| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Abrahamsson, Mattias, et al.
(författare)
-
Ämnesprovet i NO : biologi, fysik och kemi
- 2013
-
Ingår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. - Stockholm : Skolverket. - 9789175590233 ; , s. 32-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Ove, et al.
(författare)
-
Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?
- 2017
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017. ; , s. 24-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gabrielson, Marike, et al.
(författare)
-
Baseline breast tissue characteristics determine the effect of tamoxifen on mammographic density change
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - 0020-7136 .- 1097-0215.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tamoxifen prevents recurrence of breast cancer and is also approved for preventive, risk-reducing, therapy. Tamoxifen alters the breast tissue composition and decreases the mammographic density. We aimed to test if baseline breast tissue composition influences tamoxifen-associated density change. This biopsy-based study included 83 participants randomised to 6 months daily intake of placebo, 20, 10, 5, 2.5, or 1 mg tamoxifen. The study is nested within the double-blinded tamoxifen dose-determination trial Karolinska Mammography Project for Risk Prediction of Breast Cancer Intervention (KARISMA) Study. Ultrasound-guided core-needle breast biopsies were collected at baseline before starting treatment. Biopsies were quantified for epithelial, stromal, and adipose distributions, and epithelial and stromal expression of proliferation marker Ki67, oestrogen receptor (ER) and progesterone receptor (PR). Mammographic density was measured using STRATUS. We found that greater mammographic density at baseline was positively associated with stromal area and inversely associated with adipose area and stromal expression of ER. Premenopausal women had greater mammographic density and epithelial tissue, and expressed more epithelial Ki67, PR, and stromal PR, compared to postmenopausal women. In women treated with tamoxifen (1–20 mg), greater density decrease was associated with higher baseline density, epithelial Ki67, and stromal PR. Women who responded to tamoxifen with a density decrease had on average 17% higher baseline density and a 2.2-fold higher PR expression compared to non-responders. Our results indicate that features in the normal breast tissue before tamoxifen exposure influences the tamoxifen-associated density decrease, and that the age-associated difference in density change may be related to age-dependant differences in expression of Ki67 and PR.
|
|
| 10. |
- Gabrielson, Marike, et al.
(författare)
-
Effects of tamoxifen on normal breast tissue histological composition : Results from a randomised six-arm placebo-controlled trial in healthy women
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 152:11, s. 2362-2372
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tamoxifen prevents recurrence of breast cancer and is suggested for preventive risk-reducing therapy. Tamoxifen reduces mammographic density, a proxy for therapy response, but little is known about its effects in remodelling normal breast tissue. Our study, a substudy within the double-blinded dose-determination trial KARISMA, investigated tamoxifen-specific changes in breast tissue composition and histological markers in healthy women. We included 83 healthy women randomised to 6 months daily intake of 20, 10, 5, 2.5, 1 mg of tamoxifen or placebo. The groups were combined to “no dose” (0-1 mg), “low-dose” (2.5-5 mg) or “high-dose” (10-20 mg) of tamoxifen. Ultrasound-guided biopsies were collected before and after tamoxifen exposure. In each biopsy, epithelial, stromal and adipose tissues was quantified, and expression of epithelial and stromal Ki67, oestrogen receptor (ER) and progesterone receptor (PR) analysed. Mammographic density using STRATUS was measured at baseline and end-of-tamoxifen-exposure. We found that different doses of tamoxifen reduced mammographic density and glandular-epithelial area in premenopausal women and associated with reduced epithelium and increased adipose tissue. High-dose tamoxifen also decreased epithelial ER and PR expressions in premenopausal women. Premenopausal women with the greatest reduction in proliferation also had the greatest epithelial reduction. In postmenopausal women, high-dose tamoxifen decreased the epithelial area with no measurable density decrease. Tamoxifen at both low and high doses influences breast tissue composition and expression of histological markers in the normal breast. Our findings connect epithelial proliferation with tissue remodelling in premenopausal women and provide novel insights to understanding biological mechanisms of primary prevention with tamoxifen.
|
|
