| 1. |
- Andersson, Åsa, et al.
(författare)
-
Översyn av förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten : Redovisning av regeringsuppdrag med Havs- och vattenmyndighetens analys av normerna och förslag till ändrad lagstiftning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav genom ett beslut den 22 oktober 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att göra en översyn av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (fisk- och musselvattenförordningen). Behovet av att göra denna översyn har framförts av Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I rapporten görs en översyn av miljökvalitetsnormerna i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och en bedömning av om det finns normer som bör ändras, tas bort eller om samma skyddsnivå kan uppnås på annat sätt. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att fisk- och musselvattenförordningen upphävs. Som en följd av detta behöver ett antal föreskrifter upphävas eller ändras. Därutöver behöver viss vägledning tas fram för att täcka återstående skyddsbehov.Det är svårt att få en överblick av i vilken utsträckning fisk- och musselvattenförordningen har påverkat den övervakning som bedrivs och hur mycket övervakning som bedrivs enbart utifrån förordningens krav. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är dock att ett upphävande av förordningen inte kommer att påverka den övervakning som utförs på ett betydande sätt. Konsekvensutredningen visar att fisk- och musselvattenförordningen kan upphävas och att detta medför i huvudsak positiva effekter för såväl miljön som berörda myndigheter och verksamhetsutövare.
|
|
| 2. |
- Axe, Philip, et al.
(författare)
-
Hydrografi/hydrokemi
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under den första halvan av året uppvisade ytvattnet i båda bassängerna temperaturer som låg under eller mycket under medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2000. Ytvattnet i Bottenviken uppvisar en mycket liten mellanårsvariation, bl.a. eftersom det fryser vid ~ -0,3 ºC . Som ett resultat av den varma sommaren steg temperaturerna i båda bassängerna under juli och augusti. Efter detta höll sig temperaturerna i ytvattnet över det normala till slutet på september. Året avslutades med att temperaturerna i ytvattnet sjönk till jämförelseperiodens värden eller något lägre under årets sista två månader. Som mest var temperaturen i båda bassängernas ytvatten ~6ºC högre än medeltemperaturen för perioden och den lägsta temperaturen i ytvattnet var ~2ºC under medelvärdet. För djupvattnet tenderar temperaturen generellt att vara något mer konstant än i ytan. Årstidsvariationen i Bottenhavets djupvattnet motsvarade 0,8ºC (max.-min.). Motsvarande årstidsvariation för Bottenviken var ~2ºC. För Bottenhavet låg temperaturen ca en standardavvikelse lägre än medelvärdet för perioden under hela året. I Bottenviken, däremot, var temperaturen i djupvattnet generellt högre än medelvärdet för perioden. Variationen var större än i Bottenhavet, dock inte större än en standardavvikelse från medelvärdet för perioden.
|
|
| 3. |
- Axe, Philip
(författare)
-
Hydrografi och hydrokemi
- 2005. - 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar utförs av Umeå Marina Forskningscentrum åtta gånger på utsjöstationerna och sju gånger på stationerna i Örefjärden. De hydrografiska variabler som mäts är temperatur och konduktivitet (salthalt). De hydrokemiska variablerna mäts på upp till 9 olika djup vid varje station. De variabler som mäts är totala koncentrationer av fosfor och kväve, löst oorganiskt kväve respektive fosfor, kisel, syrekoncentration och syremättnad. Mätningarna kompletteras av en vinterprovtagning med stor geografisk täckning, som utförs av SMHI. Vid denna provtagning tas prover från 17 olika djup på 23 stationer.
|
|
| 4. |
- Axe, Philip
(författare)
-
Temporal and spatial monitoring of eutrophication variables in CEMP
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The OSPAR Revised Eutrophication Monitoring Programme (ETG 05/3/Info.1-E)requests that nutrient “monitoring should include sufficient samples to confirm that themaximum winter nutrient concentration has been determined”, while para. 7 of theTerms of Reference for the preparation of guidance on the spatial and temporalresolution of monitoring for nutrients and eutrophication effects (ICG 003) states that“there are at least nine different water types covered by the OSPAR MaritimeArea”…”guidance must, therefore, be at least complex enough to cover each type withsufficient clarity to guide contracting parties in their evaluation of the temporal andspatial coverage required to adequately assess the relevant water body”.This document summarises the national reports submitted to the OSPAR IntersessionalCorrespondence Group on Eutrophication Monitoring, and highlights commonproblems faced in the monitoring of (primarily) inorganic nutrients and chlorophyll. Inaddition, it presents tests of different approaches to solving the spatial and temporalsampling problems associated with delivering marine eutrophication data.Based on tests of model data, monthly sampling appears adequate to give a goodestimate of annual mean concentrations. Buoy data suggests that this would not besufficient where there is tidal variability. It was not possible to determine maximumconcentrations through a practical ship sampling scheme, or by using extreme valuestatistics.The optimum sampling programme to observe rapid events is likely to be a combinationof ferrybox systems, which appear to be reliable and give both good spatial andtemporal coverage, combined with buoy observations. To ensure data of sufficientquality, these must be controlled against conventional research vessel observations.Research vessels still have a role in seasonal mapping, and in providing data ofsufficient quality for trend analysis from a large area. This is likely to remain so, at leastuntil technologies such as gliders and optical nutrient sensors become widely availableand capable of delivering reliable, high quality data.
|
|
| 5. |
- Conley, Daniel, et al.
(författare)
-
Hypoxia is increasing in the coastal zone of the Baltic Sea
- 2011
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 45:16, s. 6777-6783
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hypoxia is a well-described phenomenon in the offshore waters of the Baltic Sea with both the spatial extent and intensity of hypoxia known to have increased due to anthropogenic eutrophication, however, an unknown amount of hypoxia is present in the coastal zone. Here we report on the widespread unprecedented occurrence of hypoxia across the coastal zone of the Baltic Sea. We have identified 115 sites that have experienced hypoxia during the period 1955-2009 increasing the global total to ca. 500 sites, with the Baltic Sea coastal zone containing over 20% of all known sites worldwide. Most sites experienced episodic hypoxia, which is a precursor to development of seasonal hypoxia. The Baltic Sea coastal zone displays an alarming trend with hypoxia steadily increasing with time since the 1950s effecting nutrient biogeochemical processes, ecosystem services, and coastal habitat.
|
|
| 6. |
- Karlson, Bengt, et al.
(författare)
-
Infrastructure for marine monitoring and operational oceanography
- 2009. - 2009:39
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automated systems for observing physical, chemical and biological conditions in the sea are being implemented worldwide as part of the Global Ocean Observing System. This report describes their use in the Baltic and the Skagerrak-Kattegat areas. An evaluation of the use of FerryBox systems in the waters around Sweden shows that the quality of data from near surface waters is high, and that the frequent sampling makes possible observations of short term phenomena such as algal blooms. These events are often overlooked by infrequent sampling using research vessels, which leads to erroneous estimates of phytoplankton biomass, ecosystem carrying capacity etc. Data come from the Helsinki-Lübeck route, operated by the Finnish Institute for Marine Research and from routes in the Skagerrak-Kattegat operated by the Norwegian Institute for Water Research. FerryBox data were compared with data from traditional sampling, principally from RV Argos operated by SMHI, but also from the HELCOM databank at ICES. Observations using automated systems such as satellites, stationary platforms (buoys and piles) and FerryBox systems may contribute substantially to improving the quality of results from models describing the physical and biogeochemical conditions in Scandinavian waters. Boundary conditions for models can be obtained using measurements in the eastern North Sea and in the Skagerrak, while data assimilation from a network of buoys, FerryBoxsystems and research vessels improves the quality of model results. Today, between four and six automated oceanographic observation systems are in operation in Swedish waters, which can be compared to more than 700 for meteorological purposes. A dramatic increase in the number of observations is necessary for effective data assimilation. To make the observations useful for biogeochemical models, parameters such as inorganic nutrients, phytoplankton biomass and oxygen must be added to the basic parameters salinity and temperature. A detailed proposal for a new infrastructure for marine monitoring and operational oceanography in Sweden is put forward. FerryBox systems should be operated in collaboration with institutes in Finland, Estonia, Poland, Germany, Denmark and Norway. Coastal buoys contribute to the monitoring needs of the EU Water Framework Directive while offshore buoys are for long term climate and ecological research and for fulfilment of the EU Marine Strategy Directive . Products combining satellite data with in-situ observations should be developed. These automated systems augment monitoring using research vessels but do not replace it. SMHI, the Swedish Institute for the Marine Environment, the Swedish Water Authorities, the Swedish Environmental Protection Agency, Swedish Navy, Coast guard, Maritime Administration and Board of Fisheries are proposed to govern and operate the system, with SMHI as the lead partner. The function ‘National data host for operational oceanographic data’ is proposed, to be established at the National Oceanographic Data Centre at SMHI. A number of indicators for describing the status of the pelagic environment around Sweden are proposed. Some already exist while some are new. New ones include indicators for acidification, changes in plankton community structure and physical climate indicators. Basin wide indicators are based on measurements using a combination of sampling platforms. Other indicators are more specific, e.g. for transport between basins and inflow of water to the deep basins of the Baltic Proper.
|
|
| 7. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Temporal development of coastal ecosystems in the Baltic Sea over the past two decades
- 2015
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 72:9, s. 2539-2548
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Coastal areas are among the most biologically productive aquatic systems worldwide, but face strong and variable anthropogenic pressures. Few studies have, however, addressed the temporal development of coastal ecosystems in an integrated context. This study represents an assessment of the development over time in 13 coastal ecosystems in the Baltic Sea region during the past two decades. The study covers between two to six trophic levels per system and time-series dating back to the early 1990s. We applied multivariate analyses to assess the temporal development of biological ecosystem components and relate these to potential driving variables associated with changes in climate, hydrology, nutrient status, and fishing pressure. Our results show that structural change often occurred with similar timing in the assessed coastal systems. Moreover, in 10 of the 13 systems, a directional development of the ecosystem components was observed. The variables representing key ecosystem components generally differed across systems, due to natural differences and limitation to available data. As a result of this, the correlation between the temporal development of the biological components in each area and the driving variables assessed was to some extent area-specific. However, change in nutrient status was a common denominator of the variables most often associated with changes in the assessed systems. Our results, additionally, indicate existing strengths as well as future challenges in the capacity of currently available monitoring data to support integrated assessments and the implementation of an integrated ecosystem-based approach to the management of the Baltic Sea coastal ecosystems.
|
|
| 8. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
