| 1. |
- Amanuel, Mahdere DW, et al.
(författare)
-
Verktygslåda för bättre mobilitet på mindre orter – Utvecklingsprojekt med fem stationssamhällen i Småland
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet "Stationssamhällen Småland: Verktygslåda för landsbygdsmobilitet" tog sikte på att möta utmaningar i relation till minskat bilresande i syfte att se till att Agenda 2030- målen kan uppnås samtidigt som tillgänglighet bibehålls. Fokus lades på mindre tätorter med tågstationer. Den övergripande målsättningen var att projektets resultat ska underlätta för kommuner att identifiera och implementera hållbara mobilitetslösningar som möter såväl invånares som näringslivets behov i den typen av samhällen. Projektet involverade fem småländska kommuner. Genom en fallstudiebaserad ansats, med metoder så som platsbesök, intervjuer och workshops med representanter för lokalsamhället och näringslivet kartlades behov, en färdplan för nya mobilitetstjänster togs fram och en verktygslåda som kommunerna kan använda för att själva planera och implementera dessa utvecklades. Projektet resulterade i en verktygslåda, presenterad som en Wiki-hemsida, som erbjuder en process för nulägesanalys, behovskartläggning, kunskapsuppbyggnad, idégenerering och implementering av mobilitetslösningar. Verktygslådan är avsedd att underlätta för andra kommuner att självständigt förbättra mobiliteten baserat på lokala behov. Insikter från projektet inkluderar betydelsen av brett stöd inom kommunen, näringslivets deltagande som en katalysator för förändring, och behovet av att utgå från specifika målgruppers behov. Projektet framhåller även vikten av mjuka åtgärder, kostnadseffektiva lösningar, och samarbete över kommungränser för att förbättra pendlingsresor. Genom att fokusera på marknadsföring av befintlig kollektivtrafik, optimering av kollektivtrafik, och olika former av samordnad mobilitet, inklusive cykling och samåkning, presenteras konkreta lösningar för ökad tillgänglighet och hållbar mobilitet på landsbygden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter : resultat från förstudien KomILand
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att erbjuda olika typer av mobilitetstjänster för boende på landsbygd och i mindre tätorter kan ge ökad tillgänglighet och minskat behov av att resa med egen bil. Syftet med förstudien KomILand är att bereda uppstart för framtida demoprojekt för kombinerad mobilitet i landsbygder och i mindre tätorter med avseende på plats, användare, tjänster och finansiering. Flera aktiviteter har genomförts: Identifiering av geografiskt lämpliga områden; behovsanalys, identifiering av tjänstedesign och affärsmodeller samt mobilisering av lokalt och regionalt engagemang. Tjänster och affärsmodeller har tagits fram med hjälp av Osterwalder Business Model Canvas. Ett antal kriterier har tagits fram för vilka egenskaper en landsbygd eller mindre ort bör ha för att en kombination av flera mobilitetstjänster ska ha möjlighet att kunna fungera. De tjänster som tillsammans i ett tjänstepaket skulle kunna ingå i en kombinerad mobilitetstjänst för landsbygd har validerats teoretiskt i den fiktiva bygden Småtorp. En offentlig aktör bör tillhandahålla organisatoriska och digitala plattformar åt de lokala mottagarna samt KomILand-konsulenter. KomILand kan bidra med lönsamhet, sänka mobilitetskostnaderna för kunderna, bidra med nya kunder till kollektivtrafiken och leda till ökad hållbarhet för samhället, förutsatt att det finns en robust och kvalitativ kollektivtrafik i botten.
|
|
| 4. |
- Berg, Jessica, et al.
(författare)
-
Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre tätorter– resultat från förstudien KomILand
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Different types of mobility services in small towns and rural areas can increase accessibility among theresidents and reduce the need to travel by one’s own car. The purpose of this pre-study is to preparefor future demonstration projects for combined mobility (CM) in small towns and rural areas byproviding data on location, users, services and financing. Several activities have been carried out:identification of geographically appropriate areas and ongoing projects worldwide; analysis of userneeds; identification of service design and business models; and mobilization of local and regionalinvolvement. Services and business models have been developed using The Osterwalder BusinessModel Canvas. Several characteristics have been identified that a small town or rural area should havein order for CM to function. Services that could be included in a service package in a CM rural servicehave been validated theoretically in the fictional town of Småtorp. A public actor needs to provideorganisational and digital platforms to local organisations, and KomILand-consultants. KomILand cancontribute profitability, reduce mobility costs for customers, contribute new customers to the publictransport operators, and lead to increased sustainability for society, if there is a robust and qualitativepublic transport system as a basis
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sarasini, Steven, et al.
(författare)
-
What characterises a sustainable MaaS business model?
- 2017
-
Ingår i: ICoMaaS 2017 Proceedings.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Generally, business models are increasingly recognised as a vital component of transitions towardssustainability (Bocken et al., 2014; Bocken and Short, 2016; Boons and Lüdeke-Freund, 2013a; Schaltegger etal., 2016, 2012; Stubbs and Cocklin, 2008). For example, several works have noted that new business modelsmay unlock the economic potential of electric vehicle technology and assist in its adoption (e.g. BuddeChristensen et al., 2012; Costain et al., 2012; Weiller et al., 2015), but there exists no such work on Mobilityas a Service (MaaS), although it can, in principal, revolutionise the way we travel and has a huge potential toimprove the sustainability of the transport system. Whilst is not presently clear which business model/s willunderpin the development and adoption of Mobility as a Service, it is possible to outline the characteristicsof a sustainable MaaS business model. This paper aims to address the following research question:“What characterises MaaS business models that deliver improvements in the economic, environmental andsocial sustainability dimensions?In order to address this question, we must first tackle the sticky problem of understanding how to treat MaaSas a concept that currently lacks a formal and robust definition. MaaS is often described as an alternativeto private vehicle ownership that combines different types of mobility services as part of a single, seamlessoffering made available to users via subscription-based smartphone applications (Beutel et al., 2014; Goldmanand Gorham, 2006; Sochor et al., 2015), and is also referred to using the rubrics ‘combined’ or ‘integrated’mobility services. However, the MaaS concept can refer to different types of services, and there are several‘things’ that can be integrated within any MaaS initiative. Also, at the current, pre-commercial phase, itmakes little sense to attempt to define MaaS as the field is in a state of fluidity, with several innovativeconcepts being tested. Hence any pre-emptive definition would run the risk of quickly becoming redundant,especially given the current level of hype around the MaaS concept. Instead, it is better to treat MaaS in topological terms by classifying different elements in terms of what may be integrated in a single service.A business model is commonly referred to as a device for creating, delivering and capturing value (Chesbrough,2010; Johnson et al., 2008; Osterwalder and Pigneur, 2010; Teece, 2010; Zott et al., 2011; Zott and Amit,2010). Hence in order to examine what characterises sustainable MaaS business models, it is important toconsider: 1) the concept of sustainable value; and 2) the ways in which MaaS, as a topological phenomenon,can be translated into a set of business models that create, deliver and capture sustainable value. These twopoints underpin the structure of this paper, which consists of four sections, of which this is the first. The nextsection outlines the methods deployed, focusing on an integrative literature review. Section three presentsour main findings, outlining a set of principled arguments regarding sustainable MaaS business models,supported by practical examples. The last section concludes with a set of implications for practitioners andfurther research.
|
|
| 8. |
- Sarasini, Steven, 1979, et al.
(författare)
-
What characterises a sustainable MaaS business model?
- 2017
-
Ingår i: 1st International Conference on Mobility as a Service (ICoMaaS), Tampere, Finland, November 28-29, 2017. ; , s. 121-135
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper examines the ways in which business models for MaaS can generate sustainable value, that is, value that extends beyond the traditional ‘profit norm’ embedded in business models, and belongs to the economic, environmental and social dimensions of sustainability. We draw on the growing literature on sustainable business models to explicate a set of principles and guidelines for generating sustainable value, and address one key function of a business model that is often overlooked in this field – value capture. We then identify different ways in which MaaS business models can generate sustainable value, linked to mobility services, data-based services, environmental technology and material recirculation. We identify potential mechanisms for value capture, and discuss the implications of our findings for practitioners and future research.
|
|
| 9. |
- Schnurr, Maria, et al.
(författare)
-
Stationssamhällen Småland : verktygslåda landsbygdsmobilitet
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 202-203
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en processiteration med 5 stationssamhällen i Småland (Emmaboda, Vislanda, Vaggeryd, Lessebo, Hultsfred) har man kartlagt behov, matchat transporttjänster och andra lösningar till lokala behov, bedömt potentialer och identifierat nödvändiga förutsättningar för att nya lösningar ska kunna drivas långsiktigt på affärsmässiga grunder. Samtidigt har processen (verktygslådan) generaliserats och gjorts tillgänglig till landsbygdskommuner i hela Sverige.Kartläggning av behoven och första lösningsidéer skedde genom en blandning av olika metoder. Sammanställning befintligt material om kommunens utveckling och trafikåtgärder. Kvalitativa semistrukturerade intervjuar med relevanta lokala aktörer (kommun, näringsliv, transportsektor) för identifiering av mobilitetsbehov samt huvudmålgrupper. Centrala behovsägare var bl.a. verksamma/pendlare, ungdomar (fritidsresor), besökare och pensionärer bosatta utanför tätorten. Workshoppar med behovsägare (kommun, näringsliv, transporter, föreningar, skolor, äldre) där lösningsidéer för huvudmålgrupper identifierades och prioriterades. Projektet hade två ingångsvärden/hypoteser som visade sig i behov av nyansering. Kopplingen till stationen: En järnvägsstation påverkar främst in- och utpendlingsmöjligheter. Men utöver det förekommer det flertal andra mobilitetsbehov som är oberoende av en järnvägsstation. Det gäller främst vardagsmobilitet, fritidsresor och skol- och ungdomsresor. Nya mobilitetstjänster (delad mobilitet och plattformstjänster): Även om nya mobilitetstjänster var ett centralt ingångsvärde i lösningsidentifikationen visade det sig snabbt att man hade tagit ut resultatet i förväg. Visst identifierades mobilitetstjänster en roll som potentiell lösning i vissa kommuner, men de behövde alltid kombineras med andra lösningar kring infrastruktur, såsom sammanhängande cykelvägnät eller cykelställ, och befintliga mobilitetslösningar, såsom anpassade rutter och avgångar i kollektivtrafiken.Att man kunde iterera processen med 5 kommuner med liknande grundförutsättningar men ändå olika behov har varit en fungerande inlärningsprocess för både kommuner och projektkonsortiet, samt bidragit till en kvalitetssäkring av själva processen. Iterationen underlättade för och säkrade upp framtagning av en process för landsbygdskommuner i Sverige och publikation av en handbok som stöttar kommuner att planera för och möjliggöra etablering av mobilitetslösningar som matchar de mobilitets- och transportbehov som finns lokalt.
|
|
| 10. |
- Sochor, Jana, 1973, et al.
(författare)
-
A topological approach to Mobility as a Service: A proposed tool for understanding requirements and effects, and for aiding the integration of societal goals
- 2017
-
Ingår i: 1st International Conference on Mobility as a Service (ICoMaaS), Tampere, Finland, November 28-29, 2017. ; , s. 187-201, s. 187-201
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to shed light on the concept of MaaS and what characterizes a ‘MaaS service’, as well as to propose a topology of MaaS as a tool for facilitating the discussion of MaaS, enabling the ‘comparison of’ different services, understanding MaaS’ potential effects, and aiding the integration of societal goals into MaaS services. Based on a literature review analyzing existing definitions, and an expert workshop identifying key aspects and ascertaining service differentiations accordingly, the resulting proposed topology consists of MaaS Levels 0 to 4 as characterized by different types of integration: 0 no integration; 1 integration of information; 2 integration of booking and payment; 3 integration of the service offer, including contracts and responsibilities; 4 integration of societal goals. The levels are described in terms of their added value and further discussed regarding implications for business, society, users, and technical requirements. Then, a deeper discussion also delves into the potential in expanding upon Level 4 and ways by which services and societal goals can become more fully integrated. The proposed topology adds clarity to the discussion of such a trending topic and enables the positioning of services along the MaaS spectrum. It also deepens the understanding of why MaaS can take time to establish, and can help support the development of action plans in terms of what needs to be done depending on what type of MaaS one wants to develop. Further analysis is desirable regarding the possibilities and problems linked with the different levels of MaaS. Such an analysis is key to understanding which effects can be achieved via the implementation of different levels of MaaS services in terms of e.g. social, economic and ecological sustainability, and business potential.
|
|
