| 1. |
- Bastviken, Sofia, et al.
(författare)
-
Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslättensamt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!
|
|
| 2. |
- Björnsson, Einar, 1958, et al.
(författare)
-
Long-term follow-up of patients with alcoholic liver disease after liver transplantation in Sweden: impact of structured management on recidivism
- 2005
-
Ingår i: Scandinavian journal of gastroenterology. - 0036-5521. ; 40:2, s. 206-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: No systematic evaluation has been performed previously in the Scandinavian countries on patients transplanted for alcoholic liver disease (ALD). Data are limited on the impact of structured management of the alcohol problem on the risk of recidivism following transplantation in ALD. MATERIAL AND METHODS: A total of 103 ALD patients were compared with a control group of patients with non-alcoholic liver disease (NALD). The recidivism rates for ALD patients transplanted between 1988 and 1997 as well as after 1998 (institution of structured management) were compared. RESULTS: The median follow-up was 31 (6-60) months in the ALD group and 37 (12-63) months in the control group (NS). The overall survival rates at 1- and 5 years were, respectively, 81% and 69% for the ALD group and 87% and 83% for the non-alcoholic group. The proportion of patients with Child-Pugh C (75%) was higher in ALD patients than in NALD patients (44%) (p<0.01). Thirty-two (33%) ALD patients resumed taking some alcohol after transplantation; 17 patients (18%) were heavy drinkers. A multivariate analysis showed that: sex, age, marital and employment status, benzodiazepine use and a history of illicit drug abuse did not predict the risk of alcohol relapse post-Tx. Nineteen out of 40 (48%) patients transplanted before the start of structured management had resumed alcohol but 13 (22%) out of 58 after this intervention (p=0.002). CONCLUSIONS: ALD is a good indication for liver transplantation, with similar results in the ALD patients. Structured management of the alcohol problem before and after transplantation is important in minimizing the risk of recidivism.
|
|
| 3. |
- Bylund, Christine, 1986-
(författare)
-
Anakrona livsvillkor : En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state.This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing.The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state's earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.
|
|
| 4. |
- Bäckman, Assar, et al.
(författare)
-
Molecular cloning and tissue expression of the murine analog to human stratum corneum chymotryptic enzyme
- 1999
-
Ingår i: Journal of Investigative Dermatology. - : Nature Publishing Group. - 0022-202X .- 1523-1747. ; 113:2, s. 152-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human stratum corneum chymotryptic enzyme (SCCE) may play a central part in epidermal homeostasis. Its proposed function is to catalyze the degradation of intercellular structures, including desmosomes, in the stratum corneum as part of the desquamation process. In order to facilitate physiologic and pathophysiologic studies on SCCE we have looked for the corresponding murine enzyme. A cDNA obtained by reverse transcription-polymerase chain reaction with total RNA prepared from mouse tails as starting material was cloned, and the expression of the corresponding mRNA studied. The murine cDNA showed 77% homology to human SCCE cDNA. It had an open-reading frame encoding a protein comprising 249 amino acids with 82% amino acid sequence homology to human SCCE including the conserved sequences of the catalytic traid of mammalian serine proteases. The murine protein was deduced to have a 21 amino acid signal peptide and a four amino acid propeptide ending with a tryptic cleavage site, followed by a sequence motif identical to the N-terminal amino acid sequence of native active human SCCE. As in human SCCE the P2 position of the propeptide was occupied by an acidic amino acid residue, and the position corresponding to the suggested bottom of the primary substrate specificity pouch occupied by an asparagine residue. Analyses of mouse tissues by reverse transcriptase-polymerase chain reaction showed high expression in the skin, low expression in lung, kidney, brain, heart, and spleen, and no expression in liver or skeletal muscle. In situ hybridization of mouse skin showed expression in high suprabasal keratinocytes and in the luminal parts of hair follicles. Our results strongly suggest that we have cloned the murine analog of human SCCE cDNA.
|
|
| 5. |
- Bäckman, Maria, 1966-
(författare)
-
Att se med andras ögon
- 2009
-
Ingår i: Etnografiska observationer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144057484 ; , s. 117-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Bäckman, Maria, 1966-
(författare)
-
Blondiner : svenskhet, sexualitet och kön
- 2016. - 2
-
Ingår i: Ungdomar, sexualitet och relationer. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144108568 ; , s. 185-202
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bäckman, Maria, 1966-, et al.
(författare)
-
Den vita käppen : Att se och synas från marginalen
- 2015
-
Ingår i: I utkanter och marginaler. - Stockholm : Nordiska museets förlag. - 9789171085795 ; , s. 153-164
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
