| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Provfisken i Vänern 2009-2012 : Från stranden till öppna sjön
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anledning av den förändrade vattenståndsregleringen i Vänern har Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet undersökt fisksamhället genom standardiserade provfisken. Syftet med studien var att 1) undersöka eventuella förändringar i fiskartsammansättning och beståndsstorlek i och med en förändrad tappningsstrategi samt 2) att ge en allmän beskrivning av fisksamhällena och fiskbeståndens status. Provfisken har genomförts under augusti månad från 2009 till 2012 i fyra delområden, två i varje större delbassäng. Fisket bedrevs i en gradient från skyddade vikar, skärgårdsområden och vidare ut på öppna Vänern. Under 2009 provfiskades även den grunda, näringsrika fjärden Dättern. Ett antal distinkta fisksamhällen kan identifieras i Vänern med olika dominerande och karakteristiska arter. Klorofyll a (en indikator för näringsrikedom) och djup var de parametrar i vår analys som var mest avgörande för samhällsstrukturen. Grunda näringsrika fjärdar och vikar dominerades av karpfiskarna benlöja, braxen och björkna samt rovfiskarna gös och asp. Övriga strandnära områden och skärgårdar med lägre näringsrikedom dominerades istället av abborre, mört och gers. I de djupare, öppna delarna av de två huvudbassängerna övergår det abborr-mört-gers dominerade samhället till ett sik-nors-laksamhälle på djup överstigande 21 meter. De allra djupaste områdena (djup större än 50 meter) har inte undersökts i denna studie. Provfiskena i de grunda vikarna visade att artrikedomen var mycket hög. Vikarna hade en högre förekomst av unga karpfiskar (främst mört, braxen och björkna) än utanförliggande skärgårdsområden. Totalt fångades hela 25 olika fiskarter, varav 22 förekom i vikar och skärgårdsområden. Av dessa var abborre och mört de två vanligaste. De norra vikarna och skärgårdsområdena var överlag mer näringsrika än de södra och det var också de områden som hade den högsta fiskfångsten. I de djupa delarna av sjön fångades totalt 15 arter. Nors var den vanligaste fiskarten. Den största skillnaden mellan de djupare delarna i norr och söder var den rikligare förekomsten av lake och gös på de norra lokalerna. Den gradvisa förändring i samhällsstruktur som sker till en följd av förändrad näringsstatus är en viktig komponent i de bedömningsgrunder som används för att bedöma ekologisk status i sjöar. Arter som gös och faren trivs bäst i näringsbelastade miljöer och förekom följaktligen främst i de nordliga, mer näringsrika, områdena. Den ekologiska statusen bedömdes generellt sett vara god även om det ska påpekas att de ekologiska kvalitetskriterierna inte är helt anpassade för så stora sjöar som Vänern. Fångsterna av gös, braxen och björkna ökade med ökad fosforhalt medan abborrfångsterna hade ett optimum på cirka 20 μg fosfor/liter. Gös finns således främst i grumligare och mer näringsrika områden och abborre i mer näringsfattiga områden med klart vatten. Sammantaget visar resultaten i denna studie att det inte skett några större förändringar i fiskartssammansättningen sedan 2009. Insamlingsprogrammet fångade dock de flesta av de vanligaste och känsligaste arterna i strandzonen i Vänern med undantag för gädda. Det gör det möjligt att på sikt upptäcka om en förändrad reglering eventuellt ger upphov till storskaliga förändringar av fisksamhällena. Detta förväntas ta längre tid än de få år som gått sedan den nya tappningsstrategin infördes. Fisk är en viktig komponent i Vänerns strandnära ekosystem och ett fortsatt övervakningsprogram kan därför tillsammans med övervakning av andra djur- och växtgrupper bidra till en ökad förståelse av hur regleringen påverkar ekosystemet.
|
|
| 8. |
- Arnegard, Matthew E., et al.
(författare)
-
Genetics of ecological divergence during speciation
- 2014
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 511:7509, s. 307-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological differences often evolve early in speciation as divergent natural selection drives adaptation to distinct ecological niches, leading ultimately to reproductive isolation. Although this process is a major generator of biodiversity, its genetic basis is still poorly understood. Here we investigate the genetic architecture of niche differentiation in a sympatric species pair of threespine stickleback fish by mapping the environment-dependent effects of phenotypic traits on hybrid feeding and performance under semi-natural conditions. We show that multiple, unlinked loci act largely additively to determine position along the major niche axis separating these recently diverged species. We also find that functional mismatch between phenotypic traits reduces the growth of some stickleback hybrids beyond that expected from an intermediate phenotype, suggesting a role for epistasis between the underlying genes. This functional mismatch might lead to hybrid incompatibilities that are analogous to those underlying intrinsic reproductive isolation but depend on the ecological context.
|
|
| 9. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
Biomarker responses in eelpouts from four coastal areas in Sweden, Denmark and Germany
- 2016
-
Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 120, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To increase our understanding of possible chemical impacts on coastal fish populations in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak, the viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was used as sentinel species in two major sampling campaigns (spring and autumn) in 16 different coastal sites. Condition factor (CF), liver somatic index (LSI), gonad somatic index (GSI) were measured and the activity of the hepatic enzymes ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), glutathione reductase GR), glutathione S-transferase (GST), catalase (CAT) and muscular activity of acetylcholinesterase (AChE) were assessed. PAH metabolites in bile were also analyzed. The most notable finding in the data set was the low EROD activity in eelpouts collected at the relatively polluted region in Germany compared to the other regions, which could be due to an inhibition of the CYP1A-system or to adaptation to chronic exposure of pollutants in this area. Additionally, low AChE activity was noted in the German region in the autumn campaign and low AChE activity detected in the Danish region in the spring campaign. These differences suggest possible season-specific differences in the use and release of AChE-inhibiting chemicals in the Danish and German regions. Clustering of biomarkers on site level indicated a relationship between CF and GSI and suggested that sites with a high CF contained eelpout that put a larger effort into their larvae development. Clustering of the oxidative stress markers GR, GST and CAT on the individual level reflected a possible coordinated regulation of these enzymes. Overall, the results support the importance of taking into account general regional differences and seasonal variation in biomarker activity when monitoring and assessing the effects of pollution. Despite the expected seasonal variation for most of the measured endpoint, several markers (GSI, EROD and CF) vary similarly between all selected sites in both spring and autumn. This suggests that the differences between sites for these endpoints are independent of season.
|
|
| 10. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
