| 1. |
- Schmidl, Helen, 1975-
(författare)
-
Från vildmark till grön ängel : Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The subject of this dissertation is Swedish upper secondary pupils’ reception of novels read as part of their literature instruction. The main purpose is to study and compare the reading of female pupils with that of male pupils and to analyze to what extent attention is paid to their private reading experiences in the literary teaching. What strategies do the students use to interpret and discuss fiction? And what is the relationship between their private reading habits and the way fiction is studied at school? Consequently, the subject field of this qualitative study concerns not only teenagers’ private reading habits, but also gender related issues, school adjusted reading routines and didactic matters.Reading at school differs in many ways from the pupils’ private reading habits, but there are also differences regarding the students’ attitudes towards reading as such. There proved to be certain diversities between the reading habits of boys and girls. The boys read in general less than the girls, and many boys were interested in reading adventurous and exciting stories. The girls were more into reading realistic novels, and to them it was important that they could identify with the characters. Many pupils responded personally to their reading. Instead of reflecting on the meaning of a text and comparing it to other texts or phenomena of the surrounding world, their reception confined itself to categories like “boring” or “exciting”. Merely a few students included a more profound literary analysis in their responses.An important aim of literature instruction must be to broaden the pupils’ literary repertoires and to make them improve their reading skills. This study shows that to achieve these improvements the students must feel involved, which means that literature instruction must be adapted to the literary cultures of both boys and girls.
|
|
| 2. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur meriterade lärare kan samverka för kollegial pedagogisk utveckling : Exemplet Mata inte studenten
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vad skulle hända om du som lärare slutade att mata studenterna med information om vad och hur de ska lära sig? Den frågan ligger till grund för det kollegiala utvecklingsprojekt som vi, en grupp meriterade och excellenta lärare vid Mittuniversitetet, har genomfört i form av antologin Mata inte studenterna. Med antologiprojektet som utgångspunkt är vårt syfte att dels reflektera över vår kollegiala skrivprocess, dels bidra till den nationella diskussionen om meriterade lärares roll. Vi vill därför lyfta frågor om hur vi gått tillväga, vilka resurser som behövs för att få till stånd ett kollegialt skrivprojekt och eventuella vinster på individuell, kollegial och organisatorisk nivå - alltså de nivåer som är centrala för det akademiska lärarskapet och som meriterade lärare förväntas bidra till att utveckla. Med samtalet riktar vi oss därmed till en bred målgrupp - såväl meriterade lärare som alla med intresse för kollegiala samverkansformer. Rundabordssamtalet inleds med en presentation av vår kollektiva skrivprocess. Boken är resultatet av en idé från ett skrivinternat arrangerat av Nätverket för meriterade lärare på vårt lärosäte. Startpunkten var en diskussion om “spoon-fed students" och hur vi som lärare kan arbeta för ett mer aktivt lärande. Vi beslöt att dela med oss av våra tidigare erfarenheter i ett antologiprojekt. I rundabordssamtalet belyser vi drivkrafter och utmaningar från vår skrivprocess (jmf Fjellström & Wester, 2019) genom att lyfta våra lärdomar. I vidare mening vill vi reflektera över det akademiska lärarskapet och vad som krävs för att det ska fungera. Därefter följer gruppsamtal med erfarenhetsutbyte och diskussion om vilka resurser och strukturer som behövs för pedagogisk utveckling på olika nivåer. Ett sista steg är en kritisk metadiskussion om meriterade lärares roll och den typ av utvecklingsarbete vi bedrivit. Sessionen avslutas med en gemensam summering och dokumenteras i en padlet. Genom samtalet vill vi synliggöra behovet av att gå bortom den egna undervisningspraktiken och möjliggöra ett aktivt kollegialt kunskapsutbyte. Därigenom förstärks i slutändan det akademiska lärarskapet där lärare “kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande” (Bolander Laksov & Scheja, 2020,s.29).Referenser:Bolander Laksov, K., & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. Stockholm: SULF.Fjellström, M. & Wester, M. (2019). Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning.Högreutbildning, 9(1), s. 20-33.
|
|
| 3. |
- Areskoug, Linn, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Berättelsens möjligheter. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144085722 ; , s. 13-40
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Asklund (fd Schmidl), Helen, 1975-
(författare)
-
Möten med texter : Om elevers lässtrategier
- 2009
-
Ingår i: Svensklärarföreningens årsskrift. - Stockholm. - 0349-0246. ; , s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Asklund, Helen, 1975-
(författare)
-
A Place for Growing and Freedom : The Roles of Nature in Horse Stories by Lin Hallberg and Helena Dahlgren
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Countless horse stories provide examples of young riders leaving civilization behind for shorter or longer periods of time, when going for rides in rural settings. But sometimes these journeys back to nature serve a more profound purpose. This paper explores how horse stories represent horseback riding from a human perspective, and its relation to nature. Thereby, it´s positioned in the ecocritical field with its exploration of how we portray the relationship between humans and nature, and where the pastoral trope is a key concern (Garrard 2012). Along with ecocritical theories concerning realism and fantasy (Israelson 2017), the pastoral tradition (Gifford 2020; Natov 2011) is used as an analytic tool with its three parts: its idealization of nature; its inbuilt polarization of nature-urbanity; and its power as a tool for negotiating human relationships and for finding one´s inner nature. These are explored in a comparison between Swedish horse stories placed in a realistic versus fantasy setting, where it´s argued that the roles of nature in such stories differ. Lin Hallberg´s realistic Vem är du Johanna? and Adzerk – den vita hingsten, where the moves of the young female riders to remote countries provide an opportunity to revalue life, exemplify how nature provides the prerequisites for positive changes. In comparison, Helena Dahlgren´s horse fantasy series Ödesryttarna, depicts nature more profoundly as an actor in opposition to the evil civilization. So, what tentions are created by these different roles of nature in realistic and fantasy horse story settings, and how are these portrayed?
|
|
