| 1. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Gunvor, et al.
(författare)
-
Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete
- 2006
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - 1458-6126. ; 23:1, s. 45-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the article is to put together four different studies and research perspectives. The four authors present their own studies about drug addicted mothers; fathers called into question by child welfare authorities; children in foster care; child welfare services. The four studies have a qualitative approach, interviewing parents and children in vulnerable positions and in contact with child welfare authorities. The combined results show the need of coooperation between child welfare and rehabilitation of adults addicted to alcohol and drugs, and the need to have a comprehensive approach to vulnerable families, also during separation. The right of vulnerable children to be heard in research as well as in practice is exemplified and emphasized.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Gunvor, et al.
(författare)
-
Umgänge till varje pris?
- 2006
-
Ingår i: Socionomen. - 0283-1929. ; :5, s. 3-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2019/20
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enkelt uttryckt är Samverkansinlärning (SI) en studiecirkel kopplat till en utmanande kurs. SI leds av en senior student som utformar läraktiviteter där studenterna arbetar i grupper med att förklara och förtydliga svårt kursmaterial. Målsättningen med SI, förutom förbättrade prestationer i den aktuella kursen, är att studenterna skall utveckla goda studiestrategier och bli mer självständiga i sitt lärande. Denna rapport behandlar SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2019/20. Målsättningen är att läsaren skall få en god bild av hur SI bedrivs vid lärosätet och hur insatsen upplevs av deltagare och studentledare. Rapporten bygger dels på kvantitativa data – SI-närvaro samt närvaron kopplat till studenternas prestationer i SI-stödda kurser. Och dels på kvalitativa data från enkäter till deltagare och SI-ledare samt information frän metodhandledare och SI-koordinatorer.Under läsåret 2019/20 kompletterades undervisningen i 160 kurstillfällen av SI där totalt 235 studentledare ledde SI-pass. 4200 studenter vid universitetet deltog på passen under läsåret. Medelnärvaron var 25 % och 50 % av studenter med tillgång till SI provade på att besöka åtminstone ett pass. Dessa siffror betyder att SI-verksamheten vid Lunds universitet är en av de största vid lärosäten i Europa. SI-verksamheten följer också grundläggande SI-principer på ett bra sätt enligt deltagarna. Exempelvis på så sätt att deltagarna har ett stort inflytande över agendan på SI-passen och att arbetet med att förstå utmanande kursmaterial bedrivs genom arbete och diskussion i grupp. SI-ledaren ser till att arbetet går framåt genom att ställa frågor och uppmuntrardeltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Studenternas drivkraft att gå på SI-passen är i huvudsak meningsorienterad genom att de vill få en bättre förståelse av ämnet och för att det är roligt att diskutera kursinnehåll med kurskamrater. Vad ger då deltagande på SI för närvarande studenter? Jämförelser av närvaro på SI och genomströmning på SI-stödd kurs antyder att chanserna att klara kursen vid ordinarie examination(er) ökar med ökad SI-närvaro. Deltagande studenter upplever dessutom i stor utsträckning att SI leder till att de bättre förstår vad som förväntas av dem i kursen, är ett effektivt stöd att ta sig fram i kursen, ökar intresset för ämnet och ger dem en djupare förståelse av kursinnehållet. Dessutom anser en stor andel avdeltagarna att de utvecklar generella färdigheter såsom problemlösning, kritiskt tänkande, lagarbete och presentation av akademiskt material inför andra. En betydande del av SI-deltagarna anger att de åtminstone till viss del de utvecklar sitt sätt att studera och förbättrar sitt akademiska självförtroende. Ca en fjärdedel av de svarande på enkäten anser att SI varit viktigt för att skaffa studiekamrater, vilket kan vara mycket betydelsefullt för att känna tillhörighet inom akademien och ge ytterligare motivation till fortsatta högre studier.De dominerande svarsteman på öppna enkätfrågor rörande vad som är bäst med SI samt vad som skiljer SI-pass från ordinarie undervisning är desamma för bägge frågorna. Det handlar om att deltagarna uppskattar diskussionen/samarbetet samt atmosfären och arbetsmiljön på passen. Vidare gillar studenterna fokus på djupare förståelse av kursinnehållet. På frågan vad man tycker kan förbättras med SI-passen anser en del av deltagarna att strukturen på passet ibland kan vara tydligare och att arbetet under passen ibland kan kännas ineffektivt.Aktiva SI-ledare och SI-ledaralumner i arbetslivet fick svara på enkäter rörande de färdigheter man tränar och utvecklar i sitt SI-arbete. Här framkom att de svarande generellt tyckte att de blivit bättre på ett flertal färdigheter inom områdena kommunikation, ledarskap och handhavande av grupper samt vissa personliga färdigheter. En stor majoritet av SI-ledaralumnerna ansåg dessutom SI-ledarskapet givit dem en fördel när de sökt jobb och att man haft god nytta av SI-färdigheterna i sitt yrkesverksamma liv. Enkätundersökningen avaktiva SI-ledare samt SI-ledaralumner vid Lunds Universitet var en del av en internationell undersökning där två andra SI-program vid North West University i Sydafrika och University of Missouri Kansas City ingick. Resultaten från enkäterna vid dessa lärosäten speglade resultaten från Lunds universitet. Således verkar SI-ledarna generellt vinna en hel del genom sin tjänstgöring, oavsett lärosäte och land, som de senare har nytta av i sitt yrkesverksamma liv.Under den andra hälften av vårterminen 2020 övergick SI-passen till att ges på distans pga Coronapandemin. Många metodhandledare och SI-ledare gjorde ett fantastiskt jobb med att snabbt ställa om verksamheten. Enkätsvar från deltagare på distans-SI visade att SI-passen var uppskattade och att fördelarna man fick från att delta motsvarade de som man får på reguljär sals-SI. Dock framträdde ett antal utmaningar. Närvaron var betydligt lägre på distans-SI jämfört med sals-SI. Mötena kändes ofta som lite mer tidsineffektiva när de gickpå distans, ledarna fick en svårare uppgift med att hålla reda på tekniken vid sidan av att leda SI-passet, och deltagarna/ledarna saknade den sociala dimensionen man får vid sals-SI med möjlighet att kunna snacka liteom annat och att kunna läsa av kroppsspråk. Möjligheten att prova på distans-SI vid Lunds universitet har varit berikande och gett inspiration till att utveckla konceptet. Distans SI bör även i mer normala tider kunna vara ett bra komplement till sals-SI vad gäller att stödja studenter i utmanande kurser. Speciellt vid distanskurser, men även för att stödja studenter som inte har möjlighet att delta på sals-SI, exempelvis pga föräldraskap, deltidsarbete, långa pendlingstider, mm mm.Under läsåret 2019/20 gjordes också en studie av läraktiviteter under SI-pass. Studien visade att de huvudsakliga aktiviteterna på SI-pass handlar om att förklara och tydliggöra det som är svårt i kursen. Men att man också avsätter betydande del av tiden för att få en djupare förståelse av det behandlade kursmaterialet genom analyserande och reflekterande aktiviteter.
|
|
| 9. |
- Werner, Erika, et al.
(författare)
-
Agnes och pensionssystemet som svek
- 2019
-
Ingår i: Årsbok 2018 Socialhögskolan Lunds universitet. - 9789177539902 - 9789177539902 ; 2019:2, s. 23-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
