| 1. |
- Bagerius, Henric, 1974, et al.
(författare)
-
Vad vill vi med historielärarutbildningen?
- 2022
-
Ingår i: Historisk tidskrift. - 0345-469X. ; 142:4, s. 607-618
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En central del av verksamheten vid nästan alla institutioner som bedriver undervisning och forskning i historia är att utbilda historielärare. Historiker av facket diskuterar emellertid sällan frågor om lärarutbildningens innehåll och uppläggning, utöver de som knyter an till specifika historievetenskapliga sakområden. Vad behöver framtida historielärare kunna, och hur skiljer det sig eventuellt från vad framtida historiker bör kunna? Hur förhåller sig ämnesstudier till ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap? Svaren på den typen av frågor har stor betydelse inte bara för lärarutbildningen utan för universitetsämnet historia och dess utövare i stort. Hur ska vi som historiker förhålla oss till det? Som en utgångspunkt för en sådan diskussion har en grupp historiker verksamma inom lärarutbildningen vid Göteborgs och Örebro universitet genomfört en inventering av historiedidaktiken i ämneslärarutbildningen vid tio av totalt sjutton svenska lärosäten där sådan utbildning med inriktning mot historia inom gymnasieskolan bedrivs idag. Med hjälp av publikt tillgänglig information och en enkät via epost till de ansvariga för utbildningarna har gruppen kartlagt historiedidaktiska kursmål och kurslitteratur, examensarbetenas inriktning och vem som undervisar i historiedidaktik. Medan det finns vissa gemensamma drag i hur målen för utbildningarna formuleras, visar genomgången på betydande variationer mellan lärosätena avseende kurslitteratur, examensarbeten och bemanning. Mot den bakgrunden diskuteras i denna idé- och debattartikel vad likheter och skillnader kan bero på samt om, och i så fall hur, det är ett problem att historielärarutbildningarna är så olika.
|
|
| 2. |
- Isacsson, Alexander, 1993-
(författare)
-
Defining Dukeship : The Problem of Royal Spares and Dynasty Formation in Sweden, 1556-1622
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book examines how dukeship – the position of being a duke – was defined and negotiated in Sweden between the late 1550s and the early 1620s. The aim is to shed light on how the structural problem of royal spares, with dukes as pillars and perils of hereditary monarchy, influenced politics and the integration process of a ruling house. Through an institutional biography approach and a critical perspective on dynasty, the book considers how dukes, kings, and their associates interacted with dukeship by making claims to define its meaning, norms, and im-plications. These claims are seen as expressions of self-identification, categorisation, and legitimation, which are linked to processes of dynastic securing, centralisation, decentralisation, participation, and distanc-ing. In the study, a wide range of sources are examined: testaments, genealogies, ceremonial instructions and accounts, oaths, letters, Diet minutes and statutes, marriage contracts, speeches, sermons, court articles, and the material culture of burial sites. The book shows the diverse ways in which dukeship was continuously negotiated for as long as the ducal positions existed. The malleability and pervasiveness of structures and norms that characterised dukeship and its practices of negotiation are uncovered. The study also demonstrates how notions of lineages and houses – or dynasty – functioned as a symbolic resource in the political bargaining of rulership. The negotiation of dukeship was thus an integral part of the early modern bargaining state and shaped early modern integration processes of the state as well as the royal house. The critical dynastic perspective on dukeship challenges views of the early modern period and its political practices derived from purely statist outlooks. The study compels historians to critically rethink concepts, chronologies, and causes of change that are commonly invoked to make sense of early modern politics and integration processes.
|
|
| 3. |
- Bagerius, Henric, 1974-
(författare)
-
Ane Gurli Linder
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bagerius, Henric, 1974-, et al.
(författare)
-
Att bryta det epokala
- 1998
-
Ingår i: Svenskläraren. - 0346-2412. ; :4, s. 42-44
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Bagerius, Henric, 1974-
(författare)
-
Att lära för framtiden
- 2021
-
Ingår i: Hållbart lärarskap: Universitetsundervisning i förändring. - Lund : Lunds universitet. - 9789172674547 - 9789172674530 ; , s. 15-32
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Bagerius, Henric, 1974-
(författare)
-
Den nakna sanningen : Omvändelseberättelser som retoriskt grepp i svensk nudistpress från 1930- och 1940-talen
- 2022
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 26:84, s. 39-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the summer of 1932, Dagbräckning [Daybreak], the first Swedish nudist journal, was founded with the mission of getting people to sunbathe, swim and do gymnastics naked. It was soon followed by Natur och Hälsa [Nature and Health] and Solvännen [Sun Friend], which alongside Dagbräckning sparkled interest in the emerging Swedish nudist movement. A recurring feature in these journals were conversion narratives in which men and women described how they became nudists. This article analyzes thirty-six conversion narratives from the 1930s and 1940s and demonstrates how a narrative structure drawn from a religious context helped nudists to make sense of their new identity and convince others of the possibilities of nudism. Using Ernest G. Bormann's concept of rhetorical vision and his symbolic convergence theory as an interpretive framework, the article shows that in this religiously inispired way the nudists weaved together their experiences into a more encompassing drama about the freedom that awaited those who chose to practice nudism: freedom from clothing that obstructed natural movements, freedom from prejudice that limited individual thinking and freedom from rules that restricted social contacts.
|
|
| 7. |
- Bagerius, Henric, 1974-, et al.
(författare)
-
Den politiska kärleken : homosocialt begär och heteronormativa praktiker under svensk medeltid
- 2011
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 131:2, s. 175-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vad betydde det när en medeltida kung sades älska en riddare och hålla honom ljuv och kär? Hur kunde en vag misstanke om att kungen haft samlag med män motivera hans avsättning? I en uppsats om politisk kärlek och svartsjuka visar Henric Bagerius och Christine Ekholst det fruktbara i att använda genus- och queerteoretiska begrepp när medeltidens politiska historiska ska analyseras. Med exempel ur Erikskrönikan och Libellus de Magno Erici rege, båda från 1300-talet, belyser de samspelet mellan politik, kön och sexualitet under svensk medeltid.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
