| 1. |
- Arnberg, Harriet, et al.
(författare)
-
Pilotförsök för generell övervakning av pollinatörer – resultat för fältsäsongen 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lunds universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket under 2021 utvärderat metodik för nationell pollinatörsövervakning. Metodiken bygger på rapporten ”Proposal for an EU pollinator monitoring scheme” som tagits fram av en expertgrupp inom EU (Potts m. fl. 2020) och ska kunna ge underlag för uppföljning av pollinatörer på nationell nivå med ett främsta fokus på landskapet utanför områden som omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Nationella anpassningar och möjliga förenklingar av det europeiska förslaget har utvärderats, och uppdraget har koordinerats med det förslag till övervakning av pollinatörer i jordbrukslandskapet som parallellt tagits fram av SLU. Under 2021 genomfördes inventering på 31 lokaler utplacerade i större delen av Sverige. Urvalet av lokaler gjordes så att det täckte in Sveriges tre biogeografiska regioner: den kontinentala (Götaland), den boreala (Götaland, Svealand, Norrland), samt den alpina regionen (Svealand, Norrland). För fältarbetet anlitades 18 inventerare på volontärbasis eller mot ersättning. Säsongen 2021 inleddes med framtagande av fällor och fältmateriel, etablerande av lokalnätverk, samt rekrytering av inventerare. Själva fältsäsongen påbörjades i början-mitten av juli och pågick med en provtagning per månad som mål. I södra Sverige pågick säsongen september ut medan den i norr avslutades när hösten infunnit sig i augusti-september.Flera olika metoder utvärderades, däribland färgskålefällor, transekter, blombesöksräkningar och nattfjärilsfällor. Såväl 2×2-km och 1×1-km rutor har inventerats och 6 respektive 24 timmars provtagning har testats. Totalt har 18 875 exemplar av 115 olika arter/grupper samlats in från färgskålefällorna. Vid transektinventeringen hittades 617 individer av 42 arter fjärilar, med 6,8 arter i snitt per 500 m transekt och 419 individer humlor, med 14,0 noterade exemplar i snitt per 500 m transekt. Totalt har 135 blombesöksräkningar gjorts och 391 exemplar av 136 arter nattfjärilar har insamlats och artbestämts med hjälp av nattfjärilsfällor. Det bör noteras att metodiken så här långt testats ca. en halv säsong och att det vore mycket värdefullt att utöka med en fältsäsong från april 2022 och framåt för att bland annat täcka in vårflygande solitärbin m. fl. grupper. Utifrån säsongens resultat rekommenderar vi 1×1-km rutor med 5 fällstationer per ruta snarare än 2×2-km rutor. Merarbetet för 2×2-km rutor och 10 fällstationer per ruta var betydande (mängd material att transportera, avstånd etc.), gav inte signifikant högre artantal, och de större rutorna var klart mindre populära bland inventerarna. Vi rekommenderar 6 timmars provtagning baserat på att det visade sig vara enklare att utföra samt resulterade i motsvarande artantal som 6 + 18 timmar respektive 24 timmar. För transektinventeringarna rekommenderar vi att a) fullständig artlista används för dagfjärilar, då inventerare i stor utsträckning har god artkännedom inom denna grupp, att b) den s.k. ”långlistan” (ett urval av typiska pollinatörer, Ahrné m. fl. 2021, Pettersson m. fl. 2022) provas i relation till enklare listor (exv. ”kortlistan”, Ahrné m. fl. 2021, Pettersson m. fl. 2022) för övriga tre grupper (humlor, solitärbin, blomflugor) och att c) utbildningsmaterial för ”långlistan” tas fram (online-resurser och föreläsningar). I sin enklaste form kan transektinventering fokusera på abundansmått (humlor, solitärbin, blomflugor) men vi rekommenderar en något högre taxonomisk upplösning motsvarande åtminstone kortlistan. För humlor kan metoder för mer detaljerad artidentifiering tas fram. Blombesöksräkningar (Carvell m. fl. 2016, Carvell m. fl. 2020) har visat sig vara en enkel och effektiv metod för att räkna pollinatörer och växt-pollinatörsinteraktioner. Metoden är populär bland volontärer och vi rekommenderar fortsatt användning och anpassning till svenska förhållanden.Nattfjärilsfällorna anlände sent på säsongen 2021 och behöver utvärderas under en längre period för att utrustningen och metodiken ska kunna testas väl, men initialt verkar de gett goda resultat. Vidare har vi gett i uppdrag till NRM att med hjälp av metabarcoding analysera en delmängd (95) av de sorterade och bestämda proverna från färgskålefällorna. Detta förväntas ge information om samstämmighet mellan metabarcoding och manuell analys.För att få en bild av hur pilotprojektets deltagare uppfattat uppdragets metodik och utmaningar har vi genomfört en detaljerad enkätundersökning motsvarande den i Carvell m. fl. (2016) bland inventerarna. Generellt har de varit positiva till sitt deltagande, pilotprojektets omfattning och samstämmiga i rekommendationen av 1×1-km rutor med 5 fällstationer per ruta. Många har i direkt kontakt med oss efterfrågat utbildningssatsningar för de svårare grupperna. Slutligen, för att erhålla data som speglar pollinatörssamhällets förändring över säsongen vore det önskvärt att fortsätta pilotförsöket i det etablerade lokalnätverket under 2022. Inventerare och utrustning finns på plats och kan påbörja säsongen så snart årstiden tillåter. En förlängning innebär även möjligheter till fördjupade analyser, i första hand ett mindre antal (4) 2×2-km rutor (Potts m. fl. 2020, ”superytor” i Pettersson m. fl. 2022) där kritiska mått som exv. effekten av fällantal, transektlängd, fångst¬period skulle kunna detaljstuderas med hjälp av anställd personal och därmed säkerställa analysstyrka. Det vore värdefullt för såväl det etablerade lokalnätverket som superytorna om utbildningsmaterial för långlistan kunde tas fram under 2022.
|
|
| 2. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2019 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2019 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 36 ytor inventeras och sammanlagt noterades 84 högnordiska blåvingar på 17 av de inventerade ytorna och 11 dvärg¬pärlemorfjärilar på 5 ytor. Inga fynd av fjällsilversmygare gjordes på någon av de 3 ytor som inventerades. Svartfläckig blåvinge observerades på 9 av 35 inventerade lokaler. Totalt noterades 51 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 54 lokaler i Dalarnas, Värmlands, Västra Götalands, Gävleborgs och Örebro län. Inventeringen resulterade i totalt 507 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 14 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2028 individer varav 1650 sågs på Gotland och resterande 378 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Totalt inventerades 83 lokaler i 7 olika län och 4441 larvkolonier av väddnätfjäril noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 14 lokaler i Örebro län samt 24 lokaler i Stockholms län med totalt 1247 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 22 lokaler i Östergötlands, Kalmar och Södermanlands län och 99 individer observerades, flertalet i Kalmar län. Mnemosynefjäril inventerades på 35 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 569 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 42 lokaler i Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län där totalt 145 individer inräknades. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 3. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2020 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2020 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 49 ytor inventeras. Sammanlagt noterades 151 högnordiska blåvingar på 22 inventerade ytor, 53 dvärgpärlemorfjärilar på 25 ytor och minst 1 fjällsilversmygare noterades på 3 inventerade ytor. Svartfläckig blåvinge observerades på 15 av 50 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 62 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 62 lokaler i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 788 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2422 individer varav 1960 sågs på Gotland och resterande 462 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Totalt inventerades 82 lokaler och 8002 larvkolonier av väddnätfjäril noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 15 lokaler i Örebro län samt 26 lokaler i Stockholms län med totalt 3118 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 39 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands och Östergötlands län och minst 237 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 34 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 857 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 52 lokaler i Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 127 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art och 5 arter ökade. Trenderna för övriga 4 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 4. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2021 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2021 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 45 ytor inventeras. Sammanlagt noterades minst 92 högnordiska blåvingar på 29 inventerade ytor och 37 dvärgpärlemorfjärilar på 15 ytor. Två ytor inventerades för fjällsilversmygare men ingen individ påträffades denna säsong. Svartfläckig blåvinge observerades på 21 av 49 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 190 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 68 lokaler i Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 482 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2069 individer varav 1311 sågs på Gotland och resterande 758 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Väddnätfjäril inventerades på totalt 88 lokaler och 4420 larvkolonier noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 17 lokaler i Örebro län samt 20 lokaler i Stockholms län med totalt 4994 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 50 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län och minst 386 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 31 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län och totalt noterades 435 individer. Violett guldvinge inventerades på 67 lokaler i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 163 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art, 4 arter ökade och 2 arter var stabila. Trenderna för övriga 3 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 5. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2022 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2022 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 35 ytor inventeras. Sammanlagt noterades 38 högnordiska blåvingar på 12 av 16 inventerade ytor, 34 dvärgpärlemorfjärilar på 14 av 17 ytor och 3 fjällsilversmygare noterades på 2 av 3 inventerade ytor. Svartfläckig blåvinge observerades på 23 av 56 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 185 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 69 lokaler i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 407 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 1648 individer varav 1106 sågs på Gotland och resterande 542 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Väddnätfjäril inventerades på 96 lokaler och 3617 larvkolonier noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 26 lokaler i Örebro län samt 20 lokaler i Stockholms län med totalt 2721 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 47 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands och Östergötlands län och minst 334 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 31 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med minst 677 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 64 lokaler i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 226 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art, 1 art låg stabilt och 3 arter ökade. Trenderna för övriga 6 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2023 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2023 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet inventerades totalt 48 ytor. Sammanlagt noterades 121 högnordiska blåvingar på 25 av 31 inventerade ytor, 26 dvärgpärlemorfjärilar på 9 av 15 ytor och inga fjällsilversmygare på 3 inventerade ytor. Svartfläckig blåvinge observerades på 24 av 49 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 224 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 64 lokaler och minst 668 individer observerades. Dårgräsfjäril inventerades på 15 lokaler och totalt observerades 2886 individer. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti–september. Väddnätfjäril inventerades på 108 lokaler och minst 2534 larvkolonier noterades. Asknätfjäril inventerades på 57 lokaler och minst 2237 larvkolonier noterades. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 47 lokaler och minst 430 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 32 lokaler med 846 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 62 lokaler med minst 214 noterade individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art och 4 arter ökade. Trenderna för övriga 6 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 7. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Dagfjärilsövervaka i din trädgård
- 2023
-
Ingår i: Yrfän. - 2002-1151. ; 2023:special-nr, s. 41-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2017
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den åttonde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljö-övervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det åttonde årets övervakning har resulterat i rapporter från 192 slingor och 286 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Vuollerim i norr. Antalet rapportörer under 2017 har varit 283 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 64 322 fjärilar av 93 arter. I medeltal har det setts 10,7 arter per punktlokal och 16,1 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2017 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2017 var i tur och ordning luktgräsfjäril, citronfjäril och slåttergräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2017 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 86 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 19 arter jämfört med 2010, 15 arter ökade, 8 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorerna för gräsmarksfjärilar och skogsfjärilar är stabila under perioden 2010-2017. Trenderna för miljöindikatorerna för de 20 vanligaste dagfjärilarna och fjärilar i jordbruksmiljöer är att dessa grupper minskar måttligt men signifikant under perioden.
|
|
| 9. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det nionde årets övervakning har resulterat i rapporter från 228 slingor och 269 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Abisko i norr. Antalet rapportörer under 2018 har varit 272 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 66 472 fjärilar av 99 arter. I medeltal har det setts 11,0 arter per punktlokal och 15,5 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2018 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2018 var i tur och ordning luktgräsfjäril, rapsfjäril och citronfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2018 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 85 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 18 arter jämfört med 2010, 19 arter ökade, 5 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorerna för de 20 vanligaste dagfjärilarna, gräsmarksfjärilar och skogsfjärilar är stabila under perioden 2010-2018. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer är att denna grupp minskar måttligt men signifikant under perioden.
|
|
| 10. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tionde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det tionde årets övervakning har resulterat i rapporter från 218 slingor och 303 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Abisko i norr. Antalet rapportörer under 2019 har varit 357 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 95 711 fjärilar av 102 arter vilket är för andra året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 12,6 arter per punktlokal och 17,0 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2019 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2019 var i tur och ordning Tistelgräsfjäril, en migrant som sågs i antal utan motstycke, följt av citronfjäril, luktgräsfjäril och slåttergräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2019 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 23 arter ökade, 9 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorerna för de 20 vanligaste dagfjärilarna och skogsfjärilar ökar måttligt och signifikant under perioden 2010-2019. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden.
|
|
