| 1. |
|
|
| 2. |
- Adelöf, Anna, et al.
(författare)
-
Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förvaltningsrapporten fokuserar på Snomed CT, eftersom det redan i dag finns rutiner för förvaltningar av termbanken och nationella hälsorelaterade klassifikationer. Ett särskilt utvecklingsarbete kommer att krävas för dessa delar.Rapporten tar upp syfte och mål med förvaltningen. Utöver det redogör rapporten för vilka konkreta ansvarsområden som ingår i förvaltningen av Snomed CT. Målet för förvaltningen är att Socialstyrelsen regelbundet ska kunna tillhandahålla en kontrollerad och uppdaterad release av Snomed CT. Det skulle möjliggöra användning inom vård och omsorg. Rapporten tar även upp behovet av kompetens, utbildning och finansiella resurser.
|
|
| 3. |
- Barlow, Lotti, et al.
(författare)
-
Nationellt fackspråk för vård och omsorg : Slutrapport
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SammanfattningEtt tillgängligt och använt nationellt fackspråk ska bidra till en god och säker vård och omsorg. Det ska även medverka till att kvaliteten och resultaten på området ska kunna följas upp och jämföras på ett mer effektivt sätt. Slutrapporten presenterar resultatet av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg samt förslag till förvaltning och utveckling.ResultatetResultatet innefattar bland annat att det internationella begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska och att det är förberett för förvaltning och distribution. Socialstyrelsen har även tagit fram och testat metoder för förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket i sin helhet. Därtill har representanter för målgrupperna informerats och fått kunskap.Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av det nationella fackspråkets sammantagna innehåll: Socialstyrelsens termbank, klassifikationer och kodverk, den svenska versionen av Snomed CT, metoder för utveckling och förvaltning samt regler för användning.Förvaltning, införande och resursbehovI rapporten finns förslag till hur hela det nationella fackspråket kan tas omhand av Socialstyrelsen och hur det kan införas i vården och omsorgen. Projektets övergång till en långsiktigt hållbar organisation kräver resurser. Därför redogör rapporten för det förväntade resursbehovet för förvaltning och utveckling. Bland annat föreslås en treårig utbildningsinsats samt stimulansbidrag för införande.Krav på styrning, samordning och förtydligat ansvarRapporten betonar behovet av en samlad och medveten styrning av utvecklingen inom området. Socialstyrelsen vill ha en samordnande roll i utvecklingen och förvaltningen av det nationella fackspråket. Myndigheten föreslås få det initiala ansvaret för att utbilda användare och att driva frågor om det nationella fackspråket.Vidare vill Socialstyrelsen få ett uttalat mandat att samordna de nationella aktiviteter som drivs med koppling till Snomed CT. Rapporten pekar ut några särskilt prioriterade områden som myndigheten borde få i uppdrag att arbeta vidare inom.Kunskapsstyrning och normgivningEn viktig slutsats i rapporten är att användningen av det nationella fackspråket behöver regleras för att målet om ökad säkerhet för klienter och patienter ska kunna uppnås. I dagsläget bedöms föreskrifter vara den metod som bäst kan garantera ett brett genomförande.Målgrupper för slutrapportenSlutrapporten riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor och professionella organisationer. Den riktar sig också till terminologiansvariga i kommuner och landsting, IT-direktörer, IT-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för eHälsa.
|
|
| 4. |
- Barlow, Lotti, et al.
(författare)
-
The completeness of the Swedish Cancer Register : a sample survey for year 1998
- 2009
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : Informa UK Limited. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 48:1, s. 27-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION: The Swedish Cancer Register (SCR) is used extensively for monitoring cancer incidence and survival and for research purposes. Completeness and reliability of cancer registration are thus of great importance for all types of use of the cancer register. The aim of the study was to estimate the overall coverage of malignant cancer cases in 1998 and to reveal possible reasons behind non-reporting. METHODS: We selected all malignant cancer cases in the Hospital Discharge Register (HDR) from 1998 and compared these records to those reported to the SCR. There were 43,761 discharges for 42,010 individuals of whom 3,429 individuals were not recorded in the SCR. From these 3 429 records we randomly selected 202 patients for review of their medical records to determine whether they should have been registered on the SCR as incident cases in 1998. RESULTS: About half of the 202 cases (93 malignant and 8 benign) should have been reported, which translates into an additional 1 579 malignant cases (95% CI 1 349-1 808), or 3.7% of the cases reported in 1998. The crude incidence rate for males and females combined would increase from 493 per 100,000 to 511 (95% CI 508-514) if these cases were taken into account. CONCLUSION: The overall completeness of the SCR is high and comparable to other high quality registers in Northern Europe. For most uses in epidemiological or public health surveillance, the underreporting will be without major impact. However, for specific research questions our findings have implications, as the degree of underreporting is site specific, increases with age, and does not seem to be random, as diagnoses without histology or cytology verification are overrepresented. An annual comparison of the SCR against the HDR could point to hospitals, geographic areas or specific diagnoses where organizational and administrative changes should be introduced to improve reporting.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Möller, Torgil R., et al.
(författare)
-
Decreasing late mortality among five-year survivors of cancer in childhood and adolescence: a population-based study in the Nordic countries
- 2001
-
Ingår i: Journal of Clinical Oncology. - 1527-7755. ; 19:13, s. 3173-3181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: To assess the risk of death in patients who survive more than 5 years after diagnosis of childhood cancer and to evaluate causes of death in fatal cases. PATIENTS AND METHODS: This was a population-based study in the five Nordic countries (Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden) using data of the nationwide cancer registries and the cause-of-death registries. The study cohort included 13,711 patients who were diagnosed with cancer before the age of 20 years between 1960 and 1989 and who survived at least 5 years from diagnosis. By December 31, 1995, 1,422 patients had died, and death certificates were assessed in 1,402. Standardized mortality ratios (SMRs) for validated causes of death were calculated based on 156,046 patient-years at risk. RESULTS: The overall SMR was 10.8 (95% confidence interval [CI], 10.3 to 11.5), mainly due to high excess mortality from the primary cancer. SMR for second cancer was 4.9 (95% CI, 3.9 to 5.9) and was 3.1 (95% CI, 2.8 to 3.5) for noncancer death. The pattern of causes of death varied markedly between different groups of primary cancer diagnoses and was highly dependent on time passed since diagnosis. Overall late mortality was significantly lower in patients treated during the most recent period of time, 1980 to 1989, compared with those treated from 1960 to 1979 (hazard ratio, 0.61; 95% CI, 0.54 to 0.70), and there was no increase in rates of death due to cancer treatment. CONCLUSION: Long-term survivors of childhood cancer had an increased mortality rate, mainly dying from primary cancers. However, modern treatments have reduced late cancer mortality without increasing the rate of therapy-related deaths.
|
|
