| 1. |
- Castillo Estupiñan, Cesar Camilo, 1992-
(författare)
-
Reconfiguring Conservation and Ontological Politics : An Ethnography of Campesinos and Scientists in the Andean Páramos
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis offers an empirical analysis that critically assesses and expands the concept of “ontological politics” as a tool for understanding environmental conservation practice. It takes the case of páramos conservation in Colombia, a high mountain ecosystem located above 2600 mts altitude. The area is known for its vast biodiversity, its vital role providing water and for the presence of communities of “campesinos” (peasants in english) who fled to these remote places to escape Colombian political violence in the countryside during the 20th century. Since 2010 the Colombian state has initiated a series of measures to conserve páramos. But it has become apparent that the presence of campesinos in páramos does not seem fully to fit with the conservation goals set by the Colombian government. Taking this as its starting point, the thesis reports on a multi-sited ethnography among campesinos and scientists (biologists and geographers), with the aim of determining to what extent the practices of all those involved can or cannot produce a páramo spacious enough for diverse forms of living. The thesis uses these empirical materials to argue that four key dimensions of ontological politics need to be respecified to provide a method for both analyzing and intervening in conservation practice: boundary-making, space, ontological differences, and intervention. These dimensions, the thesis argues, are central for the twofold task of reconfiguring ontological politics as a tool for social analysis and interrogating the forms of politics that it enables in re-search practice.
|
|
| 2. |
- Ottosson, Mikael
(författare)
-
Opposition and adjustment to industrial ‘greening’ : the Swedish forest industry’s (re)actions regarding energy transition – 1989-2009
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis analyses how the Swedish forest industry has (re)acted regarding the energy transition and, in particular, regarding the reconstruction of the electricity and forest resources in Sweden during the 1989–2009 period. The thesis consists of four papers that analyse how the Swedish forest industry by means of energy management practices at individual pulp and/or paper mills, in corporate strategies performed by CEOs and boards of directors, and via its industry association, has dealt with mounting political and public demands for the industry to become ‘greener’. At the heart of the thesis are issues related to the industry’s substantial use and management of electricity and forest resources.This thesis focuses on the patterns of conflict and reconstruction that various forest industry representatives (e.g., CEOs) and entities (e.g., mills and resources) have experienced in relation to opposing and/or adjusting to the energy transition. The Swedish forest industry constitutes an illuminating case in a wider research context of how an industry (re)acts regarding increasing environmental and energy-related demands concerning its strategic resources. By using multidisciplinary theoretical concepts when analysing industrial change, this thesis demonstrates the industry’s wider embeddedness in science, policy, and material resources.
|
|
| 3. |
- Schwabecker, Julia
(författare)
-
Between the Paths of Modernity : The European Commission’s Shaping of European Nuclear Energy Policy between 1999 and 2012
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A powerful symbol of modernity, in its early days, nuclear energy was associated with images of progress and dreams of a better life. At the start of the European process of integration, it was hoped that peaceful cooperation in nuclear matters would bring about lasting peace in the European continent. Today, the idea of uniting European nations through the common development of electronuclear technology may appear odd. Yet, more than a half century after the start of the European project of integration, the Euratom Treaty firmly calls for the creation of conditions necessary for the speedy establishment and growth of the nuclear industry, while the European Commission, an organization situated at the heart of the European integration project, officially frames this energy source as indispensable for the long-term transformation of the European energy system in a more sustainable direction.However, this development of European nuclear energy policy was neither natural nor inevitable. General European energy policy was standing at a crossroads at the turn of the century and the European Commission’s official position was split between two fundamentally different understandings of the role of nuclear power. Starting in 1999, when the European Union raised the status of its commitment to sustainable development to a constitutional and legally binding objective, and ending the analysis with the post-Fukushima policy response in 2012, this study explores how the Commission shaped electronuclear policy in light of the Union’s commitment to sustainable development. Stressing the role of the operationalization of sustainable development in the general energy sector, it explores how a particular conceptualisation of the nuclear energy development trajectory came to be considered natural and desirable while the other conceptualization was marginalised and became increasingly less relevant, discussing the implications of this development for the process of transforming the European energy system. Drawing broadly on the critical constructivist approach, the study is based on the assumption that the normative structure of the international system, which is underpinned by the industrial society’s ideals about modernity, justifies disproportionate focus on technological and industrial development and exploitation of nature. Because states and supranational polities alike define and redefine their interests and identities within this normative fabric of international society which in turn reflects ideas about what is legitimate and desirable, the study reflects on the critical potential of the concept of sustainable development to transform this normative framework.
|
|
| 4. |
- Andersson, Daniel, 1989-
(författare)
-
Artificial Earth : On the Genealogy of Planetary Technicity
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As technology transforms the conditions by which we come understand and interact with the world around us, it is relevant to ask questions about the historicalontological aspects of these patterns of change. The widespread adoption of the term “Anthropocene” during the last twenty years indicates the wide acceptance of the view that human activities have become such a powerful driving force for global environmental change that our destructive legacy will be recorded in geological history. Man, it is argued, has come to alter his terrestrial environment on such a global scale that the ontological difference between natural and technological patterns of change has lost its salience. Addressing our contemporary environmental problems, then, requires knowledge of how physical processes in the natural world operate. But it also necessitates a critical self-consciousness that pertains to the understanding of “the natural” vis-à-vis “the artificial” that underlies this kind of knowledge production. The latter forms the basis of this thesis, which treats the disclosure of technology as a “global” or “planetary” phenomenon – what, herein, is called “planetary technicity” – in earth system science and within the prevailing Anthropocene discourse, and argues that this disclosure gives rise to a research problem that necessitates the present study: insofar as natural and technological patterns of change are made ontologically equivalent, we are faced with a situation wherein technology is increasingly portrayed as beyond human control – just like the products of nature, artifice is depicted as self-organizing. Proceeding from an intellectual-historical point of departure, and within the framework of modern earth science, the methodological ambition of the thesis is to investigate the so-called “genealogical” provenance behind this particular disclosure of technology, with the intention of exposing its historical conditions. The thesis seeks to accomplish this by answering three main questions: how did the question of the nature of technology intersect with epistemological and methodological concerns in earth science; how were such concerns treated or resolved; and last but not least, what is the intellectualhistorical provenance of planetary technicity? In view of the genealogical examination, the thesis concludes that planetary technicity is a product of a certain intellectual-historical tradition in modern earth science that opposed itself toward mechanistic philosophy by taking up a holistic approach in order to study the earth, which meant that technology ontologically came to be attributed organic rather than mechanical features. In addition, the thesis highlights the historical coincidence – as opposed to the necessity – of this particular understanding of technology.
|
|
| 5. |
- Dahl, Emmy
(författare)
-
Om miljöproblemen hänger på mig : Individer förhandlar sitt ansvar för miljön
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart.Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan.Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans.
|
|
| 6. |
- Haikola, Simon, 1982-
(författare)
-
Bortom kontroll? : Den svenska kemikalieövervakningens logik
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemikalier utgör en grundläggande beståndsdel av det senindustriella samhället, och en omfattande produktion av kemikalier brukar allmänt anses som en nödvändig förutsättning för teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I Sverige ledde miljölarmen om DDT, PCB och kvicksilver på 1960- och 1970-talet till inrättandet av ett system för kemikaliekontroll som brukar framhållas som ett av världens främsta. Avhandlingen undersöker detta kontrollsystem och dess logik. Detta görs genom textanalys av propositioner, statliga utredningar, rapporter från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, samt genom intervjuer med anställda på sistnämnda myndigheter. Analysen identifierar kemikaliekontroll i Sverige som ett system genomsyrat av motsättningar, vilka bottnar i en epistemologisk paradox som innebär att ju mer kunskap som ackumuleras om kemikalier, desto mer ökar osäkerheten. Den konstanta ökningen av världens kemikalieproduktion, i kombination med kemikaliers epistemologiska komplexitet, placerar kontrollmyndigheterna i en omöjlig sits. Samtidigt visar avhandlingen att myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla detta kontrollsystem som till stor del är ett system av simulerad kontroll. Dels förmedlar kontrollsystemet genom sin blotta existens intrycket av kontroll, och dels fungerar vissa centrala regulatoriska begrepp som signaler om kontroll, trots att de visar sig vara ihåliga. På så vis blir osäkerhet inom kontrollsystemet alltid ett undantag, trots att den är så utbredd.
|
|
| 7. |
- Hultman, Martin, 1976-
(författare)
-
Full gas mot en (o)hållbar framtid : Förväntningar på bränsleceller och vätgas 1978 - 2005 i relation till svensk energi- och miljöpolitik
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande avhandling undersöker Hultman hur bränsleceller och vätgas underolika tidpunkter beskrivits som delar i ett framtida energisystem 1978 – 2005. Detempiriska materialet som analyseras är statliga utredningar, böcker, rapporter,tidningsartiklar och riksdagstryck. Syftet är att undersöka vilka aktörer sombeskrev tekniken, på vilket sätt tekniken konstruerades samt hur dessa förflyttadesoch förändrades under olika tidsperioder. Avhandlingens empiri undersökstillsammans med teorier om utopier och förväntningar på teknik samt tidigareforskning om svensk energi- och miljöpolitik.Avhandlingen är indelad i kronologiskt strukturerade kapitel vilka länkas sammanav analytiska platåer. I slutkapitlet diskuteras resultaten av den historiskaförändringen från visionerna om vätgassamhällen till en vätgasekonomi i treteman. Inom det första temat analyseras omdaningar över tid med fokus påaktörer, argument och teknik. I det andra temat fokuseras hur föreställningar omtekniken byggdes upp till nya höjder mellan 2000-2005. Bland annat diskuterashur tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och säkerhetsmässiga förväntningarskapades med hjälp av starka metaforer som vatten, vägkartan och marknaden.Dessa förväntningar gjordes på olika platser och lånades mellan lokaliteter. I dettredje temat diskuteras vätgasekonomin som en ekologiskt modern utopi. I ensådan extrapoleras framtiden utifrån en ökning i takten av teknikförändringarna,men samtidigt ska samhällsstrukturerna konserveras.
|
|
| 8. |
- Kall, Ann-Sofie
(författare)
-
Förnyelse med förhinder : Den riksdagspolitiska debatten om omställningen av energisystemet 1980-2010
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling undersöker hur omställningen av energisystemet har konstruerats i den riksdagspolitiska debatten, med fokus på förnybara energikällor. Utgångspunkten är det riksdagsbeslut som fattades 1980 och som innebar en omställning till förnybara energikällor. Studien bygger på textanalys av framför allt riksdagsprotokoll.Energipolitik är en ständig dragkamp kring definitioner och kategoriseringar och vilka ideal som bör utgöra politikens mål. I den riksdagspolitiska energidebatten om omställningen av energisystemet är det långt ifrån självklart vad som betraktas som problem, lösning och mål. Aktörer interagerar och förhandlar och skapar på så vis mening. Tre teoretiska begrepp är centrala i analysen av denna process: problematisering, obligatorisk passagepunkt och gränsobjekt.Den riksdagspolitiska debatten handlar om mer än bara vilka energikällor som är bäst lämpade. Livsavgörande framtidsfrågor har knutits till energiproduktionen. I den energipolitiska debatten väcks också frågor om kunskapsproduktion, hur energikällor och olika tekniska lösningar ställs mot varandra och blir argument i debatten om rationalitet och sanning. Förnybara energikällor har varit del av såväl utopiska som dystopiska framtidsbilder. De kan vara ett argument för det lilla och småskaliga, mot tillbakagång och det antimodernistiska, eller för utveckling, modernisering och det framtidsorienterade. Således handlar debatten om omställningen av energisystemet också om vad som utgör ”det goda samhället”.
|
|
| 9. |
- Wallsten, Anna
(författare)
-
Assembling the Smart Grid : On the Mobilization of Imaginaries, Users and Materialities in a Swedish Demonstration Project
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Influential actors refer to smart grids as a revamped version of the energy systemwhen they argue for alternative energy pathways, and assign demonstration projects with the task of turning prospects about the future into functional configurations. This thesis explores notions of the smart grid future that are implicitly conveyed in Swedish smart grid strategy and planning documents. The purpose of this thesis is to describe and analyse how a smart grid is assembled in a Swedish demonstration project. Inspired by Science and Technology Studies (STS), it explores this process through interviews, document studies and participant observation. By combining concepts such as sociotechnical imaginaries, material participation and translations, this study sheds light on the negotiations, tensions and struggles at play in the process of making smart grids functional. This study examines how included and excluded users make sense of the smart grid and of their own role in shaping the future. What imaginaries do the actors involved in the project draw on? What materialities take part in shaping the smart grid, and what user engagements are encouraged? The aim of the study is to seek an enhanced understanding of how smart grids are made, of the different forces that shape this process and, ultimately, of the reality of Swedish households as part of a smart grid in the making. This study shows that making a smart grid functional is not as feasible as the smart grid imaginaries suggest, and it finds potential in user engagements that are suppressed within the current market regime, which is primarily arranged around economic incentives.
|
|
| 10. |
- Hansson, Anders, 1978-
(författare)
-
Kolets återkomst : Koldioxidavskiljning och lagring i vetenskap och politik
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna avhandling studeras en ny teknik för att hantera växthuseffekten. Den nya tekniken heter koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och granskades av FN:s klimatpanel 2005 och tillskrevs då möjligheterna att stå för 15-55% av alla CO2-reducering fram till 2100 och detta till en 30% lägre kostnad än vad som annars vore möjligt. EU är en framträdande pådrivare av CCS och för fram att växthuseffekten inte kan hanteras utan att CCS implementeras skyndsamt. CCS beskrivs i dessa sammanhang som en hållbar teknik. CCS är emellertid förbunden med långtidslagring, en betydande teknisk komplexitet och tillämpas främst på kolkraftverk. Storskaliga satsningar på CCS kan medföra att kolanvändningen ökar.Syftet med avhandlingen är att analysera de vetenskapliga och politiska ansträngningarna att visa att CCS är en eftersträvansvärd teknik för att hantera växthuseffekten. Utifrån perspektivet ekologisk modernisering och genom granskning av studier av vetenskapliga rapporter, artiklar i massmedia, politiska dokument och intervjuer genomförs studien. Scenerier och prognoser har en central funktion för att kunna påvisa att CCS är en eftersträvansvärd teknik. I flera av dessa scenarier framställs en närmast linjär teknikutveckling och flera betydelsefulla problem och hinder bortses från. CCS framstår som en teknik med stor teknisk och ekonomisk potential och i massmedia beskrivs CCS ofta som oumbärlig.En mer nyanserad bild framträder vid intervjuer med CCS-experter då fler osäkerheter och hinder lyfts fram. Förståelsen för varför denna teknik för stöd av många starka aktörer blir även tydligare. Den dominerande beskrivningen av CCS egenskaper och inverkan på energisystemen ligger i linje med det som är utmärkande för den ekologiska modernisering och således även för det dominerande sättet att bedriva energi- och klimatpolitik idag.
|
|
