| 1. |
- Abenius, Johan, et al.
(författare)
-
Uppföljning av Natura 2000 i Sverige : Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet samt arter i Fågeldirektivet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har länge funnits ett behov av att utveckla kostnadseffektiva metoder för uppföljning av skötsel och bevarandestatus för biologisk mångfald i våra skyddade naturområden. Efter Sveriges inträde i EU har vi genom Natura 2000 också ett formellt ansvar för att följa upp huruvida gynnsam bevarandestatus råder för ett stort antal naturtyper (”habitat”) och arter som bedöms vara skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.De viktigaste motiven för att tillskapa ett uppföljningssystem är att vi behöver veta om vi sköter våra skyddade områden på ett bra sätt och att vi vill kunna utvärdera naturvårdens bidrag till övergripande politiska mål om att stoppa utarmningen av biologisk mångfald. Det övergripande syftet med uppföljningen är att kvalitetssäkra det svenska naturvårdsarbetet. I denna rapport presenteras ett målstyrt uppföljningssystem baserat på i huvudsak biologiska parametrar. Ett stort arbete har lagts ner på att formulera förslag till bevarandemål på biogeografisk (nationell) nivå för naturtyper och arter i nätverket Natura 2000, som i sin tur knyter an till bevarandemålen i de enskilda Natura 2000-områdena. Bevarandemålen relaterar till definitionen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter och har i första hand fokus på sådant vi kan göra någonting åt i form av skötselåtgärder eller andra åtgärder. Målen styr i sin tur urvalet av parametrar och metoder som används för att följa upp om gynnsam bevarandestatus har uppnåtts De biogeografiska (nationella) bevarandemålen är så konkreta att de går att bryta ner i operativa mål på objektnivå. Omvänt är ett övergripande krav på objektvisa bevarandemål att de utformas så att de kan aggregeras till underlag för uppföljning av de nationella målen för naturtyper och arter. Bevarandemålen på biogeografisk nivå utgör basnivån för de objektvisa målen. Målen på objektnivå kan även innehålla mål för regionala bevarandevärden. Det nationella uppföljningssystemet har utformats på olika sätt för olika naturtyper och arter, beroende på bl.a. areell utbredning, sällsynthet, detekterbarhet, hotbild och ekologiska egenheter. Tre strategier för mätningar på geografisk nivå har urskiljts. Uppföljning i samtliga objekt, i ett urval (stickprov) av objekten eller uppföljning på landskapsnivå med stickprov både i och utanför de utpekade Natura 2000-objekten. De habitat som är skötselberoende eller de parametrar som är relaterade till något som går att åtgärda inom objekten skall utvärderas objektvis inom Natura 2000-objekten. Som exempel kan nämnas variabler som vegetationshöjd i gräsmarker eller förekomster av diken i våtmarker. I de flesta icke skötta naturtyper, exempelvis grandominerad västlig taiga, aapamyrar och dystrofa sjöar, sker uppföljning av de flesta parametrar i permanenta provytor inom ett stickprov av objekten eller habitaten. Objektvis utvärdering genomförs endast där naturtyperna vid basinventeringen konstaterats ha icke gynnsam bevarandestatus. För sällsynta arter på bilaga 2 som är prioriterade i EU bör förutom förekomster i utpekade områden även populationerna utanför Natura 2000 följas upp, t.ex. genom floraväkteri. För uppföljning enligt Fågeldirektivet bör förutom förekommande fågeltaxeringar även data från det internetbaserade rapporteringssystemet under Artportalen användas. Av resursskäl har ambitionen varit att utforma ett indikatorbaserat system för ”tidig varning”, med en lägsta möjliga insatsnivå i botten. Dessa indikatorer utgörs av variabler som indirekt ger signaler om att parametrar för bevarandemålet går i någondera riktning. Om utfallet av mätning ger en negativ indikation så utlöses utökad uppföljning av parametrar för bevarandemålet i fråga. Först efter uppföljning av de i matrisen relaterade parametrarna i objektet kan utvärdering av bevarandestatus ske. Exempel: Istället för att mäta vattenkvalitet i hav (dyrt) så mäts indikatorn fintrådiga alger i flygbilder regelbundet (enklare och billigare). Förekommer fintrådiga rikligt utlöses uppföljning av vattenkvalitet i objektet. Metoder för uppföljning har så långt som möjligt standardiserats så att samma metoder och provytedesign används i så många liknande habitat och arter som möjligt. Metoderna kommer att beskrivas i en handbok för basinventering och uppföljning av Natura 2000. Några grundläggande kriterier för val av metoder har varit att de ska vara robusta, beprövade och väl dokumenterade, kostnadseffektiva, samt om möjligt vara icke-destruktiva. För att bestämma tillståndet för enskilda arter och habitat används tre typmetoder för registrering, positionering, slumpmässigt urval av ytor, samt subjektivt urval av ytor. Subjektiva metoder är beroende av en förrättningsmannamässig kompetens, snabba att utföra och ger godtagbar precision även om mätningarna bara görs i några få ytor. Handdatorer med GPS kommer att användas vid fältarbetet och kommer att vara ett viktigt verktyg vid positionering och arealavgränsning. De kommer att utrustas med funktion som automatiskt räknar ut när tillräckligt antal provytor uppnåtts för att med säkerhet bedöma status för det aktuella bevarandemålet. Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har varit koordineringsansvarig i ”uppföljningsprojektet”. Projektet har letts av en arbetsgrupp med projektledare från miljöövervakningsenheten, samt representanter för Naturresursavdelningen, ArtDatabanken och en konsult med projektledningsbistående funktion. En stor del av arbetet inom projektet har utförts av länsstyrelserna. Dessa har varit indelade i tre grupper; grupp Syd, Mellan och Nord, var och en med sitt specifika ansvarsområde för olika Natura 2000-habitat. Gruppernas arbete har bestått i utveckling och tester av metoder för uppföljning av habitaten. Förslag till uppföljningsinsatser för arterna i Habitat- och Fågeldirektivens bilagor har tagits fram av ArtDatabanken.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Gödslingsrekommendationer för Salix 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Jämfört med att inte gödsla ökade tillväxten under ett treårigt omdrev med förädlade sorter med 59, 84 respektive 124 % vid ekonomi (engångsgiva 160 kg N/ha direkt efter skörd)- normal (60-100-60 kg N/ha under år 1-3)- respektive intensivgödsling (160 kg N/ha år), • De nya gödslingsförsöken motiverar en betydligt högre gödslingsnivå än vad som framkom i det snart 20 år gamla gödslingsförsöket på vilket hittillsvarande gödslingsrekommendation baseras, • Med gamla kloner och de låga priserna som tidigare betalades till lantbrukare för salixskörd var det sannolikt oftast ekonomiskt rätt att inte gödsla, • Om lantbrukare säljer till ett pris som motsvarar värmeverkens prissättning minus verkliga skörde- och transportkostnader är det ofta lönsamt att gödsla även gamla odlingar med låga givor, • Nya odlingar bör under motsvarande förutsättningar gödslas med minst de rekommenderade givorna (dvs minst 220 kg N/ha under ett omdrev), • Det är mycket stor spridning i resultaten mellan de olika försöksplatserna, vilket innebär att gödslingen bör anpassas till de lokala förutsättningarna, • Att låta bli att kvävegödsla odlingar kan minska lönsamheten avsevärt. En utebliven gödsling kostar upp till ca 1000 kr/ha år, • Att gödsla med traditionell gödselspridare enbart första året i omdrevet är i de flesta fall inte optimalt men avsevärt mycket lönsammare än att inte gödsla alls, med de prisförutsättningar som gäller vintern 2010/2011, • årlig gödsling kräver höggödslingsaggregat. Det finns väldigt få sådana i Sverige. Detta innebär att när det inte finns höggödslingsaggregat tillgängliga kommer det att vara mest intressant att gödsla första året i omdrevet med en traditionell gödselspridare. • Svag konkurrens, lågt utnyttjande och långa avstånd mellan fält som skall höggödslas kan komma att utgöra ett hinder mot framtida höggödsling. • Med en antagen skördeökning på 60% vid gödsling kan ogödslade, treåriga omdrev förväntas förkortas till tvååriga omdrev, och förväntade fyråriga omdrev kortas ner till treåriga omdrev. • Det saknas underlag för tydliga rekommendationer angående gödsling av förädlade sorter under det första omdrevet. Det är därför tveksamt om gödsling ska ske.; -- A fertilization trial was carried out in established short-rotation willow coppice (SRWC) plantations of two bred varieties of willow (‘Tora’ and ‘Jorr’) at five sites in central Sweden between 2008 and 2010. Mineral nitrogen was applied at four different rates: No fertilization (Control), 160 kg N/ha as a single dose after harvest (Economy), 60-100-60 kg N/ha in year 1-2-3 (Normal), and 160 kg N/ha yr in years 1-3 (Intensive), using a randomized block design with four replicates. The yield response (biomass increase per kg fertilizer-N) was 65, 67 and 46 kg in the Economy, Normal and Intensive treatments, respectively. The results from the fertilization trial were used for economic calculations of different fertilization strategies given varying costs for fertilization and marginal value of the increased yield (price received for wood chips minus the costs for harvest and transportation of wood chips to a district heating plant). Corresponding calculations were made based on data from a previous fertilization trial during the first cutting cycle of old, non-bred varieties. The calculations showed positive net present values of fertilizing bred varieties of SRWC given a realistic fertilization response and a price for wood chips close to the market price for forestry-based wood chips in Sweden. It is doubtful whether fertilization of non-bred varieties is profitable due to the lower fertilization response found in previous trials
|
|
| 6. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Impact of nitrogen fertilization to short-rotation willow coppice plantations grown in Sweden on yield and economy
- 2014
-
Ingår i: BioEnergy Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1939-1234 .- 1939-1242. ; 7, s. 993-1001
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A fertilization trial was carried out in established short-rotation willow coppice (SRWC) plantations of two bred varieties of willow (Salix spp.; "Tora" and "Jorr") at five sites in central Sweden between 2008 and 2010. Mineral nitrogen was applied at four different rates: No fertilization (Control), 160 kg nitrogen ha(-1) as a single dose after harvest (Economy), 60-100-60 kg nitrogen ha(-1) in year 1-2-3 (Normal), and 160 kg nitrogen ha(-1) year(-1) in years 1-3 (Intensive), using a randomized block design with four replicates. The yield response (biomass increase per kg fertilizer nitrogen) was 65, 67 and 46 kg kg(-1) in the Economy, Normal and Intensive treatments, respectively. The results from the fertilization trial were used for economic calculations of different fertilization strategies given varying costs for fertilization and marginal value of the increased yield (price received for wood chips minus the costs for harvest and transportation of wood chips to a district heating plant). Comparative calculations were made based on data from a previous fertilization trial during the first cutting cycle of old, non-bred varieties. The calculations showed positive net present values of fertilizing bred willow varieties given a realistic fertilization response and a price for wood chips close to the market price for forestry-based wood chips in Sweden.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Self-Organizing Map Analysis of Planted Soil Infiltration Systems for Treatment of Log Yard Runoff
- 2009
-
Ingår i: Forest Science. - 0015-749X. ; 55, s. 183-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Infiltration through a soil system planted with four different species was assessed as a sustainable treatment method for logyard runoff at a field-scale experimental site in Sweden. Runoff was infiltrated through soil planted with Alnus glutinosa (L.) Gartner (common alder), Salix schwerinii X viminalis (willow variety "Gudrun"), Lolium perenne (L.) (rye grass), and Phalaris arundinacea (L.) (reed canary grass). Analyses of variance and t tests showed no significant differences in treatment when the different plants were compared with each other, and there were also no significant differences between the tree and the grass species. The infiltration treatment was effective in reducing total organic carbon and total phosphorus in the runoff even when the loads on the infiltration system increased over time. The self-organizing map (SOM) model was applied to assess the relationships between different water quality variables and to predict total nitrogen (TN) and total phosphorus (TP) concentrations. A supplementary correlation analysis confirmed the key relationships among variables revealed by the SOM. The SOM model performed very well in predicting TN and TP concentrations with the help of other water quality variables, which can be measured more cost effectively. FOR. SCI. 55(2):183-188.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Treatment of landfill leachate by irrigation of willow coppice - Plant response and treatment efficiency
- 2010
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:3, s. 795-804
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Landfill leachates usually need to be treated before discharged. and using soil-plant systems for this has gained substantial interest in Sweden and in the UK A three-year field study was conducted in central Sweden to quantify plant response, treatment efficiency and impact on groundwater quality of landfill leachate irrigation of short-rotation willow coppice (Salix) Two willow varieties were tested and four irrigation regimes in sixteen 400-m(2) plots. The willow plants did not react negatively, despite very high annual loads of nitrogen (<= 2160 kg N/ha), chloride (<= 8600 kg Cl/ha) and other elements. Mean annual growth was 15. 98 and 12.6 tonnes DM/ha during years 1-3 For one of two willow varieties tested. relative leaf length accurately predicted growth rate. Irrigation resulted in elevated groundwater concentrations of all elements applied. Treatment efficiency varied considerably for different elements, but was adequate when moderate loads were applied. (C) 2009 Elsevier Ltd All rights reserved.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
