SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Anving Terese) "

Sökning: WFRF:(Anving Terese)

  • Resultat 1-10 av 43
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Alenius Wallin, Linn, et al. (författare)
  • Intensive grandparenting : Narratives of changing generational practices and relations.
  • 2023
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Grandparents’ involvement in their adult children’s everyday family life seems to have increased, especially in relation to care arrangements around grandchildren (Arber & Timonen 2012; May et al., 2012; Cantillon et al., 2021). This is the case also in Sweden, despite extensive public welfare provision of childcare (Hank & Buber, 2009; Björnberg & Ekbrand, 2008). This “new army of proxy parents” (Buchanan & Rotkirch 2019: 11) calls for the need to critically analyse grandparental care practices and ideals, in relation to demands on family life and parenting, and also, in relation to ideal of what is ‘good care’ for children. Taking our point of departure in a study on intergenerational care in Sweden – involving grandparents, adult children and grandchildren (65 interviewees, using creative methods; drawings, diaries) – our analysis suggests the concept intensive grandparenting as an analytical lens for understanding contemporary grandparental involvement in care for grandchildren. Like intensive parenting/mothering (Hays 1996; Lareau 2003; Faircloth 2014), grandparenting today can be characterized as child-centred, emotionally absorbing, financially expensive and labour intensive (Hays 1996), and also as an ambivalent (Luescher & Pillemer 1998) and continuously gendered activity. In addition, it is largely done in the shadows of – and in complex relation to – parenting. Our analysis shows the need to view parenting and grandparenting practices as embedded in wider social contexts, both in relation to the changing welfare state and demands of work-family life, and in relation to changing ideals of care for children and relations between generations.
  •  
3.
  • Anving, Terese, et al. (författare)
  • Deltagarorienterade intervjumetoder
  • 2024
  • Ingår i: Genusvetenskapliga forskningsmetoder. - 9789189361812 ; , s. 229-243
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
4.
  •  
5.
  • Anving, Terese (författare)
  • Family in the Swedish model
  • 2008
  • Ingår i: Sociologisk Forskning. - 2002-066X. ; :1, s. 73-75
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
6.
  •  
7.
  • Anving, Terese, et al. (författare)
  • Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande
  • 2012
  • Ingår i: Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11. - 9789197797467 ; , s. 107-116
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Förmågan att effektivt utnyttja och kritiskt förhålla sig till olika informationsresurser – ”information literacy” eller informationskompetens – är en central färdighet i det moderna samhället. Det utgör också en allt viktigare del av lärandet i högre utbildning. Syftet med detta paper är tvåfaldigt: 1) att problematisera relationen mellan informationskompetens som en generell färdighet och mer specifika ämnesorienterade kunskaper och färdigheter; 2) ge exempel på och utveckla redskap för lärare att på ett ämnesmässigt integrerat sätt arbeta med, utveckla och examinera studenternas informationskompetens. Ett huvudspår i framställningen är att synliggöra hur träningen i informationskompetens kan stimulera och hjälpa studenterna till fördjupade ämneskunskaper.
  •  
8.
  • Anving, Terese, et al. (författare)
  • Intergenerational Care in Corona times. : A Study of Relationships, Commitments, and Practices of Care in Swedish Families during a Pandemic
  • 2021
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The corona pandemic has put intergenerational relationships in focus in ways previously never experiences. In many national contexts, lockdowns and restrictions have caused forced generational separation in families. In Sweden, the official government standpoint of generational separation – all citizens over 70 were to avoid contact with others, and especially to stay away from interactions with grandchildren – has severely affected practices of care and emotional support between generations. This has brought attention to the persistent significance of care between generations in Sweden, contrasting sociological theories depicting the country as the ’most individualized’ society in the world where the expansive welfare state is seen to have led to ‘defamiliarisation’ and weakening intergenerational ties (Bauman 2003; Berggren Trägårdh 2006). Previous research, including our on-going study Intergenerational care in Sweden (SRC Eldén 2018-01053), show that involvement by grandparents in everyday care of adult children’s families has increased in recent decades, as has engagement of adult children in everyday care of grandparents. During corona, these engagements are challenged, and the consequences thereof are multifaceted (Kivi et al 2020; Iversen et al 2020). This paper analyses the effects of the corona situation on intergenerational care relations, focusing how care is done, understood and negotiated (Morgan, 2011; Mason, 1996) between elderly parents and their adult children and grandchildren. Of special interest is the effects of forced separation on relationships regarding practical care arrangements, emotional support and commitments. Our point of departure is a study where data (biographical interviews, diary interviews, lifelines, drawing exercises with grandchildren) from grandparents, adult children and grandchildren has been gathered. So far, 45 individuals have been interviewed, several in repeated encounters, before and during the pandemic.
  •  
9.
  • Anving, Terese, et al. (författare)
  • Intergenerational care in Sweden : A biographical approach
  • 2022
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Practices of care between grandparents, adult children and grandchildren are the hub of intergenerational relationships. To care for an elderly parent, or for a grandchild, is an engagement that can be a necessity coming out of lack of other care providers, or it can be an engagement you voluntarily take upon yourself. It can feel like an obligation, and/or as something you do out of love for your kin, as demanding and time-consuming, or as rewarding and emotionally fulfilling. The doings and significance of intergenerational care in everyday life and throughout the life course is the focus for the study that this paper is based on. Sweden is a particularly interesting case in this respect, given its history of extensive welfare state care solutions and the explicit aim of creating a society marked by social and gender equality through publicly funded social security networks such as elderly care, paid parental leave, and child care. This has meant that individuals historically have been relieved from having to rely and depend upon parents, children or relatives for support (Lundqvist 2011). However, quantitative studies indicate that intergenerational involvement has increased in recent decades and that it is related to gender, class, and ethnicity/migration (Björnberg & Ekbrand 2008; Szebehely & Ulmanen 2012). In this project we investigate this qualitatively, focusing on how intergenerational care is organized, negotiated, and experienced between generations, as well as how gender, class, age, and ethnicity/migration intersect and inform everyday doings of intergenerational care. In the project a three-generation approach is applied, involving grandparents, their adult children, and grandchildren. Through the use of innovative methods (such as diaries and visual methods) we capture doings and understandings of care between generations and in the same family. In this paper we will give you a first glimpse of the analysis, and discuss the potential of using a biographical approach in studying the experience of everyday care doings and relationships during life course.
  •  
10.
  • Anving, Terese (författare)
  • "Man måste ligga steget före" Måltidsarbetets planering och organisering i barnfamiljen.
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • ”Vad ska vi äta ikväll?” är en frekvent förekommande fråga i många hushåll. I familjer med yngre barn är måltiden ofta en särskilt prioriterad aktivitet. Det handlar inte bara om att säkerställa att barnen får i sig mat, många andra ideal cirkulerar kring måltiden. Gemenskap ska skapas, barn ska uppfostras och en näringsriktig, varierad och inte allt för kostsam måltid ska serveras. Samtidigt matas föräldrar med tips och idéer på hur man på en och samma gång skapar en ”ordentlig” måltid och ett så enkelt vardagsliv som möjligt. En nyckel till mer tid och mer varierad mat, som ofta framhålles, är måltidens planering. Med specifikt fokus på måltidsarbetet i barnfamiljen är syftet att utforska och analysera hur småbarnsfamiljer organiserar och planerar sin vardag i Sverige idag. Hur kan vi förstå måltidsarbetet dels som en konkret företeelse men också som ett ständigt pågående arbete? Utgångspunkten tas i kvinnors erfarenheter och mer specifikt i kvinnors erfarenheter av måltidsarbetet. Utifrån kvalitativa intervjuer med den måltidsansvariga i familjer med yngre barn diskuteras planeringen av vardagens måltidsarbete ingående. I analysen diskuteras hur nivån på planering skiljer sig åt, det handlar om planering nära inpå, hur vardagens aktiviteter synkroniseras och slutligen hur kvinnorna ”lever med” familjen. Sammanfattningsvis argumenteras det för att det därför inte räcker med att förstå planeringen som en rationell aktivitet, snarare handlar det om att kvinnorna i studien ”lever med familjen” i alla dess delar.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 43

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy