| 1. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola. hemtjänst och socialtjänst
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Etiska dilemman får cheferi nom socialtjänsten att sluta sin anställning
- 2021
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 27:4, s. 33-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna enkätstudie undersöktes krav – kontroll och stödfaktorers betydelseför att chefer inom socialtjänsten lämnar sin anställning. Person – rollkonflikt som etisk konflikt mellan egna värderingar och krav i arbetsrollen, emotionell utmattning samt ålder framkom som signifikanta prediktorer för att ha slutat vid uppföljning efter ett år. Samma prediktorer framkom för intention att sluta plus chefsstöd medan ålder bortföll. En slutsats är att identifiering av etiska dilemman och bättre stöd i svåra beslutssitutioner kan minska andelen som överväger lämna sin chefsbefattning. Att kunna hantera dilemman har betydelse för hela verksamheten och potentiellt även för medborgarnas tillit till socialtjänsten.
|
|
| 3. |
- Astvik, Wanja, 1965-, et al.
(författare)
-
Coping with the imbalance between job demands and resources : A study of different coping patterns and implications for health and quality in human service work
- 2013
-
Ingår i: Journal of Social Work. - : SAGE Publications. - 1468-0173 .- 1741-296X. ; 13:4, s. 337-360
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Summary: In recent decades the public welfare sector has been subjected to major structural changes, and studies of various occupational groups within human service work have reported increased workload and a high prevalence of work-related stress. Using questionnaire data from a sample of human service workers within social work, child care and elderly care, the aim of this study was to identify different patterns of coping strategies to manage the imbalance between work demands and resources, and then to investigate their impact on outcomes in employee health and service quality.Findings: Cluster analysis identified three strategy profiles: compensatory and quality reducing, voice and support seeking and self supporting, and the comparative analysis indicated that the compensatory and quality reducing cluster may be regarded as a risk group. Results of hierarchical regression analyses disclosed that the identified strategies affected health outcomes as well as perceived service quality. The use of compensatory and quality reducing strategies was negatively related to health and quality, although work demands, resources and background characteristics were controlled for.Applications: The results add to the research field through the identification of compensatory and quality reducing strategies not previously described in the coping literature, as well as the risks associated with them. Applied in practice, the identified strategy clusters might help distinguish “risk behaviours” from more beneficial strategies. The results also point toward the importance of providing organizational structures that allow the employees to voice their opinions and critique, as well as to give and receive social support.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Astvik, Wanja, 1965-, et al.
(författare)
-
Survival strategies in social work: A study of how coping strategies affect service quality, professionalism and employee health
- 2014
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Taylor & Francis Group. - 2156-857X .- 2156-8588. ; 4:1, s. 52-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The restructuring of human service organisations into more lean organisations has brought increased work demands for many human service professions. Social work stands out as a particularly exposed occupational group, in which high work demands are paired with a large individual responsibility to carry out the job. The objectives of the study were to identify what kind of coping strategies social workers employ to handle the imbalance between demands and resources in work and to investigate how different strategies affect outcomes regarding health, service quality and professional development. 16 individual interviews and four group interviews with another 16 social workers were conducted. The analysis identified five different main types of strategies: Compensatory, Demand-reducing, Disengagement, Voice and Exit. An extensive use of compensatory strategies was connected with negative outcomes in health. Often these compensatory strategies were replaced or combined with different means of reducing the work demands, which in turn influence performance and service quality in a negative way. The results highlight dilemmas the social workers are facing when the responsibility to deal with this imbalance are “decentralised” to the individual social worker. When resources do not match the organisational goals or quality standards, the social workers are forced into strategies that either endanger their own health or threaten the quality of service.
|
|
| 7. |
- Astvik, Wanja, 1965-, et al.
(författare)
-
Tillit i styrning och ledning för en hållbar arbetsmiljö inom socialtjänsten – en fallstudie av Nyköpings kommun.
- 2018
-
Ingår i: Styra och leda med tillit. - Stockholm : Regeringskansliet/Norstedts Juridik. - 9789138248058 ; , s. 139-165
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet syftar till att beskriva hur en mer tillitsbaserad styrning och ledning kan gestalta sig inom socialtjänstens verksamheter genom en analys av individ- och familjeomsorgen i Nyköpings kommun. Resultaten visar att grunduppdraget, det vill säga det ansvar som verksamheten förväntas ta gentemot medborgarna utifrån lagstiftningen har stort utrymme i styrningen snarare än mål, som de för tillfället styrande politikerna formulerar. Kvantitativa mått kompletteras med kvalitativa verksamhetsbeskrivningar och kontinuerlig dialog om verksamhetens kvalitet, brister och utvecklingsbehov. Ansvarsavgränsningar som inte gynnar klientens bästa kan motverkas genom hur ekonomistyrningen används. Här framstår det som väsentligt att undvika konkurrens, incitament och repressalier i styrningen som leder till fokus på den egna enhetens ekonomi snarare än verksamhetens kvalitet. Styrning och ledning som söker säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet hänger intimt samman med arbetsmiljöfrågorna. När organisationen identifierar och åtgärdar reella hinder som försvårar ett professionellt socialt arbete är det tydligt att organisation tar ansvar för både verksamhetskvalitet och arbetsmiljö. Att säkerställa integritet och hjälpvillighet innebär också en konsekvent hållning till principer och värderingar som speglar ett offentligt ämbetsmannaetos. Via öppenhet och dialog i organisationen är det de gemensamma värdena som bidrar till ett gemensamt ansvar för verksamhetens kvalitet och en hållbar arbetsmiljö.
|
|
| 8. |
- Astvik, Wanja, 1965-, et al.
(författare)
-
Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstsrategier kvalitet och hälsa?
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Arbetsmarknadsstyrelsen. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:4, s. 61-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har det senaste decenniet varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna till strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet.
|
|
| 9. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Kundorientering och förändrade sociala relationer
- 2010
-
Ingår i: Sociala relationer i arbetslivet<em> </em>. - Lund : Gleerups Utbildning AB. - 9789140668233 ; , s. 83-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Hållbar socialtjänst – en fallstudie om relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundFlera studier gjorda under senare år visar att socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med bland annat hög arbetsbelastning, rollkonflikter, låg grad av personalorientering liksom bristande öppenhet och dialog i organisationerna. Arbetsmiljöproblemen i socialtjänsten visar sig också genom hög personalomsättning, stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, vilket också får betydelse för socialtjänstens förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det motiverat att studera hur en mer hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö i socialtjänsten kan åstadkommas.SyfteSyftet med studien är att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor.MetodStudien är en kvalitativ fallstudie av individ- och familjeomsorgen i en kommun i Stockholm-Mälarregionen. Valet av fall gjordes utifrån forskningsprojektets avsikt att identifiera goda exempel på socialtjänstverksamheter som strävar efter att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker, chefer på olika nivåer, socialsekreterare, fackliga företrädare och personer som arbetar med verksamhetsstöd såsom personalarbete (HR) och verksamhetsutveckling. Sammantaget har 18 personer intervjuats. Policy- och styrdokument (t.ex. verksamhetsplaner) och olika typer av personal- och arbetsmiljöstatistik används som kompletterande data. Intervjumaterialet har analyserats genom en tematisk analys.ResultatResultaten visar att styrningen och ledningen av socialtjänsten har ett tydligt fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, vilket innebär att socialtjänstlagen och andra lagar som reglerar verksamheten ges en framträdande plats i verksamhetsstyrningen. I resultaten framkommer också betydelsen av att kunna utföra ett "gott socialt arbete" och verksamhetens förmåga att kunna leverera en god kvalitet i sina välfärdstjänster. En god kvalitet är också något som relateras till socialarbetarnas villkor och förutsättningar att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. I detta sammanhang beskrivs även betydelsen av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultaten visar således att det, generellt sett, finns god medvetenhet bland politiker, chefer och socialarbetare om relationen mellan kvalitet och arbetsmiljö. Öppenhet och dialog i organisationen framträder här som särskilt betydelsefullt, vilket kan exemplifieras av att det görs kvalitativa dialogbaserade uppföljningar inom socialtjänsten där både verksamhetskvalitet och arbetsmiljöfrågor kopplas ihop, diskuteras och kan bli föremål för konkreta förbättringar (t.ex. resursförstärkning). Samtidigt som detta görs på verksamhetsnivå indikerar resultaten att det fortfarande finns "stuprörstänkande" på högre nivåer i kommunen där personal- och verksamhetsfrågor separeras och hanteras av olika politiska nämnder och organisatoriska enheter.
|
|
