| 1. |
|
|
| 2. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
Contentious spaces : Urban arenas for violent crowds
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Based on Charles Tilly’s theories on popular contentions, this paper provides an analysis on different kinds of urban spaces as arenas for violent crowds. In riots and open conflicts, otherwise hidden structures – for example structures of power, class struggle and gender structures – come up to surface, and will thus be available for historical investigations. By applying linkages between the contentious gatherings and the specific locations within the city, theses structures, connected to different kind of urban spaces, will be revealed. The subject of the paper is pre-industrial Stockholm, c. 1700–1850. Eight popular riots, including crowds of several hundreds of participants, and a large number of everyday street fights are analysed. The paper focuses on different kinds of urban spaces like the poor quarters, the political quarters, narrow alleys and spacious squares. The diversity of urban spaces put different demands on both the crowds and the local authorities.
|
|
| 3. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
"Ett odygdigt leverne" : Om Södermalmsupploppet 1719 och glasbrugsgatorna i Katarina församling
- 2010
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 59, s. 28-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sammanfattning "Ett odygdigt leverne". Om Södermalmsupploppet 1719 och glasbrugsgatorna i Katarina församling Under tre på varandra följande kvällar i juli 1719 rasade ett upplopp i ett av Stockholms allra fattigaste områden. Flera hundra personer – huvudsakligen soldater, båtsmän och arbetsfolk från de lägre klasserna – hade samlats för att attackera och förstöra sammantaget elva hus i kvarteren runt Stora och Lilla glasbruksgatan på östra Södermalm. Myndigheternas reaktion under tiden upploppet pågick var avvaktande; endast ett fåtal personer kunde arresteras på plats, men i princip gjordes inga försök att hejda massans framfart. Däremot företogs en grundlig utredning i efterhand där närmare 40 personer dömdes till påfallande hårda straff. Med stor sannolikhet fungerade samtliga av de attackerade husen även som förtäckta krogar och bordeller. Händelserna har gått under benämningen Södermalmsupploppet [övers. the Södermalm Riots]. Jag har i tidigare studier ställt frågor kring varför upploppet uppstod och varför myndigheterna reagerade som de gjorde. Den här uppsatsen fokuserar istället på de lokala aspekterna och förutsättningarna. Med undantag för upploppets sista dag, då folkmassan drog sig ner till centrala staden, höll sig händelserna inom ett förvånansvärt litet lokalt område; bara ett par kvarter uppe på östra Södermalms otillgängliga bergsknallar drabbades. Området hade exploaterats relativt sent; först från stormaktstidens slut finns gator inritade på kartorna. Och det var under lång tid hårt drabbat av fattigdom, trångboddhet och svåra livsvillkor. Många av kvinnorna tvingades till prostitution, vilket förklarar det stora antalet bordeller i området. Frågan som uppsatsen söker svara på är vilken roll den mycket speciella sociala geografin spelade – både för det vardagliga livet på Glasbruksgatorna och för den extraordinära händelsen som upploppet utgjorde? De kala branta klipporna gjorde livet svårt för de boende. Vatten och förnödenheter fick dagligen släpas upp och det var ont om tjänligt byggmaterial. Husen stod tätt med halm- och torvtak och var i allmänhet byggda av trä. Tillgänglighetsproblemen och den förhöjda brandfaran var sannolikt bidragande orsaker till myndigheternas passiva förhållningssätt. Men också det faktum att området befolkades av samhällets allra lägsta sociala skikt kan ha spelat in eftersom upploppet då aldrig hotade den sociala ordningen, åtminstone så länge massan höll sig i kvarteren uppe på bergen. En genomgång av mantalslängderna på Stockholms stadsarkiv visar att det år 1721 – två år efter Södermalmsupploppet – bodde sammantaget 717 personer i de två kvarteren Glasbruket större respektive Glasbruket övre. Könsmässigt dominerade kvinnorna, men området var också mycket barnrikt. Bland de manliga yrkestitlarna var de sjöfartsrelaterade och de militära mest förekommande. Många arbetade vid hamnen. Andra vanliga yrkeskategorier var: biträden, arbetare och gesäller inom handel och hantverk. Men där fanns också ett antal borgare, ofta inflyttade från den finska rikshalvan. Även tjänstefolk var en frekvent kategori. Antalet fastigheter i området var 77 stycken (varav några tomter ännu var obebyggda eller låg öde) och antalet hushåll 271. Varje gård fick således inhysa flera familjer. Statistiken störs dock av en fattiggård där hela 46 fattiga, lytta eller åldriga män och kvinnor, indelade på 27 hushåll, bodde gemensamt inom samma gårdsenhet. Med fattighuset borträknat tvingade ändå trångboddheten fram ett genomsnitt på två och en halv familj per fastighet. Fördelningen mellan de två undersökta kvarteren är dock ojämn. I Glasbruket större var familjeenheterna fler och trångboddheten betydligt större än i det övre kvarteret. Den utbredda prostitutionen i området, i förening med just trångboddheten, bör i praktiken ha inneburit mycket stora problem – inte minst med tanke på barnrikedomen – då den offentliga sexhandeln tvingades göra intrång på den privata familjesfären område. När myndigheterna inte ingrep fick de boende själva gå ut på gatorna och, i ett våldsamt upplopp riktat mot kvartersbordellerna, göra upp med problematiken. Synsättet möjliggör en tolkning där den lokala förankringen var avgörande för händelseutvecklingen. Men också där trångboddheten både var en bidragande bakomliggande orsak till upploppet och till det hastigt expansiva förloppet på grund av möjligheten till snabb ryktesspridning och till folkmassans rekrytering.
|
|
| 4. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
Food riots in nineteenth-century Sweden
- 2014
-
Ingår i: Gender in urban Europe. - New York : Routledge. - 9780415858892 - 9780203709306 ; , s. 93-107
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
Gender perspectives on preindustrial urban crowds, 1700–1850 :
- 2010
-
Ingår i: City & Society in European History.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper I discuss the violent crowd in a historical gender perspective. The starting point is a study of eight riots and about thirty small-scale street fights in Stockholm 1700–1850. Historical studies of crowds and riots are well rooted in the breakthrough of social historical research in the 1960s with George Rudé and E. P. Thompson as innovative pioneers. Although the genre has grown wide, there is still a lack of gender perspective in the field; in particular, female participation in violent masses has tended to be neglected in research. Studies of open violent conflict from a gender perspective have a three-fold purpose: Firstly, to highlight women as active participants; secondly to study the social and political power structures; and thirdly to study the historical changes of these structures. The judicial sources from the trials on the popular riots rarely present women as individuals. Women are seldom mentioned by name, and professions or titles or other socioeconomic markers are often difficult to determine. Among those who went to trial – as witnesses or defendants – men were by far the most dominant gender category. So is also the case of my study of preindustrial unrest in Stockholm. Women appear infrequently in the material, and the tendency for the lack of women seems also be strengthen in the later part of the studied period. Towards the middle of the nineteenth century, we hardly see any women at all in the material. However, by generalizing from those women who still are found in the sources, and additionally by using complementary sources, we can detect not only that women regularly were in the masses, but also that they often had different roles than men. In everyday city life political structures and power structures are usually hidden, both for the historical actors and for the contemporary historian. But when social conflicts arise – for example in riots or insurrections – these structures will come up to the surface, and through exposure to external influences they can be changed. At the same time, they will also become available for historical research. In my studies, based on urban riots, I have been able to follow an early democratization-process well before the democratic breakthrough and the implementation of universal suffrage. It is a story that begins in a patriarchal society of privilege, and ends in a society based on a democratic view of the world, in which freedom of opinion, freedom of the press and the rule of law were among the bywords. Historiographicly, this is a development that has been described based on ideas coming from the upper layers of society, and which was largely implemented by politicians, statesmen, or other influential groups of male actors. My study, however, shows that democratization was also a process from below – made by the people – where the female involvement was both a necessary and central factor. It was not the violence per se that contributed to democratization, but the open violent conflict displays the process. Women's participation in the violent crowds in the streets of Stockholm shows that women in fact had an active part in the democratic process.
|
|
| 6. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
Massans röst : Upplopp och gatubråk i Stockholm 1719–1848
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis examines riots and street violence in Stockholm between 1719 and 1848. By studying open conflicts, the thesis explores changes in societal power structures which otherwise are hidden. The study shows how these levels of power and conflict structures interacted with one another and thereby contributed to the social development during the period; from a patriarchal society of privilege to a society based on a democratic view of the world. The thesis focuses on three collective actors; the people, the authorities and the press.The investigation of the people in the crowds shows that the military element, as well as the lower strata of labourers and servants, was significant in the early events. However, in later phases, middle class groupings such as burghers and civil servants, dominated the masses. These changes in the social composition of the crowds are tightly connected to a similar change in the aims of the riots; from local issues to national policy matters.Tactics of the authorities in their encounter with street disturbances also changed during the period, from passive observation by the police in the 18th century to an active military confrontational approach in the 19th century. The legal base was however strong throughout the period. The parties attached great importance to court proceedings, and knowledge of the legal system was surprisingly good among the common people.During the second half of the period, the press became firmly established. At the turn of the century 1800, there were two short glimpses of free press in connection to the political turbulence in 1792 and 1809. But it was mainly from the 1830's that the newspaper editors became significant actors in the riots. The popular demands for international news and politics gradually grew stronger during the period. A bottom-up perspective thus shows that popular political involvement in a significant way helped to pave the way for the coming breakthrough of democracy.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berglund, Mats, 1970-
(författare)
-
Soldater och stadsbor i förindustriellt gatuvåld : Stockholm, 1719–1848
- 2009
-
Ingår i: Sammanflätat. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789197731232 ; , s. 15-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen behandlar det militära manskapets roll i Stockholms gatuoro under förindustriella tiden. Ett övergripande resultat är att soldaternas närvaro i större upplopp, över tid gick från aktivt deltagande i de oroliga folkmassorna vid undersökningsperiodens början till att helt stå på myndigheternas sida vid periodens slut. Däremot kvarstod deras deltagande i de mer vardagliga gatubråken oförändrat genom hela perioden. Disciplineringsprocessen för soldatkåren har därmed stora likheter med motsvarande utveckling för den framväxande arbetarklassen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
