| 1. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Köpa mat online? : effekter av ökad e-handel för person- och godstransporter i ett växande e-handelssamhälle
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste åren har e-handel av livsmedel ökat starkt. Idag bygger beräkningar om e-handelns energieffekt på uppskattningar och antaganden snarare än på kunskap om branschen och dess kunder. Den här studien genererar fördjupad kunskap om vad det ur ett transportperspektiv innebär att företag istället för individer ansvarar för att matvaror transporteras till hemmet. Huvudsyftet med projektet är att analysera effekter till följd av ökad e-handel av livsmedel samt synliggöra faktorer som möjliggör en realisering av eventuell energibesparing. Detta görs ur ett regionalt perspektiv och i en svensk kontext. Syftet har uppnåtts genom en studie av energieffektiva distributionslösningar för e-handelserbjudanden, och genom en intervjustudie om potentiella och befintliga e-handelskunders preferenser, erfarenheter och beteende samt genom framtagandet av en regional modell för persontransporter.Resultaten pekar på att e-handel har betydande teoretisk potential givet att effektiva rutter ersätter inköpsresor med privat bil. Idag innebär många kompletteringsresor med bil att e-handeln inte i någon högre grad ersätter inköpsresorna, vilket innebär att energibesparingen idag sannolikt är begränsad. För att potentialen ska kunna uppnås behövs ett utökat kundunderlag, en medveten stadsplanering som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik, som lyfter godstransporter som en strategisk fråga och som lokaliserar livsmedelsbutiker nära människors hem.
|
|
| 2. |
- Andersson, Alfred, et al.
(författare)
-
Evaluating a Mobility Service Application for Business Travel: Lessons Learnt from a Demonstration Project
- 2020
-
Ingår i: Sustainability (Switzerland). - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:3, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Business travel contributes to significant greenhouse gas emissions, and there is a need for measures that reduce the demand for trips made with energy-intensive means of transport. In this study, a mobility service application (MSA) introduced in 13 Swedish organisations was tested and evaluated to facilitate booking and handling of business trips, in particular public transport. A before and after study consisting of surveys and interviews with employees at the organisations were conducted. The results show that the MSA was mostly used for regional and local public transport trips, and the users stated that the MSA made it easier to travel by public transport, although this particular result should be seen as tentative due to the small sample size. Three factors that influence the success of a new MSA as a means to increase sustainable business trips were identified: management control and proactiveness; perceived improvement of intervention; functions and technical sufficiency. The results also highlight the need to establish organisational conditions that facilitate sustainable business travel, such as coherent travel policy, accessibility to sustainable modes of transport, and a culture that encourages environmentally friendly behaviour. The study suggests improvements that can be made to similar interventions and strategies that can be introduced to promote sustainable business travel.
|
|
| 3. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
|
|
| 4. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
|
|
| 5. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Comfort First! Vehicle-Sharing Systems in Urban Residential Areas : The Importance for Everyday Mobility and Reduction of Car Use among Pilot Users
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 11:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to explore to what extent a vehicle-sharing system (VSS) that includes electric bicycles and cars, connected to a block of apartments in a middle-sized city in Sweden, can cater for individuals' everyday mobility needs and reduce the need to own a car. The study connects to two different research areas: the usage of VSS and mobility transitions through pilot projects. Our results show a reluctance to voluntarily sacrifice comfort regarding everyday energy use. Owning and using a private car is to a high degree interpreted as convenient. The results from this study suggest that a VSS has the potential to satisfy mobility needs for people living in urban areas. However, in order for it to be successful, both in terms of satisfying mobility needs as well as being regarded as an attractive alternative to private car ownership, we argue that reconfiguration of modal choice and accessibility on different sociotechnical levels is a necessity. Interventions such as satisfactory public transport and better infrastructure for cycling and walking are suggested, as well as stricter parking regulations, banning cars in certain areas and making car use and ownership more expensive. In other words, the deployment of both soft and hard measures in combination is necessary.
|
|
| 6. |
- Berg, Jessica, 1975-
(författare)
-
En studie om effektiva och innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygd : slutrapport av regeringsuppdrag
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fick i budgetpropositionen för 2016 i uppdrag att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. I uppdraget ingår att genomföra en omvärldsanalys och beskriva nuläget. I detta ingår att lyfta upp goda exempel på effektiva och innovativa lösningar inom kollektivtrafikområdet, såväl nationellt som internationellt. I uppdraget ska också olika landsbygders speciella förutsättningar samt kvinnors och mäns möjligheter att resa med kollektivtrafik beaktas. Vidare bör nya möjligheter att hantera öppna data och digitalisering belysas.Uppdraget avrapporteras i november 2017. Uppdraget resulterade i fyra olika delstudier som finns dokumenterade i fyra publikationer. Föreliggande slutrapport presenterar en sammanställning av uppdragets viktigaste resultat.
|
|
| 7. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med studien var att utforska skillnader i erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken mellan personer med neuropsykiatrisk diagnos (NPF) och personer som inte har en NPF-diagnos. Ytterligare ett syfte var att studera i vilken omfattning NPF och upplevelser av kollektivtrafik har studerats tidigare och vad forskningen har visat. En litteraturstudie och en enkätstudie har genomförts. I litteraturstudien ingick 15 studier. De flesta berörde enbart autism. I litteraturstudien framkommer svårigheter som personer med NPF upplever med kollektivtrafiken; betydelsen av att kunna resa självständigt; föräldrars oro för barnens resor; hur de kan anpassa sig till transportsystemet samt hur systemet kan anpassas för användarna genom design av transportsystem och urbana miljöer.Enkäten har besvarats av 433 personer med en eller flera neuropsykiatriska diagnoser som språkstörning, Tourettes syndrom, autism och/eller ADHD/ADD och 457 personer utan någon diagnos, samtliga över 15 år. Enkäten visar att personer med NPF upplever fler svårigheter med kollektivtrafiken jämfört med personer utan diagnos. De är mer beroende av kollektivtrafik för dagligt resande och känner sig oftare trötta på grund av att de har åkt kollektivtrafik. De undviker att resa med kollektivtrafiken i högre utsträckning och stannar hemma från arbete och skola på grund av hur de upplever det. Folkmassor, ljud och lukter är de vanligaste förekommande hindren. Respondenter med NPF uppger att de ofta eller mycket ofta oroar sig för olika situationer såsom att inte få en sittplats ombord, att servicen inte anländer på utsatt tid samt att det strular med betalningen. Studien visar att NPF begränsar tillgänglighet med kollektivtrafik då resor undviks på grund av att det innebär konsekvenser som trötthet, oro, stress och sensoriska överstimuli. Kollektivtrafikens service och organisering är inte anpassad för personer med sociala svårigheter, sensorisk överkänslighet och svårigheter med planering och organisering. Studien ger förslag på åtgärder och vidare forskning som kan underlätta transportsituationen för personer med NPF.
|
|
| 8. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur kan kollektivtrafiken bidra tilltillgänglighet och social rättvisa? : En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en studie av mobilitetsstrategier hos personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt områdena Hallunda/Norsborg, Alby och Fittja i norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. Det är urbana områden som anses vara socialt utsatta och som bland annat känneteckas av låg socioekonomisk status och kriminell inverkan. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Syftet med studien var dels att studera mobilitets strategier hos människor som bor, arbetar eller har aktiviteter i de studerade områdena, med ett särskilt fokus på hur kollektivtrafiken upplevs, används och kan tillgodose mobilitetsbehov, dels att tillhandahålla planeringsunderlag för att kollektivtrafiken i svenska städer ska kunna bidra till tillgänglighet och ett socialt rättvist transportsystem.Studiens viktigaste slutsatser är följande:Låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket är faktorer som hör ihop med socialt utsatta områdens karaktär och som gör det svårt att ta körkort,skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. En väl fungerade kollektivtrafik är därför en viktig resurs för delaktighet och integrering i samhället.För resenärer med begränsade ekonomiska resurser kan både enkel- och månadsbiljetter i kollektivtrafiken vara dyra att köpa.För de som arbetar kvällar, nätter och helger, och för de som arbetar på avsides belägna arbetsplatser, kan pendling med kollektivtrafiken utgöra en utmaning.Förutom avstånd till kollektivtrafiken är faktorer som geografi, topografi, väder, väglag,mörker och ljus, upplevd trygghet och parkeringsmöjligheter för cykel och bil avgörande för hur tillgänglig kollektivtrafiken är.Kollektivt resande betraktas av många som mindre attraktivt än att resa med bil och det tycks finnas en utbredd skjutskultur i de områden som den här studien behandlar.En dokumentanalys visar att regionala styrdokument som reglerar kollektivtrafikplaneringen fokuserar på yrkesarbetandes pendling, studenters pendling och på att uppfylla funktionsnedsatta resenärers behov.
|
|
| 9. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
In search of the ‘good life’ : Understanding online grocery shopping and everyday mobility as social practices
- 2020
-
Ingår i: Journal of Transport Geography. - : Elsevier Ltd. - 0966-6923 .- 1873-1236. ; 83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Online grocery shopping offers an alternative to everyday grocery shopping, which often requires car travel. A growing marketplace of online grocery shopping services enables distributors to control 'the last mile' by which products reach consumers. However, realising the energy-saving potential of online grocery shopping entails addressing several problems, as increased e-commerce does not necessarily mean decreased car use. Today, calculated potential energy savings are based on estimates and assumptions rather than on thorough knowledge of consumers and their preconditions for e-commerce. This paper is based on a survey of 19 households that regularly buy groceries online. Qualitative interviews combined with travel diaries enable discussion of the household members' rationales, attitudes, expectations, and mobility practices. Online grocery shopping is considered here as a social practice that could contribute to a more sustainable mobility. In line with social practice theory, practices are understood as successful configurations of material, meaning, and competence that are also dependent on networks of other practices. This framing enables discussion of the likelihood that consumers will change mobility practices as an effect of online grocery shopping. The paper suggests that mobility practices results from constraining activities in everyday life, in which urban planning, norms of food and food purchasing, and the search for better quality of life are more decisive than is the practice of online shopping per se. This paper contributes empirically and theoretically to the study of mobility practices and discusses, from a user-centred perspective, the possibility of creating sustainable transport solutions.
|
|
| 10. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd : intervjustudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget och syftar till att synliggöra lokala exempel på hur tillgången till transporter tillgodoser behov av mobilitet och deltagande i vardagsaktiviteter hos personer som bor på landsbygd. Följande frågor ska besvaras:1) Vilka för- och nackdelar beskrivs med att bo på landsbygd?2) Hur används olika transportsätt?3) I vilket mån kan kollektivtrafik möta deras mobilitetsbehov?Det empiriska materialet består av intervjuer med personer från 14 hushåll boende i landsbygder som kan definieras som tätortsnära enligt före detta Glesbygdsverkets definition. Landsbygderna ligger i Kinda kommun i Östergötland, Falun i Dalarna och Östersunds i Jämtland. Resultatet presenterar positiva och negativa aspekter med att bo på landsbygd, användandet av olika transportmedel, upplevda begränsningar och fördelar med att använda kollektivtrafik, bilens betydelse och informanternas förslag på lösningar som kan öka användningen av kollektivtrafik. Utifrån resultatet föreslås ett antal åtgärder och förbättringar som skulle kunna öka möjligheten att resa med kollektivtrafik och minska bilresor: Kollektivtrafik som binder ihop landsbygder med knutpunkter för att öka tillgängligheten till starka stråk; samordning mellan skolresor och allmän kollektivtrafik; tillgång till service och handel vid knutpunkter; samordning mellan län för att kunna erbjuda effektiv kollektivtrafik till huvudorter med hänsyn till geografisk närhet snarare än administrativa gränser; integrera ett brett utbud av olika former av mobilitet; bilpool, samåkning, allmän- och efterfrågestyrd kollektivtrafik och hyrcykelsystem för att hela reskedjan ska fungera.
|
|
