| 1. |
- Snellman, Marie-Louise, 1974-, et al.
(författare)
-
Tillsammans för ett bättre liv – livet ut : forskningsöversikt om äldres självständighet och aktiva deltagande i samhällslivet samt hur kommuner kan förbättra sin samhällsplanering
- 2024
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun och Umeå Universitet. Syftet är att ta reda på vilka förhållanden som kan främja äldre invånares möjligheter att bo kvar hemma i eget boende och samtidigt möjliggöra förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet, ökad självständighet och ett förlängt steg till vård- och omsorg. Rapporten innehåller en narrativ litteraturöversikt, där målsättningen är att sammanfatta och diskutera empiriska och teoretiska studier på ett område där det saknas en etablerad översikt och kunskapsläget är oklart. Översikten genomfördes i fyra faser: 1) Inledande litteratursökning, 2) Fokuserad litteratursökning, 3) Översiktlig analys av identifierade publikationer, samt 4) Kompletterande sökning och slutlig analys. För att identifiera relevanta publikationer gjordes datorbaserade sökningar i vetenskapliga databaser och etablerade sökmotorer. Det empiriska materialet består av 99 publikationer som slutligen valdes ut och analyserades systematiskt i fem steg.Resultaten presenteras i fem kapitel: 1) Förhållanden relaterade till den egna personen, 2) Social delaktighet, sociala relationer och nätverk, 3) Boende och bostaden, 4) Digital teknik, 5) Fysisk omgivning. Resultaten visar att för att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs ett holistiskt perspektiv som inkluderar både bostaden och den sociala och fysiska miljön utanför. Viktiga faktorer inkluderar självständighet, trygghet och säkerhet inom hemmet, samt att ta hänsyn till äldres egna uppfattningar om stöd och service. Det finns begränsat med forskning med fokus på att främja äldres boende i eget hem, och i rapporten betonas att det är en komplex fråga som kräver insatser från olika discipliner och sektorer. Att se de äldre som individer med varierande behov, och att använda ett personcentrerat förhållningssätt är centralt, trots att många insatser ofta utformas utifrån en homogen bild av äldre.Baserat på resultaten diskuteras i det sista kapitlet tre huvudteman: Proaktiv bostads- och samhällsplanering, Social delaktighet och tredje rum, samt Digital teknik i den äldres vardag. Där belyses även bristen på studier som tar ett helhetsgrepp kring främjande av äldres vardag och självständighet i olika livssituationer.
|
|
| 2. |
- Bergmark, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Critical Components in Implementing Evidence-based Practice : A Multiple Case Study of Individual Placement and Support for People with Psychiatric Disabilities
- 2018
-
Ingår i: Social Policy & Administration. - : John Wiley & Sons. - 0144-5596 .- 1467-9515. ; 52:3, s. 790-808
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When developing Community Mental Health Services to support people with psychiatric disabilities, European countries are advocating evidence-based practice (EBP). Individual Placement and Support (IPS) is an evidence-based model designed to support people in acquiring and maintaining competitive employment. Implementation science is a growing research field, with a focus on components that impact the process of implementing EBP programmes. In this multiple case study, we have followed three IPS demonstration sites for two years, in order to describe and analyze barriers and facilitators for implementation, according to constructs described in the Consolidated Framework for Implementation Research (Damschroder et al. 2009). The results highlight the importance of strategic networking, as well as the need for planning and preparations carried out before the start of an EBP programme, since deficiencies related to these constructs are difficult to compensate for.
|
|
| 3. |
- Bergmark, Magnus, 1975-
(författare)
-
Integrerade psykosociala insatser : Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InledningAlltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande:Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den?Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument?Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser?Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering?MetodPolicy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS.ResultatPolicy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning.Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen.SlutsatserDet råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter.I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede.
|
|
| 4. |
- Bergmark, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Policy Changes in Community Mental Health : Interventions and Strategies Used in Sweden over 20 Years
- 2017
-
Ingår i: Social Policy & Administration. - : John Wiley & Sons. - 0144-5596 .- 1467-9515. ; 51:1, s. 95-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The deinstitutionalization of mental health care has changed the responsibilities of involved authoritiesand has led to a continuous need for new treatment forms and interventions. This articledescribes this development in Europe, and in particular how these new conditions have been handledin Sweden over the past 20 years at the level of governmental policy-making. Three major policydocuments from 1994, 2009 and 2012 were included in this study. To increase our understandingof the policies’ contents, we have used theoretical concepts concerning governance,implementation and political risk management. Although our main interest was to find out howthe government handles interventions for users of the mental health care system, we found that thepolicy work is progressing stepwise. The first document, from the deinstitutionalization era, did notdiscuss interventions clearly. Instead, it was mainly concerned with both practical and economicalareas of responsibility. The second document, from the post-deinstitutionalization era, was morefocused on what services should be delivered to the users, while the most recently published documentto a greater extent addressed the question of how the support is supposed to be designed. The trendin European community mental health policy has been to advocate services in open forms that areintegrated into the society’s other care systems. This is also the case in Sweden, and continuous workis being done by the government to find strategies to support the development, and to meet the needs atboth political and local levels.
|
|
| 5. |
- Markström, Urban, et al.
(författare)
-
Implementeringen av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni : exemplen IPS och ACT
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten baseras på ett uppdrag från Socialstyrelsen att undersöka implementeringen av de nationella rikt- linjerna för psykosociala insatser för personer med schizofreni. För att göra frågan mer greppbar valdes två av de insatser som beskrivs i riktlinjerna ut, Individual Placement and Support (IPS) och Assertive Community Treatment (ACT). Urvalet gjordes utifrån angelägenhetsgrad och modellernas kännetecken. IPS är en modell för att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning till lönearbete, genom ett individuellt anpassat stöd som sker integrerat med den psykiatriska behandlingen och direkt på reella arbetsplatser utan föregående träning. ACT är en uppsökande, intensiv och integrerad vård- och stödform riktad till personer med mycket stora och komplexa behov, där ett tvärprofessionellt team arbetar med hög tillgänglighet och ansvar för en rad olika insatser som samordnas och erbjuds inom teamet. Båda modellerna är utvecklade i Nordamerika och internationellt väletablerade med stark forskningsförankring. I riktlinjerna utmärks de båda av att erhålla prioritet 1, d.v.s. högsta möjliga angelägenhetsgrad. Modellerna utmärks vidare av en integrerad ansats. Både IPS och ACT innebär att samtidigt ge behandlingsinsatser och socialt och arbetslivsinriktat stöd genom en sammanhållen organisation. Det övergripande syftet har varit att undersöka i vilken omfattning och med vilka resultat som ACT och IPS kan implementeras i en svensk välfärdskontext, samt vilka omständigheter som haft betydelse för process och resultat. Av särskilt intresse har varit frågor om vilka implementationsfaktorer som har betydelse, vad som kännetecknar den svenska tillämpningen i förhållande till originalmodellerna, i vilken utsträckning de lokala försöken har omfattat den grupp av människor som modellerna utformats för och vilka förändringar som kan identifieras hos de individer som fått insatser. IPS studerades genom att följa 14 försöksverksamheter som fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen för att utveckla metoden. Här genomfördes intervjuer med nyckelpersoner och programtrohetsskattningar vid två tillfällen samt en individuppföljning där information samlades in fortlöpande. Därutöver genomfördes en fördjupningsstudie på tre orter. ACT studerades genom en fallstudie av en försöksverksamhet, där processen följdes över tid genom upprepade intervjuserier och programtrohetsskattningar samt genom en individuppföljning bestående både av intervjuer och information från socialtjänst- och sjukvårdsregister. Implementationsprocessen analyserades genom en modell som inkluderade faktorer på system-, organisations- och utförarnivå samt aspekter som rör fortlöpande stöd.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Snellman, Marie-Louise, et al.
(författare)
-
What needs must be met for older people to be able to stay at home longer? : A scoping review by multi-professional collaborators
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: In Sweden and in many other countries, the proportion of older people will increase dramatically over the next ten years. Resources such as residential care will not be sufficient for the needs within the target group to the same extent as today. Organizations responsible for care needs to initiate new solutions to promote older people’s independence, active participation to extend the age of onset for elderly care interventions. This societal challenge was investigated through a scoping review with an overarching research question: What needs must be met for older people to be able to stay at home longer?Review: Sub-questions were designed informed by Maslow’s hierarchy of needs. Which conditions make it possible for older people to stay at home longer regarding: 1) the person her/himself?, 2) the housing?, 3) the social relations?, 4) the surroundings? Several databases and search engines were used to search for a range of literature published 2000-2021, in English and Scandinavian languages. The search resulted in approx. 2500 abstracts of which 386 publications were selected.Results: A preliminary assessment indicates that:- the research area is heterogeneous (many different disciplines, target groups, questions, designs and theories).- the publications include person-related factors (73%), environment-related factors (19%) and housing factors (8%).- person-related factors include physical conditions (35%), psychological conditions (24%) and social relationships (13%).We will present a compilation of preconditions that enable older people to stay at home longer, as well as demonstrate a model of how these preconditions are interrelated.
|
|
