| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Arnesson, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
Ett nödvändigt ont? : En studie om privata konsulter som genomför barnavårdsutredningar i Sverige
- 2021
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Linköping : Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 28:2, s. 129-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Private consultants carrying out child protection investigations is a relatively new phenomenon in Swedish child welfare. The purpose of the study is to map and deepen the knowledge of the extent of private consultants handling and carrying out child protection investigations and to describe incentives to engage private consultants or terminate assignments in municipalities and town districts. Strategically, the empirical material has been obtained from three counties/22 municipalities and one big town/10 town districts in Sweden. The collection of the empirical material was implemented through structured telephone interviews with a high degree of standardized questions. The result shows that the number of child protection investigations in the examined municipalities/town districts increased markedly from 2013 to 2017, which led to a higher workload, a worse work environment and difficulties in recruiting experienced social secretaries. The majority of the municipalities solved the situation that had arisen by engaging private consultants. The situation gave rise to a market orientation of the investigating part of child welfare and a new arena for private actors was created. Generally, negative experiences of engaging consultants appear in regard to both the quality of the child protection investigations and the work environment at the workplace. The understanding was also that it was an expensive solution. The demand for consultants who could carry out child protection investigations was large and they could therefore dictate the conditions. The experience of the municipalities and town districts was strengthened over time, which meant that they acquired more knowledge of how to be clear in contracts regarding requirements of competence, experience, scope, content and quality. It is not entirely clear which development we can predict, more than stating that the private actors are established in social child welfare.
|
|
| 4. |
- Arnesson, Kerstin, et al.
(författare)
-
”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet”
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 29:2, s. 26-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.
|
|
| 5. |
- Arnesson, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet” : En studie om privata konsulter som genomför barnavårdutredningar vid svenska socialförvaltningar
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - : Karlstad University and University of Gothenburg. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 29:2, s. 26-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.
|
|
| 6. |
- Bergman, Ann-Sofie, Docent i socialt arbete, 1963-, et al.
(författare)
-
”Andra ögon idag?” : Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar om våldsutsatthet
- 2023
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 30:3, s. 739-758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social work involving child protection investigations is extensive within social services. The largest proportion of investigations are initiated due to reports of concern. Between the years 2010 and 2021, national statistics indicates that reports of concern increased by 200 percent. This article analyses the social services’ handling of child protection investigations initiated due to concerns about violence. The article is part of a larger study of privatisation in child protection investigations in six municipalities, with comparisons between investigations carried out by municipally employed social workers and private consultants. A high proportion of the investigations examined were initiated due to concerns about violence. The article analyses child protection investigations regarding 70 children, where the reports of concern contain information about violence, either concern about violence against the child or concern that the child experienced violence in close relationships. The article is based on qualitative and quantitative content analyses of the investigations and interviews with professionals. The results show that violence could tend to disappear in the documentation during the investigation process. The investigator could reformulate the questions that guided the investigation and reformulate the statements about violence from one person (father) towards another person (mother) into parental “conflicts”. Instead of a focus on violence, the focus of the investigation could be directed towards the parents’ own problems or the child’s behaviour. One explanation could be that, according to the reports of concern, children who were exposed to violence did not always have the opportunity to express themselves in safe and secure ways during the investigation process. The study shows differences between investigations carried out by private consultants and employed social workers in terms of children’s participation and the extent to which investigations led to any intervention.
|
|
| 7. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Barn som är anhöriga när en förälder avlider : en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge : En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter från barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lämnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet.Utvärderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att använda bedömningsstödet i ärenden som under en period om sex veckor år 2017 var aktuella för nyplacering, övervägande, omprövning eller umgängesbegränsning. Handläggarnas erfarenheter av att använda bedömningsstödet har inhämtats genom en enkätstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkätundersökningen. De har svarat på enkäter efter att ha använt bedömningsstödet vid bedömningar av umgänge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer från 27 olika kommunala socialtjänstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer.Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.Av intervjuer och kommentarer i enkätstudiens fria svar framkommer att handläggarna anser att bedömningsstödet fungerar särskilt bra i nya ärenden, komplexa ärenden samt när ett ärende har ny handläggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen då det inte endast är relevant för familjehemsenheterna utan även för utredningsenheterna inom den sociala barnavården. I intervjuer beskriver deltagare att handläggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgängesfrågan. När ett ärende kommer till familjehemsenheten har redan handläggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgänget som handläggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skäl är svårt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjälp i de båda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i umgängesfrågan.I drygt 80 procent av svaren i enkätstudien uppges att handläggaren avser att fortsätta använda bedömningsstödet även efter utvärderingsperioden. I mer än 90 procent av svaren skulle handläggaren rekommendera andra professionella att använda bedömningsstödet.Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvården har genomgående upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har längre erfarenhet har gjort det i lägre grad. Några handläggare med lång erfarenhet menar att de redan arbetar på ett rättssäkert sätt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns även handläggare med lång erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjälp, till exempel genom att vara bekräftande i den meningen att de har kunnat stämma av att de inte har missat väsentliga saker som är relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har känt sig mer säkra på sin bedömning, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.
|
|
| 10. |
- Bergman, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av en utvärdering av ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, syskon, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund. Utvärderingen har genomförts av FoU Södertörn och Södertörns högskola på uppdrag av Socialstyrelsen. Utvärderingen bygger på en enkätundersökning och på fokusgruppsintervjuer med barn- och familjehemssekreterare som under en avgränsad period har prövat att använda bedömningsstödet i sitt arbete med att göra bedömningar av barnets bästa i umgängesfrågan.
|
|
