| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Tesi, Bianca, et al.
(författare)
-
Diagnostic yield and clinical impact of germline sequencing in children with CNS and extracranial solid tumors : a nationwide, prospective Swedish study
- 2024
-
Ingår i: The Lancet Regional Health. - : Elsevier. - 2666-7762. ; 39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundChildhood cancer predisposition (ChiCaP) syndromes are increasingly recognized as contributing factors to childhood cancer development. Yet, due to variable availability of germline testing, many children with ChiCaP might go undetected today. We report results from the nationwide and prospective ChiCaP study that investigated diagnostic yield and clinical impact of integrating germline whole-genome sequencing (gWGS) with tumor sequencing and systematic phenotyping in children with solid tumors.MethodsgWGS was performed in 309 children at diagnosis of CNS (n = 123, 40%) or extracranial (n = 186, 60%) solid tumors and analyzed for disease-causing variants in 189 known cancer predisposing genes. Tumor sequencing data were available for 74% (227/309) of patients. In addition, a standardized clinical assessment for underlying predisposition was performed in 95% (293/309) of patients.FindingsThe prevalence of ChiCaP diagnoses was 11% (35/309), of which 69% (24/35) were unknown at inclusion (diagnostic yield 8%, 24/298). A second-hit and/or relevant mutational signature was observed in 19/21 (90%) tumors with informative data. ChiCaP diagnoses were more prevalent among patients with retinoblastomas (50%, 6/12) and high-grade astrocytomas (37%, 6/16), and in those with non-cancer related features (23%, 20/88), and ≥2 positive ChiCaP criteria (28%, 22/79). ChiCaP diagnoses were autosomal dominant in 80% (28/35) of patients, yet confirmed de novo in 64% (18/28). The 35 ChiCaP findings resulted in tailored surveillance (86%, 30/35) and treatment recommendations (31%, 11/35).InterpretationOverall, our results demonstrate that systematic phenotyping, combined with genomics-based diagnostics of ChiCaP in children with solid tumors is feasible in large-scale clinical practice and critically guides personalized care in a sizable proportion of patients.
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Early interactions between leukocytes and three different potentially bioactive titanium surface modifications
- 2011
-
Ingår i: Journal of Biomedical Materials Research. Part B - Applied biomaterials. - : Wiley. - 1552-4973 .- 1552-4981. ; 97:2, s. 364-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present study was to compare the early interactions between leukocytes and three different surface modifications, suggested as bioactive. Blasted titanium discs were modified by alkali and heat treatment, sodium fluoride treatment, or hydroxyapatite coating. A number of these discs were also immersed in simulated body fluid (SBF) for a week, a treatment which yielded high levels of calcium and phosphate on each surface type. The specimens were exposed for human venous blood for 32 minutes and the respiratory burst response was measured in terms of reactive oxygen species with a luminometer, and coverage of viable cells with a fluorescence microscope after staining steps. The topography, morphology, and chemistry of the surfaces were evaluated with optical interferometry and scanning electron microscopy/energy dispersive X-ray analysis (SEM/EDX). A high respiratory burst response was found for HA coated titanium in comparison with the other surface groups (p < 0.0005). The SBF immersion resulted in an increased respiratory burst response (p < 0.0005) and removed statistically significant differences between the surface groups. Thus, the results in the present study indicate that different titanium surface modifications influence the early inflammatory response differently, and that calcium phosphate compounds increase the inflammatory response.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borgegard, Tomas, et al.
(författare)
-
Alzheimers Disease: Presenilin 2-Sparing gamma-Secretase Inhibition Is a Tolerable A beta Peptide-Lowering Strategy
- 2012
-
Ingår i: Journal of Neuroscience. - : Society for Neuroscience. - 0270-6474 .- 1529-2401. ; 32:48, s. 17297-17305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- gamma-Secretase inhibition represents a major therapeutic strategy for lowering amyloid beta (A beta) peptide production in Alzheimers disease (AD). Progress toward clinical use of gamma-secretase inhibitors has, however, been hampered due to mechanism-based adverse events, primarily related to impairment of Notch signaling. The gamma-secretase inhibitor MRK-560 represents an exception as it is largely tolerable in vivo despite displaying only a small selectivity between A beta production and Notch signaling in vitro. In exploring the molecular basis for the observed tolerability, we show that MRK-560 displays a strong preference for the presenilin 1(PS1) over PS2 subclass of gamma-secretases and is tolerable in wild-type mice but causes dose-dependent Notch-related side effect in PS2-deficient mice at drug exposure levels resulting in a substantial decrease in brain A beta levels. This demonstrates that PS2 plays an important role in mediating essential Notch signaling in several peripheral organs during pharmacological inhibition of PS1 and provide preclinical in vivo proof of concept for PS2-sparing inhibition as a novel, tolerable and efficacious gamma-secretase targeting strategy for AD.
|
|
| 7. |
- Borgegård, Tomas, et al.
(författare)
-
Alzheimer's Disease : Presenilin 2-Sparing γ-Secretase Inhibition Is a Tolerable Aβ Peptide-Lowering Strategy
- 2012
-
Ingår i: Journal of Neuroscience. - 0270-6474 .- 1529-2401. ; 32:48, s. 17297-17305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- γ-Secretase inhibition represents a major therapeutic strategy for lowering amyloid β (Aβ) peptide production in Alzheimer's disease (AD). Progress toward clinical use of γ-secretase inhibitors has, however, been hampered due to mechanism-based adverse events, primarily related to impairment of Notch signaling. The γ-secretase inhibitor MRK-560 represents an exception as it is largely tolerable in vivo despite displaying only a small selectivity between Aβ production and Notch signaling in vitro. In exploring the molecular basis for the observed tolerability, we show that MRK-560 displays a strong preference for the presenilin 1 (PS1) over PS2 subclass of γ-secretases and is tolerable in wild-type mice but causes dose-dependent Notch-related side effect in PS2-deficient mice at drug exposure levels resulting in a substantial decrease in brain Aβ levels. This demonstrates that PS2 plays an important role in mediating essential Notch signaling in several peripheral organs during pharmacological inhibition of PS1 and provide preclinical in vivo proof of concept for PS2-sparing inhibition as a novel, tolerable and efficacious γ-secretase targeting strategy for AD.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Drevinge, Christina, 1983, et al.
(författare)
-
Intermediate monocytes correlate with CXCR3(+) Th17 cells but not with bone characteristics in untreated early rheumatoid arthritis
- 2021
-
Ingår i: Plos One. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 16:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Rheumatoid arthritis (RA) is associated with development of generalized osteoporosis. Bone-degrading osteoclasts are derived from circulating precursor cells of monocytic lineage, and the intermediate monocyte population is important as osteoclast precursors in inflammatory conditions. T cells of various subsets are critical in the pathogenesis of both RA and associated osteoporosis, but so far, no studies have examined associations between circulating intermediate monocytes, T cell subsets and bone characteristics in patients with RA. The aim of this study was to investigate the frequency of intermediate monocytes in patients with untreated early rheumatoid arthritis (ueRA) compared to healthy controls (HC), and to explore the correlation between intermediate monocytes and a comprehensive panel of T helper cell subsets, bone density and bone microarchitecture in ueRA patients. Methods 78 patients with ueRA fulfilling the ACR/EULAR 2010 criteria were included and compared to 29 age- and sex-matched HC. Peripheral blood samples were obtained before start of treatment and proportions of monocyte subsets and CD4(+) helper and regulatory T cell subsets were analyzed by flow cytometry. Bone densitometry was performed on 46 of the ueRA patients at inclusion using DXA and HR-pQCT. Results Flow cytometric analyses showed that the majority of ueRA patients had frequencies of intermediate monocytes comparable to HC. The intermediate monocyte population correlated positively with CXCR3(+) Th17 cells in ueRA patients but not in HC. However, neither the proportions of intermediate monocytes nor CXCR3(+) Th17 cells were associated with bone density or bone microarchitecture measurements. Conclusions Our findings suggest that in early RA, the intermediate monocytes do not correlate with bone characteristics, despite positive correlation with circulating CXCR3(+) Th17 cells. Future longitudinal studies in patients with longer disease duration are required to fully explore the potential of intermediate monocytes to drive bone loss in RA.
|
|
| 10. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Beyond humanities qua digital : Spatial and material development for digital research infrastructures
- 2018
-
Ingår i: Digital Scholarship in the Humanities. - Oxford : Oxford University Press. - 2055-7671 .- 2055-768X. ; 33:2, s. 264-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Universities around the world have increasingly turned to digital infrastructures as a way to revamp the arts and humanities. This article contributes a fresh understanding by examining the material development of HumlabX, a research laboratory for digital humanities at Umeå University, Sweden. Specifically, we approach the empirical case as a timeline of research funding, projects, events, and deliverables to examine how the research laboratory as an organizational and material space developed and evolved in relation to new technology investments. Based on our analysis, we argue that while digital research infrastructures can, indeed, stimulate innovation in and around research, aimed to produce new knowledge, digital technologies carry social and material implications that affect organizational processes. We show that while knowledge production processes at HumlabX were highly influenced by the infrastructural legacy of the past, they indeed directed scholars toward innovation. By discussing these implications in detail, we move beyond the debate of humanities qua digital, and demonstrate the need for scholars of digital humanities to engage in the development of policies for digital research infrastructures. Using a Swedish case study, we argue that research laboratories for the digital humanities must be scrutinized and should be fully exposed as socio-material organizations that develop, and should develop, over time. In particular, we stress the need to ensure that digital humanities laboratories are sustainable and open for redevelopment.
|
|
