| 1. |
- Augustsson, Dennis, et al.
(författare)
-
Att kunskapa i mellanrum och genom överlappningar
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vetenskap/konstnärsskap, lärande/lek, lärare/studenter är olika sidor av en dikotom verklighetsuppfattning bland många i den traditionella akademiska kulturen. Syftet med vår workshop är att reflektera över och utmana denna dikotomi genom att skapa ett kunskapens mellanrum där de olika sidorna av dikotomin överlappas. Vi workshopsledare kommer från olika ämnen med varierande bakgrunder och har olika akademiska positioner, men har gemensamt att vi har jobbat länge på högskolevärlden, arbetar både traditionellt akademiskt och konstnärligt och sedan 2,5 år arbetat med en forskningscirkel där vi tillsammans undersökt det gränsöverskridande mötet mellan teori och gestaltning (vetenskap och konstnärsskap). I varsitt mindre forskningsprojekt har vi undersökt hur man kan kunskapa genom reflekterande görande. Dessa forskningsprojekt har också blivit pedagogiska utvecklingsprojekt, då resultaten omsatts i kursutveckling. Teoretiskt ser vi den akademiska kulturen som en del av ett socialt konstruerat rum, både bildligt och bokstavligt, där även kunskapande är en socialt konstruerad aktivitet lärande i och med kroppen. Begreppen hexis, konstruerad kropp och performativitet (Bourdieu; Butler) har därför varit centrala begrepp för oss. Vårt övergripande pedagogiska perspektiv handlar om det reflekterande görandet (Dewey; Schön). Vi arbetar pedagogiskt med multimodalitet (Selander & Kress), sinnligt kunskapande (Polyani; Pink) och hämtar begreppen divicing (Kjølner, Oddey) och intra-aktiv pedagogik (Taguchi) från förskolepedagogik. Vi har även låtit oss inspireras av begreppet parallellek. Begreppet estetiska lärprocesser (Lindstrand & Selander) binder samman vår konstnärlig vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. Vårt arbetssätt handlar emellertid framför allt om att omsätta teoretiska begrepp i praktiken. Och det vill vi göra genom workshopen. Vi riktar oss mot kollegor som är intresserade av att utmana traditionella akademiska kulturer och vill reflektera över det gränsöverskridande arbetet mellan teori och praktik. Vårt planerade upplägg är att tillsammans med workshopdeltagare skapa ett kunskapens mellanrum genom kollektiva överlappande vetenskapliga och gestaltande processer. Det tänkta upplägget är:1. En introduktion till projektet Kunskapens mellanrum.2. Övningen introduceras. Det handlar om att med olika enkla material gestalta kunskap genom devicingmetoden och parallellekmetoden.3. Vi genomför övningen genom att använda oss av varandra och rummet. Vetenskaplig kunskap, lärarroll, studentroll, akademisk kultur och akademiska maktrelationer är begrepp som leks med och problematiseras.4. Deltagarna arbetar i en växelverkan med leken, görandet och dokumentation. Vi använder oss av det framtagna gestaltade materialet och gör en analys av och reflektion över det som är dokumenterad kunskap.5. Ett presentations- och utställningsrum skapas, som förhoppningsvis kan vara kvar över konferensen, så att deltagarna och andra kan återkomma för reflektioner.
|
|
| 2. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Collaborative Media in Educational Settings : Teaching as a Design Profession
- 2018
-
Ingår i: The International Journal of Design Education. - : Common Ground Publishing. - 2325-128X .- 2325-1298. ; 13:2, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on a participatory design project conducted with K-12 schools in the US and Sweden to create an international collaboration on Marine Biology using video production as a tool for learning and representation. The aim of the project was to explore teachers' challenges and strategies due to digitalization and new curricular demands through a lens of sociocultural perspectives. Cultural Historical Activity Theory (CHAT) was used to understand and support participating teachers' development as well as the design process. Using the CHAT model as a design tool enabled teachers to grasp a complex learning environment and frame contradictions and tensions in the activity. Challenges in terms of curricular demands and media literacy could be identified and addressed as part of interacting activity systems, and the process enabled expansion of knowledge and ideas for both design and future work practice.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Expansive design for teachers : An activity theoretical approach to design and work integrated learning
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores how Participatory Design (PD) and Cultural Historical Activity Theory (CHAT) can be combined and used as a theoretical framework and methodology in a professional development activity for teachers. A shift in the way we view teachers, from implementors to designers who actively construct, invent, and develop the practice of schooling also calls for changes in teacher education and professional development activities. The study presented here explores teachers' work and learning during a professional development activity conducted as a participatory design project between two K-12 schools in Sweden and the USA, using media production to create an international collaboration on Ocean Literacy. The work draws on central notions and practices based on the Scandinavian School of Participatory Design and the Change Laboratory methodology (CL) based on the theoretical framework of expansive learning. The thesis is comprised of three articles answering research questions about what challenges and strategies develop in a design process as a situated professional development approach and how we can understand learning as part of and expanding beyond a design process using activity theoretical tools.The first article presents a description of challenges and strategies developed by teachers in the first iteration of the design process and the results of using an activity theoretical model for collaborative analysis of the process. The second article analyses a CL intervention in the second iteration of the design process, adopted after the results of the first iteration. The analytical focus here was placed on empirical manifestations of the epistemological principles of the theoretical framework of expansive learning. The third article explores the occurrences and cyclicity of the learning actions postulated by the theoretical framework in the same intervention through a detailed analysis of the participants' discourse in the process. The thesis comes to a conclusion with a tentative formulation of design principles based on findings from the studies.The results point to how innovative educational design can have consequences for teachers' work with conflicting needs, tensions, and contradictions at the systemic level of the activity. PD processes in educational settings require toolsand concepts to capture this complexity and create sustainable solutions. In this study, activity theoretical models served as a collaborative tool for teachers to analyse and change their practice and to describe and explain work integrated learning in the design process. The work highlighted the need for teachers' expertise in design as well as the important role of media literacy in the use of new technology. Their active and practical engagement in the materials, basedupon the tradition of PD, must be understood as an important part of the development of agency and volition, and findings suggest that the combination of PD and CL methodologies can serve as a vehicle for expansive learning and new innovative learning designs in educational settings. This approach was conceptualized as expansive design.
|
|
| 5. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Expansive Design for Teachers : An activity theoretical approach to design-based research
- 2021
-
Ingår i: EDeR. Educational Design Research. - : Hamburg Center for University Teaching and Learning (HUL), University of Hamburg. - 2511-0667. ; 5:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Innovative designs for learning have implications for the teaching practices and the system in which they are created, often with conflicting motives and tensions on systemic levels. Co-design processes with teachers and researchers require tools and concepts to grasp this complexity and to create durable changes. In the case studied in this article, activity theory and change laboratory methodologies were used in a participatory design process with a small group of teachers. Five key characteristics of the epistemological principles behind the change laboratory methodology were identified and analysed. The theoretical framework enabled tools for a collective analysis of the origin and development of systemic contradictions as well as a model to envision future practices and concrete learning designs. Findings suggest that the combination of participatory design and change laboratory methodologies can serve as a vehicle for expansive learning and new innovative learning designs in educational settings.
|
|
| 6. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Expansive learning in a change laboratory intervention for teachers
- 2021
-
Ingår i: Journal of educational change. - : Springer Nature. - 1389-2843 .- 1573-1812. ; 22:4, s. 475-499
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The theory of Expansive learning and the change laboratory (CL) methodology has been developed and applied in many studies on workplace learning and educational change. There are fewer studies made on small-scale interventions, exploring the longitudinal development of expansive learning in an educational change effort. This article examines a CL intervention performed in an upper secondary school in Sweden, with a small group of teachers engaged in a participatory design project. By identifying and analysing the relationship of the seven learning actions posited by the theory of expansive learning, the aim was to contribute to the discussion of the CL methodology and the empirical usability of the theory. The results showed that the seven expansive learning actions functioned as analytical tools to map the teachers learning and development, but the analysis also showed many deviations, disruptions and occurrence of practical actions of design in the process. This challenge the notions of cyclicity and ascension in the theory of expansive learning. Cyclicity might be desirable but not necessary for expansive learning which questions the need to first grasp the problem at a conceptual level before generating concrete solutions. The Findings in this study suggests the opposite; that the entanglement and parallel movement between the abstract and the concrete was a driving force for the teachers expansive learning and the design of new curricular units.
|
|
| 7. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Media Literacy – An activity theoretical approach.
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The engagement in media production in cross curricular activities poses many challenges for teachers and students. The concept of “learning by doing” without core competence in media literacy can create high thresholds, limiting the object of the activity, creating a backlash in the development of new teaching and learning practices. This study examines an international collaboration on Ocean literacy, using media production for creation and representation of knowledge between two upper secondary schools in USA and Sweden. Using an activity theoretical model for different levels of operations, actions and activity to analyze the challenges for teachers, it highlights the need for competence at all three levels with the textual aspects of media production, being a key factor for success. Technologies are constantly developing and though teachers in the study found it hard and time consuming to use and support students use of different technologies, this operational level of the activity was not the most complex problem. The use of media production as a language practice was perceived as an underplayed aspect when connecting subject matters to media production and the skills required to achieve good results. The theoretical model made these different levels visible and tangible and enabled an analysis of professional development needs and to make the necessary connections between technology, media literacy and subject matter content.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Skriande behov och tyst kunskap
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen om betydelsen och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna är ständigt närvarande på institutionen. Begreppet dubbla perspektiv lyftes fram i forskningsprojektet Kunskapens framträdandeformer (Göthlund; Melin) för att undvika att ställa olika kunskapsformer emot varandra. Det finns ändå en risk för dikotomisering mellan teori och praktik, konst och vetenskap eller akademi och profession när man talar om olika perspektiv.Denna studie består av två delar; en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom lärarlagen på K3, men också en didaktisk design för att synliggöra och konkretisera undervisningsformer där tvärvetenskapliga förhållningssätt ska kombineras med olika professionella och konstnärliga praktiker och diskurser på grundutbildningsnivå. Den första studien består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt utifrån Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton, som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hurinomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. I nästa steg argumenteras för ett användande av begreppet estetiska lärprocesser, istället för begreppet dubbla perspektiv, för att beskriva arbetet med både en gestaltande och en vetenskaplig praktik i ämnet visuell kommunikation på kandidatnivå. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som pekar mot hur kunskapande sker och kan därför samla de dubbla perspektiven i en konvergerande social praktik. Jag har undersökt denna praktik i en akademisk kontext från en didaktisk synvinkel. Med hjälp av kunskapsteoretiska begrepp som socialsemiotik, multimodalitet, tyst och situerad kunskap, konstrueras en konkret modell för hur studenter och lärare kan navigera mellan en vetenskaplig och estetisk praktik. Metoden bygger på en triangulering mellan att lära sig om, lära sig i och lära sig genom och har genomförts som en interaktiv didaktisk design. En kollaborativ, abduktiv process tillsammans med studenter och lärare på institutionen för Konst, kultur och kommunikation på Malmö Högskola.
|
|
