| 1. |
- Arrendal, Johanna, 1975-
(författare)
-
Conservation Genetics of the Eurasian Otter in Sweden
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, molecular genetic methods were used to study a threatened species, the Eurasian otter. Estimates of population size and population dynamics parameters were obtained, the genetic effects of a restocking program was evaluated, and a population viability analysis was conducted to assess which demographic parameters are most important for the future viability of an otter population. Many of the studies were based on noninvasive genetic sampling of faeces. In the genetic evaluation of the restocking program, it was found that the released otters had contributed to subsequent generations. However, the effects were to a large degree limited to the near surroundings of the release areas. Comparison of two census methods, snow-tracking and noninvasive genetic census based on faeces, showed that approximately only half of the otters detected with the genetic census were found with the snow-tracking census. It is recommended to combine these two methods to obtain the most reliable estimates of population size. A short-term study on population dynamics in otters showed that apparent survival was higher in females than in males and that the rate of addition was also high and likely influenced by migration. The population viability analysis incorporated both genetics and demography and revealed that survival to first reproduction was the most crucial demographic parameter affecting the viability of the study population. This result suggests that conservation efforts should be focused on protocols that enhance the survival prospects of young females. Environmental stochasticity was also found to have large effects on the probability of extinction of this population.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Arrendal, Johanna, et al.
(författare)
-
Reliability of noninvasive genetic census of otters compared to field censuses
- 2007
-
Ingår i: Conservation Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1566-0621 .- 1572-9737. ; 8:5, s. 1097-1107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Conservation and management actions are often highly dependent on accurate estimations of population sizes. However, these estimates are difficult to obtain for elusive and rare species. We compared two census methods for Eurasian otter: snow tracking and noninvasive genetic census based on the genotyping of faecal samples. With the noninvasive genetic census we detected the presence of almost twice as many otters as with snow tracking (23 and 10–15, respectively), and mark-recapture estimates based on the genetic census indicated that the real number of otters could be even higher. Our results indicate that snow tracking tends to underestimate the number of individuals and also that it is more susceptible to subjective assessment. We compared the strengths and weaknesses of the two methods.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Arrendal, Johanna, et al.
(författare)
-
Utterns förekomst längs kusten och Dalälven i Uppsala län 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utterns utbredning längs Sveriges kuster är idag relativt okänd. Antalet inventeringslokaler längs kusterna har varit få, dels pga att en inventering i kustmiljö har ansetts vara mer resurskrävande än en inlandsinventering. Också Nedre Dalälven har blivit begränsat inventerad. Utterförekomst i kustlandskapen är intressant på flera sätt: dels är den ett tecken på en bättre miljö, dels kan utterns återkomst till skärgården ha en negativ inverkan på minkens utbredning. Här redovisas den inventering av hela Uppsala läns kust och dalälvspartier som genomfördes hösten 2006. Som metod har barmarksinventering av utterspårtecken använts, men justerats för att passa kustförhållanden. Vid inventeringen samlades utterspillning in för eventuell DNA‐analys. Totalt inventerades 111 lokaler, varav 20% i Dalälven och 80% längs kusten. Säkra utterspårtecken fanns på 49% av lokalerna (55% av dalälvslokalerna och 47% av kustlokalerna) och därmed kan vi dra slutsatsen att utterförekomsten i Uppland utbredningsmässigt är lika god längs kusten och Dalälven som i inlandet. Det är däremot tänkbart att det kan finnas skillnader mellan kust och inland vad gäller tätheten av individer. Uttern förekom inte jämnt fördelat mellan olika miljötyper (vattendrag, kustlinje, inner‐, mellan‐, och ytterskärgård), utan förekom i högre frekvens längs kustlinjen jämfört med ytterskärgården. För minken fanns inget sådant samband, utan den förekom i lika hög frekvens i alla miljötyper. Minkspårtecken hittades på 64% av lokalerna. Minkens förekomst jämfördes översiktligt med kända naturvårdsinsatser med aktiv minkjakt. Mink fanns nära alla de tre jaktområdena. För framtiden ser vi ingen anledning att separera inventeringar av inland och kust, utan det vore bättre att en heltäckande inventering görs vid ett och samma tillfälle.
|
|
| 7. |
- Arrendal, Johanna, et al.
(författare)
-
Utterns förekomst längs Stockholms läns kust 2007
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utterns utbredning längs Sveriges kuster är idag relativt okänd. Antalet inventeringslokaler längs kusterna har varit få, dels pga att en inventering i kustmiljö har ansetts vara mer resurskrävande än en inlandsinventering. Utterförekomst i kustlandskapen är intressant på flera sätt: dels är den ett tecken på en bättre miljö, dels kan utterns återkomst till skärgården ha en negativ inverkan på minkens utbredning. I denna rapport redovisas den inventering av Stockholms läns kust och delar av skärgården som genomfördes hösten 2007. Som metod harbarmarksinventering av utterspårtecken använts, men justerats för att passa kustförhållanden. Vid inventeringen samlades utterspillning in för eventuell DNAanalys.Totalt inventerades 163 lokaler. Säkra utterspårtecken fanns på 22.1% av lokalerna. Förekomsten skiljde sig åt över det inventerade området, med utterspårtecken funna på 42.1% av lokalerna i norra delen och 4.6% av lokalerna isödra delen, där gränsen mellan områdena dras ungefär rakt österut från Stockholm stad. Den norra delen av länskusten har utbredningsmässigt en god utterförekomst, jämförbar med förekomsten i Upplands inland, medan arten förekommer mycketsparsamt i den södra delen. Inventeringen har visat att uttern har ökat sin utbredning i området de senaste åren. Uttern finns i alla typer av miljöer, såväl längs kustlinjen, som i inner‐, mellan‐ och ytterskärgårdsmiljö. Minkspårtecken hittades på 41.7% avlokalerna, vilket är lägre än i flera andra undersökningar. För framtida inventeringar ser vi ingen anledning till att separera inventeringar av inland och kust, annat än avresursskäl.
|
|
| 8. |
- Björklund, Mats, et al.
(författare)
-
A demo-genetic analysis of a recovering population of otters in central Sweden
- 2008
-
Ingår i: Animal Conservation. - : Wiley. - 1367-9430 .- 1469-1795. ; 11:6, s. 529-534
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We performed a demo-genetic population viability analysis on a recovering population of otters Lutra lutra in Central Sweden, using data on population size, survival and genetic data from microsatellites. Population data were obtained from genotyping faeces. At present, the size and genetic variability of the population is increasing. We found that survival to first reproduction was the most crucial demographic parameter, and that even slight changes downward in this parameter, might lead to a declining population trajectory. Human factors that can affect mortality are traffic, fishing equipment and traps, and we argue that efforts to minimize road kills by means of safe passages as well as careful fishing efforts in streams and lakes would reduce the risk of extinction. In general, even though the population is now growing and has no inbreeding problem, its small abundance could make it vulnerable to chance events and environmental perturbations.
|
|
| 9. |
- Mucci, Nadia, et al.
(författare)
-
Genetic diversity and landscape genetic structure of otter (Lutra lutra) populations in Europe
- 2010
-
Ingår i: Conservation Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1566-0621 .- 1572-9737. ; 11:2, s. 583-599
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Eurasian otter populations strongly declined and partially disappeared due to global and local causes (habitat destruction, water pollution, human persecution) in parts of their continental range. Conservation strategies, based on reintroduction projects or restoration of dispersal corridors, should rely on sound knowledge of the historical or recent consequences of population genetic structuring. Here we present the results of a survey performed on 616 samples, collected from 19 European countries, genotyped at the mtDNA control-region and 11 autosomal microsatellites. The mtDNA variability was low (nucleotide diversity = 0.0014; average number of pairwise differences = 2.25), suggesting that extant otter mtDNA lineages originated recently. A star-shaped mtDNA network did not allow outlining any phylogeographic inference. Microsatellites were only moderately variable (H (o) = 0.50; H (e) = 0.58, on average across populations), the average allele number was low (observed A (o) = 4.9, range 2.5-6.8; effective A (e) = 2.8; range 1.6-3.7), suggesting small historical effective population size. Extant otters likely originated from the expansion of a single refugial population. Bayesian clustering and landscape genetic analyses however indicate that local populations are genetically differentiated, perhaps as consequence of post-glacial demographic fluctuations and recent isolation. These results delineate a framework that should be used for implementing conservation programs in Europe, particularly if they are based on the reintroduction of wild or captive-reproduced otters.
|
|
