| 1. |
- Arvidsson, Niklas, et al.
(författare)
-
Passivitet inom avtalsrätten
- 2019
-
Ingår i: Festskrift till Göran Millqvist. - 9789172237476 ; , s. 97-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Lars, et al.
(författare)
-
Involvement and functional impairment of the CD34(+)CD38(-)Thy-1(+) hematopoietic stem cell pool in myelodysplastic syndromes with trisomy 8.
- 2002
-
Ingår i: Blood. - : American Society of Hematology. - 1528-0020 .- 0006-4971. ; 100:1, s. 259-267
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Clonality studies of mature cells suggest that the primary transformation event in myelodysplastic syndrome (MDS) most frequently occurs in a myeloid-restricted progenitor, a hypothesis supported by recent studies of purified CD34(+)Thy1(+) hematopoietic stem cells (HSCs) in cases with trisomy 8 (+8). In contrast, we recently demonstrated that a lymphomyeloid HSC is the target for transformation in MDS cases with del(5q), potentially reflecting heterogeneity within MDS. However, since +8 is known to frequently be a late event in the MDS transformation process, it remained a possibility that CD34(+)CD38(-)Thy1(+) HSC disomic for chromosome 8 might be part of the MDS clone. In the present studies, although a variable fraction of CD34(+)CD38(-)Thy1(+) cells were disomic for chromosome 8, they did not possess normal HSC activity in long-term cultures and nonobese diabetic-severe combined immunodeficiency (NOD-SCID) mice. Mixing experiments with normal CD34(+)CD38(-) cells suggested that this HSC deficiency was intrinsic and not mediated by indirect mechanisms. Furthermore, investigation of 4 MDS cases with combined del(5q) and +8 demonstrated that the +8 aberration was always secondary to del(5q). Whereas del(5q) invariably occurs in CD34(+)CD38(-)Thy-1(+) HSCs, the secondary +8 event might frequently arise in progeny of MDS HSCs. Thus, CD34(+)CD38(-)Thy1(+) HSCs are invariably part of the MDS clone also in +8 patients, and little HSC activity can be recovered from the CD34(+) CD38(-)Thy1(+) HSC. Finally, in advanced cases of MDS, the MDS reconstituting activity is exclusively derived from the minor CD34(+)CD38(-) HSC population, demonstrating that MDS stem cells have a similar phenotype as normal HSCs, potentially complicating the development of autologous transplantation for MDS.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alsiö, Johan, et al.
(författare)
-
Enhanced Sucrose and Cocaine Self-Administration and Cue-Induced Drug Seeking after Loss of VGLUT2 in Midbrain Dopamine Neurons in Mice
- 2011
-
Ingår i: Journal of Neuroscience. - 0270-6474 .- 1529-2401. ; 31:35, s. 12593-12603
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The mesostriatal dopamine (DA) system contributes to several aspects of responses to rewarding substances and is implicated in conditions such as drug addiction and eating disorders. A subset of DA neurons has been shown to express the type 2 Vesicular glutamate transporter (Vglut2) and may therefore corelease glutamate. In the present study, we analyzed mice with a conditional deletion of Vglut2 in DA neurons (Vglut2(f/f;DAT-Cre)) to address the functional significance of the glutamate-DA cophenotype for responses to cocaine and food reinforcement. Biochemical parameters of striatal DA function were also examined by using DA receptor autoradiography, immediate-early gene quantitative in situ hybridization after cocaine challenge, and DA-selective in vivo chronoamperometry. Mice in which Vglut2 expression had been abrogated in DA neurons displayed enhanced operant self-administration of both high-sucrose food and intravenous cocaine. Furthermore, cocaine seeking maintained by drug-paired cues was increased by 76%, showing that reward-dependent plasticity is perturbed in these mice. In addition, several lines of evidence suggest that adaptive changes occurred in both the ventral and dorsal striatum in the absence of VGLUT2: DA receptor binding was increased, and basal mRNA levels of the DA-induced early genes Nur77 and c-fos were elevated as after cocaine induction. Furthermore, in vivo challenge of the DA system by potassium-evoked depolarization revealed less DA release in both striatal areas. This study demonstrates that absence of VGLUT2 in DA neurons leads to perturbations of reward consumption as well as reward-associated memory, features of particular relevance for addictive-like behavior.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Sara, et al.
(författare)
-
Rehabilitering
- 2007
-
Ingår i: Nordisk lärobok i audiologi. - Bromma : C. A. Tegnér AB. - 9789163194405 ; , s. 325-389
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjukdomstillstånd och skador i organ och vävnader orsakar diverse funktionella avvikelser, som i sin tur ger upphov till symptom, som personen ifråga kan iaktta och lida av. Dessa orsakar funktionsnedsättningar, som påverkar individens möjligheter att fungera och klara sig i sin dagliga miljö hemma, i olika arbetssituationer och i olika sociala sammanhang.
|
|
