera marina L.) : Colonization Shows Substantial Gains in Blue Carbon Storage and Nutrient Retention
- 2024
-
Ingår i: Global Biogeochemical Cycles. - : John Wiley & Sons. - 0886-6236 .- 1944-9224. ; 38:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessing historical environmental conditions linked to habitat colonization is important for understanding long-term resilience and improving conservation and restoration efforts. Such information is lacking for the seagrass Zostera marina, an important foundation species across cold-temperate coastal areas of the Northern Hemisphere. Here, we reconstructed environmental conditions during the last 14,000 years from sediment cores in two eelgrass (Z. marina) meadows along the Swedish west coast, with the main aims to identify the time frame of seagrass colonization and describe subsequent biogeochemical changes following establishment. Based on vegetation proxies (lipid biomarkers), eelgrass colonization occurred about 2,000 years ago after geomorphological changes that resulted in a shallow, sheltered environment favoring seagrass growth. Seagrass establishment led to up to 20- and 24-fold increases in sedimentary carbon and nitrogen accumulation rates, respectively. This demonstrates the capacity of seagrasses as efficient ecosystem engineers and their role in global change mitigation and adaptation through CO2 removal, and nutrient and sediment retention. By combining regional climate projections and landscape models, we assessed potential climate change effects on seagrass growth, productivity and distribution until 2100. These predictions showed that seagrass meadows are mostly at risk from increased sedimentation and hydrodynamic changes, while the impact from sea level rise alone might be of less importance in the studied area. This study showcases the positive feedback between seagrass colonization and environmental conditions, which holds promise for successful conservation and restoration efforts aimed at supporting climate change mitigation and adaptation, and the provision of several other crucial ecosystem services. © 2024. The Authors.
|
|
| 5. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Agerskov, Simon, et al.
(författare)
-
The phenotype of idiopathic normal pressure hydrocephalus-a single center study of 429 patients
- 2018
-
Ingår i: Journal of the Neurological Sciences. - : Elsevier BV. - 0022-510X. ; 391, s. 54-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Idiopathic Normal Pressure Hydrocephlaus (iNPH) is, despite a vastly improved knowledge of the disorder since its first description still underdiagnosed and undertreated. Because of this, there is a need for further large studies describing the typical symptomatology and reversibility of symptoms in iNPH, which was the aim of this study. Methods In all, 429 patients (mean age 71years) were included. Detailed pre- and postoperative examinations of symptoms and signs were analyzed. A composite outcome measure was constructed. Results Sixty-eight % improved after surgery. Preoperatively, 72% exhibited symptoms from three or four of the assessed domains (gait, balance, neuropsychology and continence) while 41% had symptoms from all four domains. Ninety % had gait disturbances, of which 75% had broad-based gait, 65% shuffling gait and 30% freezing of gait. These disturbances coexisted in most patients preoperatively, but were more likely to appear as isolated findings after surgery. Impaired balance was seen in 53% and retropulsion in 46%. MMSE <25 was seen in 53% and impaired continence in 86%. Improvements were seen in all symptom domains postoperatively. Conclusions The iNPH phenotype is characterized by a disturbance in at least 3/4 symptom domains in most patients, with improvements in all domains after shunt surgery. Most patients present with a broad-based and shuffling gait as well as paratonia. Present symptoms in all domains and a shuffling gait at the time of diagnosis seem to predict a favorable postoperative outcome, whereas symptom severity does not.
|
|
| 8. |
- Ahlberg, Mats Steinholtz, et al.
(författare)
-
Time without PSA recurrence after radical prostatectomy as a predictor of future biochemical recurrence, metastatic disease and prostate cancer death : a prospective Scandinavian cohort study
- 2022
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 12:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Although surveillance after radical prostatectomy routinely includes repeated prostate specific antigen (PSA)-testing for many years, biochemical recurrence often occurs without further clinical progression. We therefore hypothesised that follow-up can be shortened for many patients without increasing the risk of prostate cancer death. We investigated the long-term probabilities of PSA recurrence, metastases and prostate cancer death in patients without biochemical recurrence five and 10 years after radical prostatectomy.Design: Prospective cohort study. Stratification by Gleason score (<= 3+4=7or >= 4+3=7), pathological tumour stage (pT2 or >= pT3) and negative or positive surgical margins.Setting: Between 1989 and 1998, 14 urological centres in Scandinavia randomised patients to the Scandinavian Prostate Cancer Group study number 4 (SPCG-4) trial.ParticipationAll 306 patients from the SPCG-4 trial who underwent radical prostatectomy within 1year from inclusion were eligible. Four patients were excluded due to surgery-related death (n=1) or salvage radiotherapy or hormonal treatment within 6weeks from surgery (n=3).Primary outcome measures: Cumulative incidences and absolute differences in metastatic disease and prostate cancer death.Results: We analysed 302 patients with complete follow-up during a median of 24 years. Median preoperative PSA was 9.8ng/mL and median age was 65 years. For patients without biochemical recurrence 5 years after radical prostatectomy the 20-year probability of biochemical recurrence was 25% among men with Gleason score <= 3+4=7and 57% among men with Gleason score >= 4+3=7; the probabilities for metastases were 0.8% and 17%; and for prostate cancer death 0.8% and 12%, respectively. The long-term probabilities were higher for pT >= 3versus pT2 and for positive versus negative surgical margins. Limitations include small size of the cohort.Conclusion: Many patients with favourable histopathology without biochemical recurrence 5years after radical prostatectomy could stop follow-up earlier than 10 years after radical prostatectomy.
|
|
| 9. |
- Andersson, Patiyan, 1978-, et al.
(författare)
-
Genome-wide analysis of penile cancer using high-density single nucleotide polymorphism arrays
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The availability of genome-wide high-density single nucleotide polymorphism (SNP) arrays makes it possible to in a structured manner study chromosome aberrations in penile cancer where little is known of disruptive genetic events. In this study 19 penile squamous cell carcinomas were analyzed using the 250k NspI SNP array from Affymetrix. We find major regions of frequent copy number gain in chromosome arms 3q, 5p and 8q, and slightly less frequent in 1p, 16q and 20q. The chromosomal regions of most frequent copy number losses were 3p, 4q, 11p and 13q. We identified four candidate genes residing in the major chromosomal regions of aberration. Eight tumours showed copy number gain of the PIK3CA gene located to 3q26.3. Five of the remaining tumours carried an activating mutation of the PIK3CA gene and these tumours showed very few chromosomal aberrations. Collectively, disruption of the PIK3CA gene was found in 13/19 samples, and presence of active phosphorylated AKT was confirmed immunohistochemically in these tumours indicating an active signalling pathway. We found copy number gain of the hTERT gene (5p15.33) in 7 samples and of the Myc gene (8q24.21) in 7 samples. Copy number loss of the tumoursuppressor gene FHIT (3p14.2) was observed in 8 samples, the same 8 samples that showed copy number gain of the PIK3CA gene. In total the PI3K/AKT and RAS/MAPK pathways were found to be activated through mutation or amplification in 64% of the cases, indicating the significance of these pathways in the aetiology of penile cancer.
|
|
| 10. |
|
|
