| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergkvist, Erik, 1965-, et al.
(författare)
-
Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar? : En granskning av Banverkets investeringsmodell
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell för järnvägsinvesteringar mot bakgrund av debatten om transporter, näringslivets utveckling och sysselsättningseffekter som under senare år förts i Sverige och internationellt. Den centrala frågeställningen är i vilken grad dessa faktorer beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen?Banverkets nuvarande investeringsmodell ger inte möjligheter att beräkna de sysselsättningseffekter en investering ger upphov till. Trots det ger kalkylmodellen en möjlighet att approximativt uppskatta samhällets nytta, inklusive värdet av ny sysselsättning, av en investering. Vid större projekt, v projekt avseende "felande" länkar och projekt som initierar betydande trafiköverflyttning riskerar modellens objektsanalys att ge osäkra resultat. I dessa fall krävs nätverksanalys. En nätverksansats ger möjlighet att härleda sysselsättningsförändringar som en endogen del av modellarbetet. Dessutom kan dagens oklara flödesprognoser göras tydligare. Nätverksanalysen ska ses som ett komplement till objektsanalysen. Parallellt med att en sådan analysmodell tas fram bör Banverkets objektsanalys utvecklas vidare. Vi har funnit ett antal punkter där detta kan ske.• Pris- och korspriselasticiteter bör införas för att undvika inkonsistens i flödesprognosen.• Monopolantagande för hela järnvägsmarknaden är alltför långtgående. Inom flera segment råder konkurrens med andra transportslag.• Godstrafikens kalkylvärden är idag lägre än persontrafikens värden. De förändringar som skett inom järnvägssektorn de senaste åren ger skäl att noga följa värderingsförändringar. Nivåfel mellan gods- och passagerarvärden kan bl.a. därför inte uteslutas.• Tidigare studier indikerar att regionala värderingsskillnader förekommer. Här krävs mer ingående analyser.• Transportflödenas internationalisering och intresset för fördelningseffekter innebär att samhällsekonomisk analys för öppna ekonomier bör introduceras i modellen.I rapporten har kalkylen för Botniabanan använts som referens. Vår genomgång indikerar att utredningens resultat är robusta givet att den nuvarande modellramen accepteras. Däremot är det osäkert om det samhällsekonomiska resultatet består vid en utvidgad analys enligt våra förslag. Men eftersom förslagen ger effekter som både är positiva och negativa för kalkylen är nettoutfallet oklart.
|
|
| 3. |
- Bergkvist, Johanna, 1980, et al.
(författare)
-
Grazer-induced chain length plasticity reduces grazing risk in a marine diatom
- 2012
-
Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 0024-3590. ; 57:1, s. 318-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We show that Skeletonema marinoi suppresses chain formation in response to copepod cues. The presence of three different copepod species (Acartia tonsa, Centropages hamatus, or Temora longicornis) significantly reduced chain length. Furthermore, chain length was significantly reduced when S. marinoi was exposed to chemical cues from caged A. tonsa without physical contact with the responding cells. The reductions in chain length significantly reduced copepod grazing; grazing rates on chains (four cells or more) were several times higher compared to that of single cells. This suggests that chain length plasticity is a means for S. marinoi to reduce copepod grazing. In contrast, chain length was not suppressed in cultures exposed to the microzooplankton grazer Gyrodinium dominans. Size-selective predation may have played a key role in the evolution of chain formation and chain length plasticity in diatoms.
|
|
