| 1. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Att leda med omsorg: fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning
- 2022
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Växjö : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 27:2, s. 28-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intresset för praktiknära skolforskning är idag stort. Aktionsforskning är en populär form för samarbete mellan forskare och lärare där handledning är centralt. Syftet med denna studie är att problematisera handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt. Som teoretisk grund ligger den amerikanska utbildningsfilosofen Nel Noddings omsorgsetik. Deltagarna i studien är en forskare och tre lärare som alla har erfarenheter av att leda aktionsforskningsprojekt genomförda inom kommunal skolverksamhet. Datainsamling har skett genom skriftliga reflektioner och kollegiala samtal om handledning och handledarroller. Analysen har utgått ifrån tematisk analys och domäninteraktionsmodell. I analysen framträder fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning: trädgårdsmästaren, herden, läraren och brobyggaren. Alla rollerna kan praktiseras samtidigt och fingertoppskänsla avgör när en handledare går in i och ut ur olika roller. Slutsatsen är att omsorgsetik kan bidra till ökad förståelse för handledning som något situerat och relationellt, där ett symmetriskt förhållningssätt mellan handledare och handledd betonas. I handledning är det viktigt att inte behandla alla likadant, utan att i stället lära känna varandra som individer, ha tilltro till varandra och visa omsorg baserad på specifika behov. Handledarens roll omfattar att skapa förståelse för andras perspektiv samt att inbjuda till kommunikation och reflektion. Utifrån studiens resultat kan konstateras att de fyra metaforerna för handledarroller är användbara för att belysa komplexiteten i handledarroller och för att bidra till underlag för reflektion och omformulerande av stereotypa handledarroller.
|
|
| 2. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Att utveckla undervisningen i förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Förskollärares professionella lärande i ett aktionsforskningsprojekt
- 2022
-
Ingår i: Utbildning & Lärande. - : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 16:1, s. 7-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish preschool has undergone some radical education policy changes during recent years, all of which have affected teachers’ work. The focus of this article is on the changes relating to the demand for research-based education and how the concept of teaching has been introduced in preschool. The aim of this article was to study preschool-teachers’ professional learning in relation to research-based education within an action research project which focused a new conversation method with the children. The theoretical framework of the study was based on social learning theory and communities of practice. The empirical data consists of collegial conversations and written documents produced in the action research project. The results show that the preschoolteachers in a mutual agreement persistently examined and negotiated conversation methods so that they could be adapted to their view of teaching, their professional self, and children and children’s participation and learning. Through a common repertoire of scientific tools and social learning processes, they reflected each other’s teaching in an open, trustful, and appreciative collaboration, and together, they critically reviewed and problematized their earlier experiences and their teaching in relation to research.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-
(författare)
-
Etiska dilemman i aktionsforskning när lärare och universitetsforskare samverkar.
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Aktionsforskning har utvecklats utifrån en kritik av tidigare forskningstraditioner, där lärare har betraktats som forskningsobjekt, med risk för att bli marginaliserade. I aktionsforskning ses lärare som professionella, vilket höjer deras status till subjekt – de kan ha en aktiv roll i forskning. Forskningen utförs med eller av människor snarare än på någon, vilket förändrar roller och relationer. Etiska dilemman kan uppstå, särskilt i aktionsforskning, där skillnaderna mellan forskare och lärare är diffusa, vilket väcker frågor om anonymitet, vem som fattar beslut i forskningen, vem som äger forskningsresultaten och implikationer av resultaten. Denna presentation kommer att fokusera på situationer där forskare och lärare tar olika roller, som universitetsforskare och lärare i skolan, men båda parter har undervisnings- och forskningskompetens. Presentationen syftar till att utforska de förändrade roller och relationer mellan forskare och lärare som kan uppstå när de samverkar i aktionsforskning. Baserat på mina egna upplevelser i aktionsforskningsprojekt som universitetsforskare, kommer etiska dilemma med fokus på ansvar och kunskap samt ömsesidighet och kommunikation att tas upp. För att fördjupa analysen av de olika etiska dilemman diskuteras också filosofiska begrepp baserade på Nel Noddings filosofi, särskilt begreppet ethics of care. Presentationen belyser slutligen hinder och möjligheter med att utveckla relationer av omsorg och tillit mellan forskare och lärare samt strategier för att hantera etiska dilemman i en aktionsforskningsprocess som leder till hållbar samverkan.
|
|
| 5. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Ett forsknings- och utvecklingsteams arbete i uppstarten – en balansgång mellan behov, krav och förväntningar
- 2023
-
Ingår i: Forskning & utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen Piteå kommun. - 2004-3635. ; 2:1, s. 32-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Piteå kommun bildades i januari 2022 ett forsknings- och utvecklingsteam (FoU-teamet) bestående av kommunens vetenskapliga ledare och fyra förvaltningsövergripande förstelärare. Teamet tillsattes för att arbeta med forskning och utveckling (FoU) i kommunens grundskolor och gymnasier och utgjorde ett led i Utbildningsförvaltningens strävan att förverkliga Skollagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Denna artikel bygger på en studie av FoU-teamets uppstartsfas: de utmaningar som teamet mötte under den första terminen och de lärdomar som gjordes. För att förstå de olika kontexter som var centrala för teamets arbete användes ett policy enactment-perspektiv (Braun et al., 2011). Data samlades in genom att teammedlemmarna och en inbjuden medforskare reflekterade skriftligt samt genomförde fokusgruppsamtal. De utmaningar som framträder i materialet rör tre teman: Öppenhet och styrning i uppdraget, Strategiskt och operativt arbete samt Bredd och djup i aktiviteterna. Lärdomar som drogs var att det behövs tydliga men samtidigt flexibla strukturer, både långsiktigt och kortsiktigt perspektiv samt att förankringsarbete är viktigt. En central slutsats är att teamet, för att hantera utmaningarna, har gått balansgång och navigerat mellan interna och externa behov, krav och förväntningar på teamets arbete.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Praktiknära forskning i förskola och skola : undervisning, forskning och utveckling i samverkan
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Praktiknära forskning har de senaste årtiondena fått större genomslagskraft på olika nivåer i det svenska skolsystemet men också vid universitet. En sådan ansats innebär att lärares, rektorers och forskares kunskaper och kompetenser tas till vara och berikar forsknings- och utvecklingsprocesser. I boken diskuteras möjligheter och utmaningar med praktiknära forskning och läsaren får ta del av berättelser och konkreta exempel från olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Teman som tas upp i boken är:• Initiering av praktiknära forskning• Genomförande av praktiknära forskning• Dokumentation och analys i praktiknära forskning• Kommunikation och spridning av lärdomar• Hållbarhet bortom ett projektPraktiknära forskning i förskola och skola – undervisning, forskning och utveckling i samverkan vänder sig till lärare och rektorer inom alla skolans stadier, från förskola till vuxenutbildning samt till forskare och lärarutbildare. Boken kan användas som inspiration i konkret arbete med praktiknära forskning i samverkan mellan lärare, rektorer och forskare.
|
|
| 8. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Teachers’ and school leaders’ understandings of their mission to integrate practice-based research in school : challenges and opportunities.
- 2018
-
Ingår i: NERA 2018- 46th Congress. - : NFPF/NERA. ; , s. 546-546
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research topic/aim Over time, states undertake various education policies reforms to govern the development of education. The issue of practice-based research in teacher and school practice in Sweden may be seen as such an example. The Swedish Education Act states, “Education should be based on research and proven experience”. The change to a research-based way of working imposes great challenges on both teachers, school leaders and on non-academic organisations like municipalities to handle. The aim of this study is to create an understanding of teachers’ and school leaders’ understandings of the mission of integrating practice-based research into the school, their concrete work with the question, perceived challenges and opportunities as well as the support they need in order to fulfill their mission. Theoretical frameworkThe theoretical framework is based on policy enactment and policy implementation, relating it to a school development perspective. Methodological design The study is performed at a municipality in Sweden, who enacted initiatives to promote the integration of practice-based research into schools. Participants of the study were teachers and school leaders from pre-school, compulsory and non-compulsory school. Surveys were used to grasp the participants’ understandings and work with the mission of integrating practice-based research into the school. Expected conclusions/findingsThe preliminary findings are that the participants experienced the mission to integrate practice-based research as a somewhat complex and ambiguous task that is difficult to master and enact in their practice. However, they also perceived that there are opportunities connected to the mission, which relate to school development. The participants also highlighted the importance of support in carrying out the mission. The support related to, for example, their need for developing their knowledge about practice-based research and also receiving supervision in their practical work as teachers or school leaders working with practice-based research. Relevance to Nordic educational researchIn the Nordic countries, there is an increasing interest for practice-based research in schools, which aims for developing schools through implementing research results and also producing practice-based research. Therefore, our study in Sweden represents an interesting example on different dilemmas and opportunities, based on teachers’ and school leaders’ experiences of integrating research in schools, that can inform other research and developent projects in Nordic countries and internationally.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-
(författare)
-
The role of action research in teachers’ efforts to develop research-based education in Sweden : intentions, outcomes, and prerequisite conditions
- 2022
-
Ingår i: Educational action research. - : Taylor & Francis. - 0965-0792 .- 1747-5074. ; 30:3, s. 427-444
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyzes teachers’ motivations and expectations when engaging in action research and relates these to the process outcomes and to the broader evidence movement in education. The theoretical framework builds on research on motivations for teaching and engaging in action research. The empirical data consisted of 50 written teacher reflections completed on two occasions within the action research and teachers’ oral presentations using PowerPoint slides. The outcomes regarding individual and collegial professional learning corresponded well to the teachers’ expectations. However, the relationships with their principal, and also with the researcher, developed more than had been expected. Also, the teachers saw evidence of student/child learning in line with the intentions, but the fact that social and emotional learning was, ultimately, more visible, was unexpected. This study shows that action research, based on an evidence-informed perspective, plays an important role when teachers are building a research-based education, in a context where evidence-based teaching is promoted. Implications of this study include: the importance of establishing fair conditions for teachers’ voluntary engagement in action research; highlighting intentions in the beginning, and throughout the process, which increases the probability of achieving the expected outcomes; and promoting teacher-driven processes.
|
|
