| 1. |
- Folke, Johan, et al.
(författare)
-
Ecotourist Choices of Transport Modes
- 2006
-
Ingår i: Ecotourism in Scandinavia, Lessons in Theory and Practice. - 9781845931346 ; , s. 154-165
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Backe, Stefan
(författare)
-
Ambulance records as an information source to document and prevent fall injuries in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Health. - : Scientific Research Publishing. - 1949-4998 .- 1949-5005. ; 16:7, s. 615-625
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, there has been only limited documentation for injuries requiring ambulance responses. The main objective of this study is, through the use of historic data, to assess the suitability of ambulance records to describe circumstances with fall injuries. Methods: The injury events data around patients were sourced from the ambulance data register. Descriptive statistics were used to describe injured patients based on age group, type of injury, place of injury, injury mechanism and consequence of an injury event. Two-group comparison was performed with Pearson’s chi-squared. Predictors of transport to hospital were identified using logistic regression analyses. Result: Ambulance provides unique data on all injury events, with direct implications for translational research, public policy and clinical practice (safety promotion). In 2002 ambulance attended 3964 injured people which represents 14% of ambulance attended workload in Värmland county, Sweden. The most common trauma location was the traffic area followed by residential area and nursing home. These three injury sites account for 2320 cases (61.6%). The most common cause of injury was falls (63.9%) followed by contact with another person (26.5%). Contact with another person is the most common site of injury in the traffic area (79.5%), and men aged 25-66 years are overrepresented. Conclusion: Logistic regression found that, age-group and place code were significant predictor for being attended by ambulance. Traffic, home and nursing homes were over-represented injury environments (61.6%) that require special attention. Most injury cases occur in the home and nursing homes among people over 67 years of age. Surprisingly, most of the injury events in the traffic environment are about hitting another person. Paramedics can provide rich and valuable data on injury events. Registration of such data is entirely possible and desirable, and can be used in preventive work.
|
|
| 4. |
- Backe, Stefan, et al.
(författare)
-
Certifiering av idrottsföreningar : En strategi för minskning av antalet idrottsskador
- 2000
-
Ingår i: Rapport, idrottsskadeprojektet, Nacka kommun. - Nacka : Nacka kommun.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inledning: Inom ramen för Nacka kommuns utnämning till En säker och trygg kommun år 2000, genomfördes Idrottsskadeprojektet "Certifiering av idrottsskador - en strategi för minskning av antalet idrottsskador". Syfte: Rapportens syfte är att utifrån evidensbaserad kunskap om idrottsskador belysa om en idrotts-säkerhetsmodell som innebär att skadeförebyggande arbetet ingår som en del idrottsklubbars dagliga verksamheten, kan vara en möjlig strategi för att nå ökad systematik och uthållighet i förebyggandet av idrottsskador. Ett annat syfte är att utifrån en sådan modell belysa vilka organisatoriska och metodologiska åtgärder som behövs för att åstadkomma en uthållighet och ett vidmakthållande av idrottssäkerhet?Metod: Rapporten baseras t ex på enkätmaterial som insamlats med berörda idrottsklubbar i Nacka kommun, och på data från epidemiologiska kartläggningar av idrottsskador i nämnda kommun. En fråga som särskilt lyftes fram i enkätundersökningen handlade om vilkasäkerhetsrutiner som existerar inom idrottsklubbar med ungdomsverksamhet och vilken kunskap tränare, sjukvårdsansvariga, materialansvariga och de aktiva har när det gäller förebyggandet av skador? Resultat: Ett av de tydligaste resultaten var den höga andelen skador bland lag- och kontaktidrotter, speciellt fotboll, handboll och innebandy. Ett annat fynd från studierna var att idrottsklubbarna överlag dels saknade kunskap om olika idrottsskador, dels saknade strategier för förebyggande av sådana skador. Föreningarna uppgav också att de sällan eller aldrig får ta del av resultaten från den brandsyn, arenateknisk översyn eller kontroll av idrottsredskap som regelbundet genomförs av räddningstjänst eller andra kommunala förvaltningar. Att utveckla metoder för systematiskt förebyggande av olyckor/skador inom föreningsidrotten tillsammans med andra aktörer sågs däremot som positivt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Backe, Stefan, et al.
(författare)
-
Governance and implementation of sports safety practices by municipal offices in Swedish communities
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Injury Control and Safety Promotion. - London : Taylor and Francis: STM, Behavioural Science and Public Health Titles / Taylor and Francis. - 1745-7300 .- 1745-7319. ; 19:2, s. 163-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to explore whether all-purpose health or safety promotion programmes and sports safety policies affect sports safety practices in local communities. Case study research methods were used to compare sports safety activities among offices in 73 Swedish municipalities; 28 with ongoing health or safety promotion programmes and 45 controls. The offices in municipalities with the WHO Healthy Cities (HC) or Safe Communities programmes were more likely to perform frequent inspections of sports facilities, and offices in the WHO HC programme were more likely to involve sports clubs in inspections. More than every second, property management office and environmental protection office conducted sports safety inspections compared with less than one in four planning offices and social welfare offices. It is concluded that all-purpose health and safety promotion programmes can reach out to have an effect on sports safety practices in local communities. These safety practices also reflect administrative work routines and managerial traditions.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Backe, Stefan, et al.
(författare)
-
Injuries in rock climbing : An epidemiological study of the Swedish climber population
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objective.The popularity of rock climbing is increasing worldwide, both as a recreational physical activity and as a competitive sport. By its nature, rock climbing is associated with injury risks. We aimed to examine typical injury patterns in a representative sample from a total population of climbers.Material and methods.A mail survey was distributed to a random sample consisting of 10 % of the Swedish Climbing Association membership (597/6067 persons). Self-reported information about climbing history, safety practices, and retrospective accounts of injury events were obtained.Results.The annual incidence of overuse injuries was 280/1000 climber years. Inflammatory tissue damage to the fingers and wrists were most common injury types. Men and climbers practising bouldering or sport climbing reported more overuse injuries. The incidence of acute injuries was considerably lower (25/1000 climber years). Men were represented twice as often as women in this group. Twenty-four percent of climbers reporting overuse injuries also suffered an incident or acute injury that same year. The largest number of acute injuries occurred during traditional climbing. These injuries were commonly localised to the feet and ankles. The most frequent cause reported to explain the acute injuries was the human factor, i.e. mistakes or lapses.Discussion and conclusions.Overuse injuries are common among climbers, while acute injuries are less common but can lead to long absence from climbing. Both types of injuries can be reduced by focussed prevention programs. While overuse injuries can be reduced by a better balance between climbing activity and rest, systematic information about safety practices and participation in mandatory first aid and climbing rescue courses can reduce acute injuries and their consequences.
|
|
| 9. |
- Backe, Stefan, et al.
(författare)
-
Lokala data för folkhälsa : En studie i storstadssatsningens områden i Stockholms län
- 2002
-
Ingår i: Socialmedicin. - Stockholm : Socialmedicin, Stockholms läns landsting. - 1403-6789.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att identifiera och samla in kunskap om lokala enkätstudier som genomförs i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Stockholm och Södertälje och som kan ha relevans för att beskriva folkhälsa utifrån ett områdesperspektiv. Ett annat syfte är att belysa hur detta material kan användas för utvärdering av folkhälsomålet inom ramen för storstadssatsningen.Rapporten baseras på uppgifter från intervjuer med tjänstemän och enkätmaterial som insamlats i samband med besök i de berörda kommunerna. Kontakt har tagits med företrädare för flera förvaltningar som ansvarar bland annat för barnomsorg, skola, bostäder och fritidsfrågor.Inledningsvis redovisas i rapporten centrala begrepp som utsatta bostadsområden och segregation. Därefter beskrivs förklaringsmekanismer bakom segregations-processen och bestämningsfaktorer för hälsa. Även sambandet mellan hälsa och boende och indikatorer som potentiellt kan påverka folkhälsa, både positivt och negativt, beskrivs genom exempel på olika enkätstudier.Av studien framkommer att det i kommunerna i allmänhet genomförs två olika typer av enkätstudier, totalundersökningar och stickprovsundersökningar. Studierna vänder sig till olika målgrupper i kommunerna.Resultatet från denna studie visar att i samtliga kommuner som studerats, genomförs det idag (år 2002)ett flertal återkommande enkätstudier, varav en del har relevans för folkhälsoområdet utifrån ett områdespers-pektiv. Exempel på sådana är stockholmsenkäten om innemiljö och hälsa, bostadsbolagens boendeenkäter, polisens trygghetsenkäter, skolenkäter, drogvanestudier i skolorna samt medborgarenkäter kring lokalt föränd-ringsarbete inom ramen för storstadssatsningen.Av genomgången framkommer också att det inte finns identiska enkätstudier som genomförs i samtliga kommuner men det är möjligt att göra jämförelser mellan några av de kommuner som ingår i stortstads-satsningen. Det är också möjligt att följa utvecklingen över tid i de enskilda kommunerna. Exempel på sådana studier är drogvaneinventering som regelbundet genomförs i Haninge, Stockholms stad och Södertälje. I dessa fall är det Utrednings- och statistikkontoret (USK) som samlar in uppgifterna på uppdrag av de berörda kommunerna. Betydelsen av lokal data i folkhälsoarbete ligger främst i att resultatet kan återföras och diskuteras med den lokala befolkningen och de ansvariga för kommuners verksamheter och erforderliga åtgärder kan vidtagas. Bland annat har polisens trygghetsenkäter i kommunerna använts på detta sätt. Dock visar denna genomgång att omfattningen och kvalitén i studierna är olika och att bortfallet vaierar mellan 18 och 50 procent. Detta har betydelse för med vilken säkerhet resultatet kan tolkas och generaliseras till hela befolkningen i den berörda kommunen.Slutsats: Det skulle vara av stort värde att kunna tillvarata kunskap och samordna olika lokala enkäter som innehåller folkhälsofrågeställningar med de folkhälsoenkäter som genomförs av landsting och statliga myndigheter. För att underlätta en jämförelse mellan kommuner och kommundelar är det också värdefullt att få till stånd en samordning av de geografiska indelningar på områdesnivå som olika myndigheter har för sin statistikredovisning. Detta skulle innebära att kunskap bättre skulle kunna integreras i verksamhetsplaner och andra åtgärdsinriktade insatser på områdesnivå
|
|
| 10. |
- Backe, Stefan, et al.
(författare)
-
Monitoring the "tip of the iceberg" : Ambulance records as a source of injury surveillance
- 2008
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 36:3, s. 250-257
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to describe the epidemiology of moderate and severe injury morbidity in a defined population based on ambulance records, and to validate ambulance records as a potential source of surveillance.Methods: A geographical target area was defined; the county of Värmland, Sweden. All ambulance attendances and hospitalisations for unintentional and intentional injury in 2002 were selected, analysed and compared.Results: Ambulance data comprised 3964 injury cases (14.5/1000). Most injuries for which ambulance attention was sought occurred in road traffic areas (27 %), followed by residential areas (20 %), school and institutional areas (14 %) and sports areas (8 %). An ecological comparison between ambulance based data and hospitalisations showed that ambulance services captured approximately the same amount of injury cases (3235 ambulance reports compared to 3456 hospital discharges) with a similar profile.Conclusions: This study provides epidemiological support for ambulance services as a potential source of regular surveillance data on moderate and severe injuries. However, at a population level, our results indicate that ambulance data tend to overestimate some injury categories, and underestimate others, compared to hospital data. The significance of these differences for preventive work, as well as other practical aspects of the feasibility for regular injury surveillance will be analysed and discussed on the basis of general criteria for evaluation of surveillance systems in a forthcoming paper.
|
|
