| 1. |
- Asp, Therese, et al.
(författare)
-
Framtagande av inventeringsmetodik för ekoxe 2007-2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Blekinge och Östergötlands län med syfteatt ta fram en bra inventeringsmetod för ekoxe påbörjades 2007. Ekoxen har gått starkttillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena. Den är fridlyst i hela landet ochförutom i Blekinge, vissa delar av Kalmar- och Östergötlands län är ekoxen en sällsyntart. Ekoxen är upptagen på rödlistan som missgynnad (NT) och ingår i Natura 2000 somannex-II art vilket innebär att arten ska inventeras inom nätverket men i dagsläget finnsingen bra inventeringsmetodik. Tanken med detta projekt har varit att utarbeta en inventeringsmetodikinom miljöövervakningen som även skulle vara lämplig att användainom Basinventering Natura 2000 samt Uppföljning och övervakning av Natura 2000framöver.Ett flertal inventeringsmetodiker testades i Västra Götaland (Kungsbacka kommun)under sommaren 2006 men ingen av dessa fungerade riktigt bra. Med utgångspunkt frånekoxens krav på sin miljö samt vad som eventuellt lockar till sig individerna till ett visstområde valdes ett par nya sätt att inventera arten ut för att testas i Blekinge och Östergötland.Det som testades var om artificiell eksav kunde locka till sig ekoxar samt omman genom GIS/landskapsanalys kan prediktera förekomst av arten genom vissa habitatparametrar.Försök med artificiell eksav utfördes i kända ekoxlokaler i både Östergötland och Blekingeunder sommaren 2007 men med lite olika metoder. I Östergötland fälldes någraekar och från dessa samlades löv, innerbark och lite av den yttersta veden in för att sedangenomgå en jäsprocess precis som vid vinframställning. Den jästa produkten blandadesmed sirap och spån för att bilda en massa som man sedan smetade på fällor tillverkadeav ek (plankor med tak, golv och en bakre vägg där barken fortfarande sattkvar). Dessa fällor hängdes upp på solbelysta ekstammar i kända ekoxlokaler. I Blekingetestades själva eksavsjäsningen direkt på träden. Där valdes ett tiotal ekar ut i trenaturreservat. Ekarna som valdes ut stod solbelysta under större delen av dagen, de varinte vindexponerade och inte solitärer. I ekarna höggs ett ca 2 dm vertikalt sår upp så attdet nådde ned till splintveden och i detta sår sprayades en 20 %:ig socker/alkohollösning. Såren sprayades var tredje dag i ca två veckor innan själva inventeringsförsöketsattes igång. Under maj-juni utfördes sedan inventering i båda länenstestområden. Lokalerna besöktes dels på eftermiddagen dels vid skymningen då inventeringutfördes m.h.a. nattorienteringslampa. Ingen av metoderna kan sägas vara direktlyckad.Förutom fälttest har en GIS-analys genomförts i Blekinge. Syftet med denna undersökningvar att se om man kan förutsäga ekoxförekomst genom att titta på vissa habitatparametrar.Under åren 1995-1998 pågick i Blekinge ”Projekt Ekoxe” bl a med syfte attkartlägga artens förekomst i länet. Detta, tillsammans med att allmänheten kan rapporterain fynd av ekoxe på Länsstyrelsen i Blekinges hemsida, har bidragit till att kunskapenom artens utbredning i länet är relativt god. Dessa fyndlokaler användes i analysen dären buffertzon på 100m respektive 500m lades runt varje fynduppgift och där analyserutfördes inom dessa ytor. Det som undersöktes var om det var något speciellt habitatsom föredrogs, om de föredrog något speciellt väderstreck samt om närhet till vattenkunde vara avgörande. Resultatet visade att ekoxar förekom i områden där tre habitat(lövskog, åkermark och betesmark) var vanligt förekommande,. Det visade även att väderstreckenöst, sydväst, syd, sydöst och väst föredrogs med tyngdpunkt på sydsluttningar. Då man använder sig av denna framtagna modell ser man att i Blekinge finnsmycket habitat som är lämpligt men som vi ännu inte har några fynduppgifter från.Under 2008 togs en inventeringsblankett fram i samarbete med Artdatabanken. Blankettenoch den framtagna GIS-modellen testades i fält i Blekinge under 2009. Från denframtagna GIS-modellen slumpades 20 lokaler ut för test av den framtagna inventeringsblankettensamt för att se hur modellen fungerade i verkligheten. Hälften av de utslumpadelokalerna fanns inom områden som enligt modellen skulle vara bra ekoxmiljöeroch resten av punkterna låg i enligt modellen mindre lämpliga ekoxmiljöer. Inventerarenfick utföra ett blindtest och fick enbart koordinater och kartor över de lokaler somskulle besökas utan att veta om han befann sig i lämpliga eller olämpliga miljöer. Testetvisade att modellen som den är utformad idag är otillräcklig men att den har potential dåde lokaler som enligt modellen skulle vara mer lämpliga för ekoxar faktiskt var någotbättre än de tio mindre lämpliga lokalerna. Däremot behöver modellen finjusteras ytterligareför att vara optimal eller helt enkelt ses som ett första steg i urvalet av lämpligainventeringsområden. Med kompletterande uppgifter från allmänheten skulle man kunnafå fram lämpliga inventeringsområden som man därefter skulle kunna besöka ochutföra en inventering på.Utöver dessa test har ekoxen stått i fokus på ett flertal andra sätt i Blekinge under 2008och 2009. Från och med 2008 kommer Länsstyrelsen i Blekinge i samarbete med Naturumi Ronneby att satsa på mer information om årligen utvalda arter, ”Årets djur”. Under2008 valdes ekoxe ut som en av två arter till ”årets djur” och detta har inneburit enhel del aktiviteter på Naturum i Ronneby. En utställning om arten finns att beskåda påNaturum, allmänheten har kunnat rapportera in ekoxfynd direkt till personalen och enföreläsning om ekoxar och andra eklevande skalbaggar hölls av Nicklas Jansson, LänsstyrelsenÖstergötland på Naturum i Ronneby. Under 2009 hade Mitt i Naturen ett landskapsdjurstema.Då besöktes Blekinge och dess landskapsdjur Ekoxen presenterades.Dessutom, deltog Therese Asp från Länsstyrelsen i Blekinge och Niklas Jansson frånLänsstyrelsen i Östergötland på en ekoxworkshop i England under 2008. Detta för att fånya idéer till projektet samt för att dela med oss av våra erfarenheter.Sammanfattningsvis kan man alltså säga att ingen av de testade metoderna visade sigvara optimala men GIS-modellen kan ses som ett grovt hjälpmedel för att få fram tänkbarainventeringsområden och kan förfinas betydligt med hjälp av rapporter från allmänheten.
|
|
| 2. |
- Asp, Therese, et al.
(författare)
-
Kalkningar i Jönköpings kommun 1999-2001. Måluppfyllelse och effekter: en rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "I Jönköpings kommun har kalkning skett sedan 1985. Idag bedrivs kalkning i sju åtgärdsområden i Jönköpings kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de höga naturvärden som finns i området. Kalkning är en av åtgärderna för att nå de nationella miljömålen ""bara naturlig försurning"" och ""levande sjöar och vattendrag"". Kalkning är också en åtgärd för att nå målet om ""god ekologisk status"" enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Kalkningarna i Jönköpings kommun utvärderas vart tredje år. Utvärderingen omfattar både vattenkemiska och biologiska resultat och ger förslag på förändringar i kalkningsstrategi och effektuppföljning. Utvärdering omfattar perioden 1999-2001 och en jämförelse har gjorts med den föregående utvärderingen, för perioden 1996-1998. Kalkningen i kommunen har gjort stor nytta och fungerar på ett tillfredställande sätt. De genomförda kalkningsåtgärderna har resulterat i att de flesta specifika målsättningarna har uppfyllts. Det finns dock delmål som inte har uppnåtts och delmål som inte går att bedöma ännu. Under perioden 1999-2001 uppnåddes 80% av de bedömda målen. Inom åtgärdsområdena har måluppfyllelsen ökat i ett åtgärdsområde men minskat i de resterande sex åtgärdsområdena. Antalet bedömda mål har dock ökat från 50 till 59, vilket gör det svårt att jämföra måluppfyllelsen."
|
|
| 3. |
- Asp, Therese, et al.
(författare)
-
Projekt östra Vätternbranterna. Rapport 1
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landskapet öster om Vättern, de östra Vätternbranterna, är mycket mångformigt och spännande. Det har av WWF utsetts till ett av Europas 100 mest värdefulla skogsområden att bevara för framtiden. Området har för länge sedan påverkats av starka geologiska krafter vilket skapat en natur med stora höjdskillnader över korta sträckor. Detta har i sin tur inneburit att man inom de östra Vätternbranterna kan hitta miljöer som representerar både sydsvenska och norrländska förhållanden. Områdets syd-väst vända läge och närheten till Vättern ger också mycket speciella förutsättningar för floran och faunan. Exempel på miljöer man hittar i området är branter, lövskogsklädda raviner, ädellövskog, äldre barrskog, småskaligt odlingslandskap och vattendrag. Här finns de unika bergarterna grännait, lakarpit och kaxtorpit. Det starkt varierande landskapet i kombination med många i stort sett orörda miljöer har möjliggjort en stor artrikedom. Den långvariga hävden i odlingslandskapet är också ett viktigt skäl. Antalet hotade (rödlistade) arter är högt. Till exemepl har den större barksnäckan (Ena montana) här sin enda kända förekomst i Skandinavien och luddbandmossan (Apometzgeria pubescens) här sin enda kända förekomst i Sverige. De östra Vätternbranterna sträcker sig från Tenhult i Jönköpings län upp till Omberg i Östergötland. För att bevara och utveckla de naturvärden som finns inom Jönköpings läns del av branterna startade Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med Skogsvårdsstyrelsen i Jönköping/Kronoberg 1998 Projekt östra Vätternbranterna. Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, kommunen, markägarrepresentanter och ideell naturvård. Projektet strävar efter att på flera sätt se till helheten i området. Naturvårdsinsatser görs både i skogs och jordbrukslandskapet samtidigt som hänsyn till skogs- och jordbruksproduktionen tas. Markägostrukturen med många små privatägda fastigheter gör också att ett nära samarbete med markägarna är en förutsättning för att bevara områdets olika värden. Projektets första fas, vilken denna rapport redogör för, har i huvudsak inriktats på kunskapsuppbyggnad om området. En rad olika inventeringar har utförts, bland annat nyckelbiotopsinventering i skogs- och odlingslandskapet, ängs- och hagmarksinventering, biotopkartering av bäckar och flera olika artinventeringar. En sammanställning av dessa inventeringar och en beskrivning av projektet redovisas i denna rapport.
|
|
| 4. |
- Asp, Therese
(författare)
-
Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län: sammanställning av 6 kärlväxter övervakade inom ramen för floraövervakningsverksamheten i Jönköpings län, 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Floraövervakningen påbörjades 1994 i Jönköpings län. Det är föreningen Smålands flora som på uppdrag av ArtDatabanken och Länsstyrelsen återbesöker lokaler med rödlistade och regionalt hotade växter. De flesta fynden registrerades ursprungligen i samband med inventeringen för Landskapsfloran, men fler har tillkommit. Sedan 2002 ingår även Habo- och Mullsjö kommuner i verksamheten. I övervakningen ingår, förutom att notera om arten finns kvar eller inte, även att rapportera antal samt om det förekommer några eventuella hot mot växtplatsen. I den här sammanställningen presenteras floraövervakningens resultat från återbesökta lokaler av 5 rödlistade kärlväxter och en regionalt hotad kärlväxt. Arterna är gaffelglim, kattmynta, granspira, ljungögontröst, mosippa och myggblomster. Tyngdpunkten i denna rapport har valts att läggas på mosippan som under 2002 utsågs till årets växt av Svenska Botaniska föreningen och ArtDatabanken. Arten har minskat kraftigt under 1900-talet och år 2002 gjordes därför en omfattande inventering i hela landet för att finna alla förekomster. Arten var inte rödlistad i Sverige 1995, men 2000 blev den rödlistad som sårbar (VU). Efter 2002 års inventering kan man dra slutsatsen att den är på väg mot en högre hotklassificering. Mosippan är den art som har mest negativ trend i länet av de arter som övervakas. Av de 94 lokaler som besöktes under 2002 hade arten försvunnit från 34 varav flertalet låg i Habo kommun. Fem nya lokaler hittades vid inventeringen, fyra nya fynd i Eksjö kommun och ett i Vetlanda. En tillfällig gäst dök upp i länet 1997, nämligen gaffelglim. Den hittades vid en vägkant i Jönköpings kommun, men vid återbesöket 2000 hade arten försvunnit. Kattmynta förekommer på ett fåtal platser i Nässjö kommun. Arten har tidigare funnits på fler lokaler i Jönköpings-, Nässjö- och Tranås kommuner men den har försvunnit på flertalet genom förstörelse av växtplatserna, jordhögar har till exempel tippats på en växtplats. Idag finns tre övervakningsplatser registrerade. I Jönköpings län finns idag 22 registrerade övervakningslokaler för ljungögontröst. Vid återbesök ett flertal gånger mellan åren 1994-2002 visade det sig att arten försvunnit från sju lokaler, ökat på sex och har relativt stabila populationer på resten. En art som finns spridd i hela länet är granspira. Den övervakas på ett stort antal lokaler och har likt så många andra arter haft en negativ populationstrend. Idag finns 111 lokaler registrerade för övervakning, arten har försvunnit från 32 och minskat på 13. Under 2002 återbesöktes 30 lokaler med återfynd på 25 av dem. Myggblomster är inte en nationellt rödlistad art, men är regionalt sällsynt i Jönköpings län. Övervakning sker på 21 lokaler idag och tio av dessa återbesöktes under 2002. Resultatet gav att arten försvunnit från sex av dem. Vid återbesök under perioden 1994-2002 hade populationen ökat vid fem lokaler. Arten finns främst i de östra och nordöstra delarna av länet.
|
|
| 5. |
- Asp, Therese
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii), en makroskopisk cyanobakterie som är indikatorart förnäringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar, har rapporterats från tre sjöar i Blekinge: Horsasjön iRonneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun.Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartadekolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier.De tre Nostoc-sjöarna kommer att övervakas årligen inom det regionala delprogrammet Biotopernasinnehåll.
|
|
| 6. |
- Asp, Therese
(författare)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge, 1997-2004
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) är en makroskopisk cyanobakterie som utgör indikatorart för näringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar. 1994 utfördes en större inventering av arten i Småland och Blekinge (Bengtsson 1995) och av tolv undersökta sjöar i Blekinge upptäcktes arten i tre: Horsasjön i Ronneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun. Första inventeringen i miljöövervakningens regi utfördes 1997 och har sedan dess skett årligen i de tre sjöarna förutom 2001 då ingen undersökning utfördes och 2003 då endast Horsasjön besöktes. Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartade kolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier. Kolo nier av Nostoc hittade man återigen i Vitavatten (Rösjö) 1999, 2000 och 2002. Vid besöken 1999 och 2000 var kolonierna i form av små björnbär, men 2002 var kolonierna mindre (5mm) och det förekom även mikroskopiska kolonier. Vid den senaste inventeringen 2004 återfanns inte arten i Vitavatten (Rösjö). I de två andra sjöarna har det sett likadant ut vid alla besök. De tre Nostoc-sjöarna övervakas inom det regionala delprogrammet Artövervakning - Nostoc zetterstedtii och berör miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Endast naturlig försurning. En utökad inventering planeras 2005 dels för att se om arten finns på fler lokaler i de idag kända sjöarna dels för att undersöka andra sjöar som bedöms kunna hysa arten och därmed eventuellt hitta nya övervakningslokaler.
|
|
| 7. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2016 : Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef?????????????????r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och????????????????????????????????????????,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 8. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2017 : Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen. De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter. För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 9. |
- Halldén, Anton, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Vätterbäckar. Del 3, Jönköpings län
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultatet från ett projekt benämnt Biotopkartering Vätterbäckar. Projektet har innefattat kartering av sammanlagt 46,2 mil fördelat på 91 vattendrag som mynnar i Vättern inom Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro och Östergötlands län. Biotopkarteringen har skett med en standardiserad metodik som innefattar beskrivningar av miljöerna både i vattnet och i strandområdena. Dessutom har en modell för beräkning av öringproduktion i bäckarna tagits fram.
|
|
| 10. |
- Halldén, Anton, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Vätterbäckar. Del 4, Västra Götalands län
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultatet från ett projekt benämnt Biotopkartering Vätterbäckar. Projektet har innefattat kartering av sammanlagt 46,2 mil fördelat på 91 vattendrag som mynnar i Vättern inom Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro och Östergötlands län. Biotopkarteringen har skett med en standardiserad metodik som innefattar beskrivningar av miljöerna både i vattnet och i strandområdena. Dessutom har en modell för beräkning av öringproduktion i bäckarna tagits fram.
|
|
