| 1. |
- Lindh, Joacim
(författare)
-
Berättelser med sanningsanspråk : Språklig och multimodal argumentation i huvudförhandling och dom
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The pupose is to study stories about crime, mythopoesis, via the modalities of speech, text and image and to problematise movements of texts that originate in other contexts and institutions. The study examines how and why rhetorical strategies are used to legitimise and delegitimise the content of speeches, texts and images in trials and how relations of influence occur between plaintiffs and defendants in written judgements. The study also examines actor roles and interaction between participants, how authority is negotiated and how technology affects trials.The material consists of 14 audio recordings and investigative reports from three district court trials and 27 judgements. The study combines analyses of speech, texts and images with critical discourse analysis (CDA), social semiotics and legitimation theory as a theoretical framework. The methods are taken from CDA and are based on systemic-functional grammar. The research questions deal with legitimation, recontextualisations, relations of influence, verbal and non-verbal communication between participants, and the influence of technology in the trials. Some results stand out. Rhetorical strategies from Roman law are still applied. The genre now includes modern technology and multimodal texts that change the ways of communication. In addition, texts that are recontextualised can lead to mixture of voices. Lawyers use rhetorical strategies in oral arguments to prove, disprove, create doubt, and transfer guilt and responsibility. Recontextualised texts are surrounded with explanatory contexts that increase their comprehensibility during the trial. Through conscious selection, the content and use of certain verb processes can be legitimised in stories that benefit one's own case or assignment or delegitimised in stories that disadvantage the assignment or case. The power to interpret the content of speeches, texts and images during trials lies with the lawyers. Plaintiffs, defendants and witnesses have limited power over the content of the stories - mythopoesis - about perpetrators and victims, but the interviewees can regulate their stories by using a selection of verbal and non-verbal language acts. In summary, the study shows how language and content are shaped, regulated and recontextualised in practice in trials and judgements.
|
|
| 2. |
- Ask, Anna, et al.
(författare)
-
Studenters uppmärksamhet under föreläsningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 112-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningar är vanlig undervisningsform på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Deras stora fördel är att information överförs ekonomiskt och effektivt till många studenter samtidigt men de har även sina begränsningar. Kritiker menar att information överförs till passivt mottagande studenter och att bristande uppmärksamhet och engagemang hos studenterna begränsar mängden kunskap som faktiskt tas emot. En intervju- och litteraturstudie har genomförts för att dels inventera vilka metoder som finns för att hålla studenternas uppmärksamhet uppe och dels vilka som tillämpas av föreläsare vid LTH. Variation och olika former av aktivering framstår såväl i litteraturen som i intervjuerna som viktiga metoder. I artikeln presenteras även inspiration kring hur man kan använda variation, och andra aktiviteter för att engagera och aktivera studenterna samt hur man kan strukturera en föreläsning. De flesta av de intervjuade föreläsarna uppger att de utvecklat sina strategier genom erfarenhet medan knappt hälften nämner pedagogiska kurser.
|
|
| 3. |
- Ask, Karl, 1978, et al.
(författare)
-
Approach, avoidance, and the perception of credibility
- 2020
-
Ingår i: Open Psychology. - : Walter de Gruyter GmbH. - 2543-8883. ; 2:1, s. 3-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on a functional approach to credibility judgments, the authors hypothesize that receivers’ judgments of senders’ credibility involve an evaluative dimension (i.e., good–bad) and are associated with approach and avoidance tendencies. In three experiments (total N = 645), participants (receivers) judged the credibility of suspects (senders) denying involvement in a mock theft. While watching or reading the message, receivers performed an approach-related (arm flexion) or an avoidance-related (arm extension) motor action. Although receivers’ affective evaluations of senders (good–bad) correlated strongly with credibility judgments in all three experiments, the results of the arm position manipulation were mixed. In Experiment 1, receivers in an arm flexion (vs. arm extension) state judged the sender as more credible, but only when informed beforehand about the upcoming credibility judgment. In Experiment 2 and 3, however, there was no evidence of an arm position effect on credibility judgments. A cross-experimental meta-analysis revealed that the effect of the manipulation was statistically indistinguishable from zero, Hedges’ g = 0.07, 95% CI [−0.09, 0.22], and provided strong support for the null hypothesis. Multiple interpretations of the results are discussed.
|
|
| 4. |
- Ask, Karl, 1978, et al.
(författare)
-
Human Lie-Detection Performance: Does Random Assignment versus Self-Selection of Liars and Truth-Tellers Matter?
- 2020
-
Ingår i: Journal of Applied Research in Memory and Cognition. - : American Psychological Association (APA). - 2211-3681 .- 2211-369X. ; 9:1, s. 128-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Deception research has been criticized for its common practice of randomly allocating senders to truth-telling and lying conditions. In this study, we directly compared receivers’ lie-detection accuracy when judging randomly assigned versus self-selected truth-tellers and liars. In a trust-game setting, senders were instructed to lie or tell the truth (random assignment; n = 16) or were allowed to choose to lie or tell the truth of their own accord (self-selection; n = 16). In a sample of receivers (N = 200), we tested two alternative hypotheses, predicting opposite effects of random assignment (vs. self-selection) on receivers’ lie-detection accuracy. Accuracy rates did not differ significantly as a function of veracity assignment, failing to support the claim that random assignment of liars and truth-tellers alters the detectability of deception. Equivalence tests indicated that, while a small effect of random assignment cannot be ruled out, moderate (or larger) effect sizes are unlikely.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ask, Sofia, 1969-
(författare)
-
Från tal till text i polisstudenters PM
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När muntliga utsagor flyttas från tal till text får de ny form och kan tolkas på ett nytt sätt, eftersom de rekontextualiseras i ett annat medium där de filtreras genom en skribent som gör olika språkliga och innehållsliga val. I den här studien undersöks hur anföring (återgivande av andras utsagor) och evidentialitet (skribentens ansvarstagande för kunskapskällan) synliggörs i polisstudenters texter och hur dessa språkliga kategorier kan påverka yttrandens trovärdighet. Det undersökta materialet består av 74 avrapporterings-PM som skrevs efter att en grupp polisstudenter tittat på ett filmklipp från ett autentiskt ingripande. Genom systematisk närläsning av texterna analyserades de dels kvantitativt för att visa på frekvens i bruket av olika former av anföring, dels kvalitativt i fråga om evidentialitetens inverkan på anföringens styrka och trovärdighet. Resultatet visar sammantaget att indirekt anföring är vanligare än direkt anföring i studenternas PM och att markörer för evidentialitet förekom i 15 % av de undersökta texterna. Kvalitativt visar resultaten att det finns problem med de rekontextualiseringar som stunderna gör i samband med indirekt anföring, eftersom de ofta resulterar i betydelseförskjutningar, medan de direkta anföringarna ofta är partiella, inkorrekt återgivna eller ibland fabricerade. Manifest evidentialitet förekommer främst i samband med indirekt anföring, vilket kan påverka yttrandets trovärdighet både negativt och positivt, beroende på om den det som anförs är korrekt återgivet eller inte. De möjliga implikationer för undervisning om skrivande inom polisutbildningen som studien pekar på är att studenterna behöver medvetandegöras om hur rekontextualisering av utsagor kan påverka innehåll, struktur och tolkning och hur olika typer av anföringsbruk har potential att vara mer eller mindre överensstämmande med det yttrade. Detta pekar alltså på ett utbildningsbehov som går utöver språkets yta och som kan behövas för att säkra och utveckla studenternas skrivande så det blir rättssäkert, tydligt och begripligt.
|
|
