| 1. |
|
|
| 2. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Omställning i detaljhandeln : flexibilitet eller strukturomvandling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detaljhandeln genomgår liksom andra branscher en omfattande strukturomvandling. I den här rapporten redovisas resultaten från en studie av omställning i detaljhandeln som finansierats av Handelns Utvecklingsråd. Studiens övergripande syfte är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för konsekvenserna av strukturomvandling i detaljhandeln, genom fallstudier av hur omställning går till i ett antal detaljhandelsföretag. Omställning kan definieras som de olika metoder och arbetssätt som finns tillgängliga för att anpassa och förändra verksamheter i förhållande till strukturella förändringar. Strukturomvandling är en ständigt pågående process och det är både en förutsättning för och en följd av ekonomisk tillväxt. I Sverige har arbetsmarknadens parter utvecklat ett stödsystem för att understödja omstruktureringar i svenska företag genom att framför allt erbjuda stöd till uppsagda så att de enklare kan hitta en ny anställning. På så sätt reduceras konsekvenserna för den enskilda individen. Tanken är att uppsagdas kompetens kan tas tillvara i andra företag, samtidigt som förutsättningarna för den kvarvarande personalen förstärks. Olönsamma verksamheter rationaliseras eller läggs ned. Motsvarande omställningsstöd finns tillgängligt för medarbetare inom detaljhandeln. För att undersöka hur omställning går till i detaljhandeln och vilka konsekvenser det får för företag och medarbetare, har vi genomfört intervjuer i ett urval av 17 företag i detaljhandeln som genomfört uppsägningar som en följd av förändringar under de senaste fyra åren. I den första delrapporten, Omställningskompetens i detaljhandeln – Företagens erfarenheter av uppsägningar, från studien rapporterade vi resultaten från intervjuer med enbart företagsrepresentanter. I denna rapport ingår också resultat från intervjuer med arbetstagare och deras fackliga representanter, vilket ger en mer komplett bild. Vi har också genomfört fördjupade fallstudier i två företag för att undersöka och belysa hur strukturomvandling i detaljhandeln gestaltar sig på arbetsplatsnivån. I fallstudierna dominerar medarbetar- och butikschefsperspektivet. Studiens resultat visar att strukturomvandling i den svenska detaljhandeln följer ett tydligt mönster. Det finns en trend mot att stora företag och stora butiker har en allt större del av detaljhandeln. Denna strukturomvandling sker dels genom nedläggning och stängning av butiker och omplacering av personal till butiker och arbetsplatser med andra anställningsvillkor, dels genom uppsägning av medarbetare som sedan får söka sina ”gamla” tjänster på nytt med nya arbetsvillkor, ofta med lägre sysselsättningsgrad. I båda dessa omställningstyper ger arbetsgivaren uppsagda medarbetare möjligheten att fortsätta sin anställning fast med andra anställningsvillkor, ofta med en omställning till deltid. De som inte väljer att arbeta under de nya villkoren erbjuds stöd för att söka en ny anställning på annat håll. Det innebär en strukturell förändring mot mer ”flexibla” bemanningsstrategier med mer deltidsarbete. 5 Studien avslutas med en diskussion om hur förutsättningarna för att hantera strukturomvandling inom detaljhandeln skiljer sig från andra branscher och sektorer. Kan detaljhandelns omvandling ses som ett exempel på de omställningsmetoder som vanligtvis förknippas med den svenska modellen? Vilka konsekvenser får det för arbetsmarknaden och samhället i övrigt? Studiens resultat kan alltså ligga till grund för en diskussion om omställningsstödets relevans och utformning i detaljhandeln.
|
|
| 3. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Omställningskompetens i detaljhandeln - Företagens erfarenheter av uppsägningar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studies övergripande syfte är att bidra med ökad kunskap om konsekvenserna av strukturomvandling inom detaljhandeln, när det gäller uppsägningar och omställningsar-bete. Rapporten återger resultaten av en första delstudie som beskriver och analyserar varför och hur företag i detaljhandeln genomför uppsägningar. För att undersöka omställningsarbetet har vi genomfört intervjuer i ett urval av 15 företag inom detaljhandeln som genomgått förändringar och sagt upp personal. Resultaten av analysen beskrivs i tre olika grupper beroende på företagens storlek. Studien visar att ju större företag och ju mer komplex organisation, desto mer utförlig och komplicerad motivering gavs till upp-sägningarna. Med ökad storlek kom ökad specialisering av omställningsarbetet inom företagen och även ökad distans till konsekvenserna för de enskilda anställda.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
Time to close: unintended consequences of early announcement of factory closure.
- 2014
-
Ingår i: 7th Nordic Working Life Conference, Gothenburg Sweden, June 11-13. Track 7: “Corporate restructuring, downsizing and plant closures: A Nordic perspective”.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper explores the unintended consequences of early announce- ment of factory closure, something that is often considered positive because it provides time for employees to anticipate a forced job - transition and bec ause it allows social dialogue. The paper reports on a case study of the closure of a Swedish packaging plant of Global pharmaceutical company and an analysis of the consequences of the enactment of different organizational time approaches. The closure pro cess was characterized by a relatively long transition period from the time the decision on the closure of the plant was taken and an- nounced during 2008 to the main part of the facility was shut down in 2011. The results indicate that the long transition a nd differences in approaches to time (and timing) in relation to the closure of opera- tions were important for the conflicts and agreements between the employer and employees. Long transition periods and anticipation means that activities are exposed to spe cific dynamics that can be difficult to influence and prepare. It is not only that the external con- ditions may change. But also, internal dynamics of the employee and management's relationship to each other change over time in ways that are difficult to pr edict and manage for both parties.
|
|
| 7. |
- Barregård, Lars, 1948, et al.
(författare)
-
Cadmium Exposure and Coronary Artery Atherosclerosis: A Cross-Sectional Population-Based Study of Swedish Middle-Aged Adults
- 2021
-
Ingår i: Environmental health perspectives. - 1552-9924 .- 0091-6765. ; 129:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The general population is ubiquitously exposed to the toxic metal cadmium through the diet and smoking. Cadmium exposure is associated with increased morbidity and mortality in myocardial infarction and stroke. Atherosclerosis is the main underlying mechanism of myocardial infarction. However, associations between cadmium and coronary artery atherosclerosis have not been examined.Our study sought to examine the hypothesis that blood cadmium (B-Cd) is positively associated with coronary artery calcification, as a measure of coronary artery atherosclerosis in the population-based Swedish SCAPIS study.Our analysis included 5,627 individuals (51% women), age 50-64 y, enrolled from 2013 to 2018. The coronary artery calcium score (CACS) was obtained from computed tomography. Blood cadmium was determined by inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Associations between B-Cd and coronary artery calcium score (CACS Agatston score) were evaluated using prevalence ratios (PRs) in models adjusted for sex, age, smoking, hypertension, diabetes, low-density cholesterol/high-density cholesterol ratio, and family history.The median B-Cd concentration was 0.24 μ g / L . The prevalence of positive coronary artery calcium ( CACS > 0 ) was 41% and the prevalence of CACS ≥ 100 was 13%. Relative to the lowest quartile (Q) of B-Cd ( < 0.16 μ g / L ), the highest quartile (median 0.63 μ g / L ) was associated with a small but significant increase in CACS > 0 (PR 1.1; 95% CI: 1.0, 1.3), and a greater relative increase in CACS ≥ 100 (PR 1.6; 95% CI: 1.3, 2.0). When restricted to 2,446 never-smokers, corresponding PRs were 1.1 (95% CI 0.9, 1.3) for CACS > 0 (63 cases in Q4) and 1.7 (95% CI 1.1, 2.7) for CACS ≥ 100 (17 cases in Q4).Blood cadmium in the highest quartile was associated with CACS in a general population sample with low to moderate cadmium exposure. This supports the hypothesis that atherosclerosis is an important mechanism underlying the associations between cadmium and incident cardiovascular disease. The findings suggest that public health measures to reduce cadmium exposure are warranted. https://doi.org/10.1289/EHP8523.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
