| 1. |
- Appelberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Åldersanalys i fiskövervakningen : viktig miljöinformation finns i fiskars hårda vävnader
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk är en viktig miljöindikator i uppföljning av svenska miljömål och internationella direktiv och överenskommelser. Flera av indikatorerna som används för att beskriva rekrytering, tillväxt och åldersstruktur baseras på åldersbestämning av fisk. Åldersbestämning görs genom att läsa av tillväxtzoner på olika hårda vävnader från fisken, t.ex. otoliter, gällock, vingben och fjäll. När fisken växer avspeglas också förändringar i fiskens miljö i de hårda vävnaderna. Åldersprover av fisk tas inom många av de pågående övervakningsprogrammen, och på SLU finns också stora arkiv av åldersprover från många äldre undersökningar. I denna rapport utvärderar vi hur åldersbestämning och andra analyser av fiskens hårda vävnader kan komplettera och stärka kunskapen om fiskpopulationers och fisksamhällens struktur och funktion i svenska sötvatten och längs Östersjöns kust. Olika typer av åldersbaserade indikatorer behövs i uppföljningen av ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet och som grund för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Det handlar om olika mått på fiskens åldersstruktur, rekrytering, tillväxt och dödlighet, som alla utgår från åldersbestämda fiskar. Vi beskriver insamlade åldersprover från provfiskade kustområden och sjöar, och ger både publicerade och nya exempel på hur åldersdata kan användas i miljö- och fiskeriförvaltning. Vi ger också exempel på hur analyser baserade på otoliters form och kemiska sammansättning kan användas. Rekrytering av fisk varierar mer eller mindre mellan år, beroende på naturliga förutsättningar och mänsklig påverkan. Rekryteringsindex baserat på fiskens ålder ger mer specifik information än osäker tolkning baserad på fiskens storlek. Vi visar att det förekommer en betydande variation i rekryteringsindex och relativ årsklasstyrka för flera fiskarter i både mindre och större sjöar och längs kusten. Miljöförändringar påverkar också fiskens tillväxt. Vi ger exempel på åldersbaserade tillväxtanalyser, på individer och bestånd, med och utan hjälp av tillväxtmodeller. Kunskap om överlevnad och dödlighet behövs för att förstå vad som påverkar fiskbeståndens utveckling, och bör därför vara viktiga underlag för en ekosystembaserad fiskförvaltning. Vi ger flera nya exempel på att dödlighet kan uppskattas via åldersanalyser för några kustlevande fiskarter som är av intresse för yrkes- och fritidsfisket, och på hur fiskeridödlighet används i nya beståndsmodeller för siklöja i Vänern och Bottenviken. Vi analyserar också skillnader mellan ålders- och längdstruktur, som tydligt visar att det inte går att korrekt bestämma en fisks ålder utifrån dess längd. Nya och tidigare insamlade åldersprover förvaras i SLU:s biologiska arkiv. Proverna kan användas till fler analyser än vad som var syftet vid insamlingen inom miljöövervakning och andra undersökningar. Vi visar exempel på hur insamlade åldersprover kan användas för att identifiera olika bestånd av fisk. Det handlar om olika metoder baserade på otoliters form, kemisk samansättning av otoliter och fjäll, och genetisk analys av fjäll.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Demands on monitoring
- 2023
-
Ingår i: Monitoring Biodiversity : Combining Environmental and Social Data. - London : Routledge. - 9781032015934 ; , s. 34-58
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter provides a short overview of the types of processes for reporting as well as legislation that governs why and how monitoring is undertaken and some of the ways in which stakeholders are involved at different levels. Because monitoring for the policy side is, by default, mandated monitoring, this type becomes the focus of this chapter, while noting that many policies and legislation may have been prompted by the results of question-driven monitoring, pointing out areas of concern. In fact, the iterative process of monitoring, analysis, and reporting to a government that, in turn, changes the policies to better fit concerns or issues needing addressing can be seen as a co-development.Whereas the previous chapter illustrated what monitoring is, this chapter illustrates some of the demands on monitoring in legislation and policy, where they outline what monitoring is asked to contribute. The chapter reviews legislation on the global scene, on the community level of the European Union, and at national levels in the areas of water bodies and semi-aquatic, agricultural, urban, and forested semi-natural or natural landscapes.
|
|
| 7. |
- Almqvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Has the invasive round goby caused new links in Baltic food webs?
- 2010
-
Ingår i: Environmental Biology of Fishes. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0378-1909 .- 1573-5133. ; 89:1, s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Ponto-Caspian round goby (Neogobius melanostomus, Pallas 1814) most probably was established in the Gulf of GdaA""sk, Baltic Sea, in the late 1980's and has since become one of the dominant species in the region. In this study we assess the role of round gobies as prey for two important fish species in the Gulf of GdaA""sk, cod (Gadus morhua) and perch (Perca fluviatilis). We compared their present diet with stomach analyses from the area prior the round goby establishment, as well as with diet analysis from Baltic regions where round gobies are absent. There were large differences in the diet between cods from the Gulf of GdaA""sk 2003-2006 compared to cods in earlier studies (1977-1981) from the Southern Baltic Sea. There were also large differences in cod and perch diets from areas with and without round goby. Presently, round goby constitutes the most important prey for medium sized cods in Gulf of GdaA""sk, and perch from the same area almost exclusively feed on gobiids. Stomach analysis, trophic level estimates, and stable isotope analyses all indicated that cod and perch in Gulf of GdaA""sk after the round goby establishment belonged to a similar trophic level. Beside round goby, no mussel feeding fish contributed much to the diet of cod or at all to the diet of perch. Thus, it is likely that round gobies constitute a new energetic pathway from mussels to top predators. However, due to the short time elapsed after round goby establishment, we can only speculate on the species future impacts on Baltic food webs.
|
|
| 8. |
- Almqvist, Gustaf, 1972-
(författare)
-
Round goby Neogobius melanostomus in the Baltic Sea – Invasion Biology in practice
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human mediated transfer of non-indigenous species is considered to be a major threat to global biodiversity. The Ponto-Caspian round goby (Neogobius melanostomus), which has established populations in various regions in Eurasia and North-America, was first observed in Gulf of Gdańsk, Baltic Sea, in 1990. In this thesis the round goby is used as case study for assessing the invasion process of an alien species in to the Baltic Sea. Factors governing life history characteristics, traits that have enhanced the invasion, and ecological consequences for the Baltic Sea are assessed. Two diverging life history strategies of the round goby related to habitat were found: one to-wards early maturation and short population turnover time in sheltered areas, the other towards high growth rate and late maturation in exposed areas. Females produced two batches in average during the spawning season. Lengths of spawning season and annual fecundity of round gobies in Gulf of Gdańsk were in the same range as in the donor region. The species was found to compete with juvenile flounder for space and food resources, and probably also other native species are affected in coastal areas. Round goby comprised a main food source for cod and perch, forming a new energetic pathway between mussels and predatory fish. It is predicted that the species must produce more than one batch per season to sustain a viable population. Low temperature in the northern Baltic Sea is expected to hamper the devel-opment of new round goby populations, however, the global climate change might change this situation. In the southern Baltic Sea a shortage of optimal reproduction habitats is suggested to moderate the rate of spread. Although round goby in the Gulf of Gdańsk seems to have passed abundance maximum it is likely that the species will continue to be an important ecosystem component, at least in southern Baltic Sea, in the future.
|
|
| 9. |
- Appelberg, Magnus
(författare)
-
7. Fish Communities
- 2012. - 1
-
Ingår i: Ecology and Animal Health. - Uppsala : Baltic University Press. - 9789186189129 ; , s. 56-62
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Appelberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Reviderat program för övervakning av fisk i kustvatten
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom denna rapport lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020.I föreliggande förslag till revision av programmet har syftet varit att förbättra förutsättningarna för att övervaka kustnära fisksamhällen utgående från den utvärdering som publicerades 2017.Det reviderade programmet ska i görligaste mån kunna möta samhällets krav för att bedöma havsmiljöns tillstånd, skapa underlag för nationell och internationell fiskeriförvaltning samt ge underlag för havsplanering. Fiskeområden inom programmet ska även kunna verka som referensområden vid kontroll av recipienter och övrig påverkan, eller vid uppföljning av åtgärder i kustmiljön. Programmet ska också utgöra underlag för att följa framtida, kända och okända, miljöförändringar som t ex ett varmare klimat samt utgöra underlag till forskning.
|
|
