| 1. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Utsättning av djur för jakt och fiske
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Carlsson-Lalloo, Ewa, 1976, et al.
(författare)
-
Testing the feasibility of a translated and culturally adapted person-centred training programme in maternal and newborn healthcare in Democratic Republic of Congo: A process evaluation.
- 2024
-
Ingår i: Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives. - 1877-5764. ; 40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ensuring quality of maternal and newborn healthcare is challenging in the Democratic Republic of Congo (DRC) as the maternal and newborn mortality and morbidity rate is high. Essential for quality care is a person-centred approach. One model of person-centred care (PCC) has been developed at Gothenburg University. To support its implementation a training programme, "Mutual Meetings", has been developed. This study aims to test the feasibility of a translated and culturally adapted version of this PCC training programme for healthcare providers in the maternal and newborn healthcare context of DRC.The PCC programme was translated into French and tested in a workshop with 31 maternal and newborn healthcare providers in eastern DRC. The feasibility of the programme was evaluated through focus group interviews and individual interviews. The interview transcripts were analysed deductively using key components in a process evaluation framework including fidelity, dose, reach, adaptation, acceptability, and application.The French PCC programme exceeded the participants' expectations and was found being applicable in both teaching and clinical setting with some suggested contextual modifications. Its pedagogic structure including a participatory reflective approach, was perceived innovative and inspirational, mediated a sense of comfort, and enabled the participants to use a person-centred approach towards each other.The results show that the French on-site version of the PCC training programme was valid in terms of feasibility and how it was received by the participants. The study demonstrates the importance of contextual adaptation of complex interventions in new settings.
|
|
| 4. |
- Olander, Ellinor K., et al.
(författare)
-
Offering weight management support to pregnant women with high body mass index: A qualitative study with midwives
- 2019
-
Ingår i: Sexual and Reproductive Healthcare. - : Elsevier BV. - 1877-5756 .- 1877-5764. ; 20, s. 81-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2019 Objective: The prevalence of pregnant women with high body mass index is increasing worldwide. High body mass index is associated with health risks for mother and baby and supporting healthy gestational weight gain is important. Midwives play an important role in supporting women to engage in behaviours such as healthy eating and physical activity. The aim of this study was to explore how midwives’ support pregnant women with high body mass index to establish a healthy lifestyle with emphasis on nutrition and physical activity in order to minimise gestational weight gain. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 16 midwives working in antenatal health care in Sweden. Interviews were conducted shortly after new guidelines on care for pregnant women with high body mass index had been introduced. The interviews were recorded, transcribed and analysed by thematic analysis. Results: Three main themes were identified; use a conscious approach, invite to participate and have a long-term health perspective. Midwives built a relationship with a woman through identifying her concerns and circumstances, before sensitively discussing weight. Some midwives used Motivational Interviewing to help women identify their own resources. To reach long-term health benefits, midwives set achievable goals with the women. Conclusion: These study findings provide practical examples of how midwives can support women with weight management during pregnancy. Through being sensitive when developing a relationship, midwives enabled the women to identify their own resources and achievable goals. Support after the baby is born is needed subsequently to help women maintain their healthy behaviour changes.
|
|
| 5. |
- Temple, Frida, et al.
(författare)
-
Evaluating the implementation of person-centred care and simulation-based learning in a midwifery education programme in the Democratic Republic of Congo: a study protocol.
- 2024
-
Ingår i: Global health action. - 1654-9880. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Investing in midwives educated according to international standards is crucial for achieving Sustainable Development Goals in maternal and newborn health. Applying a person-centred care approach and using simulation-based learning to improve the learning experience for midwifery students may enhance the quality of childbirth care. This protocol describes a study evaluating the implementation of person-centred approach and simulation-based learning in childbirth as part of a midwifery education programme at the Evangelical University in Africa, DRC.The research will be exploratory and guided by an implementation research framework. Ethical approval has been obtained. Facilitators working at the programme's five clinical practice sites will be trained in: 1) Introducing person-centred childbirth care using a training programme called'Mutual Meetings'; and 2) integrating simulation-based learning, specifically by using the three courses: Essential Care of Labor, Bleeding after Birth, and Vacuum Extraction. Data will include interviews with midwifery students, facilitators and clinical preceptors, and maternal and neonatal outcomes from birth registers.By integrating a validated and culturally adapted person-centred care training programme and simulation-based learning into a midwifery education programme and clinical practice sites, the findings from the study anticipate an improvement in the quality of childbirth care. Training facilitators in these methodologies aim to effectively mitigate maternal and neonatal adverse outcomes. The findings are expected to provide valuable recommendations for governments, policymakers, and healthcare providers in the DRC and beyond, contributing to significant improvements in midwifery education and aligning with global health priorities, including the Sustainable Development Goals.The study was registered retrospectively with the ISRCTN registry on the 23rd of February 2024. The registration number is: ISRCTN10049855.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berg, Frida, 1975-
(författare)
-
Genetic Analysis of Fat Metabolism in Domestic Pigs and their Wild Ancestor
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The domestication of the pig began about 9 000 years ago and many of the existing domestic breeds have been selected for phenotypic traits like lean meat and fast growth. Domestic pigs are phenotypically very different from the ancestral wild boar that has adapted to survive in their natural environment. Because of their divergence, crosses between domestic pigs and wild boars are suitable for constructing genetic maps and Quantitative trait locus (QTL) analyses. A cross between the Large White and the European wild boar was thus initiated in the late 1980s. A major QTL for fat deposition and growth, denoted FAT1, was found on chromosome 4. The aim of this thesis was to further characterise the FAT1 locus and to identify the causative gene(s) and mutation(s). We have identified new markers and constructed a high-resolution linkage and RH map of the FAT1 QTL interval. We also performed comparative mapping to the human genome and showed that the pig chromosome 4 is homologous to human chromosomes 1 and 8. The gene order is very well conserved between the two species. In parallel we have narrowed down the FAT1 QTL interval by repeated backcrossing to the domestic Large White breed for six generations. The QTL could be confirmed for fatness but not for growth. Furthermore, the data strongly suggested that there might be more than one gene underlying the FAT1 QTL. Depending on which hypothesis to consider, the one- or two-loci model, the FAT1 interval can be reduced to 3,3 or 20 centiMorgan (cM), respectively, based on the backcross experiments. In the last study we confirm the two-loci model with one locus primarily effecting abdominal fat and another locus primarily effecting subcutaneous fat. We have identified a missense mutation in the RXRG gene which is in strong association with the abdominal fat QTL and the mutation is a potential candidate for that locus.Brown adipose tissue (BAT) is a specific type of fat essential for non-shivering thermogenesis in mammals. Piglets appear to lack BAT and rely on shivering as the main mechanism for thermoregulation. Uncoupling protein 1 (UCP1) gene is exclusively expressed in BAT and its physiological role is to generate heat by uncoupling oxidative phosphorylation. We show that the UCP1 gene has been disrupted in the pig lineage about 20 years ago. The inactivation of UCP1 provides a genetic explanation for the poor thermoregulation in piglets.
|
|
