| 1. |
- Leonardsson, Kjell, et al.
(författare)
-
Optimerad övervakning av fisk i kustvatten
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfisk övervakas årligen inom den samordnade nationella och regionala miljöövervakningen, som idag omfattar 16 områden längs Sveriges kust. Provfisken i Östersjön sker med nätfisken och provfisken i Skagerrak, Kattegatt och Öresund med ryssjor. Provfiskena syftar till att beskriva förändringar i fisksamhället när det gäller artsammansättning, relativ förekomst av olika arter och storleksstruktur. Resultaten rapporteras i förhållande till regionala och nationella miljömål, samt internationellt inom havsmiljödirektivet. Därtill används data från kustfiskövervakningen som underlag för fiskerirådgivningen av nationellt förvaltade arter.Kustfisk ingår inte som ett obligatoriskt element i vattendirektivet, med undantag för fisk i övergångsvatten som inte finns i Sverige. Det är dock önskvärt att de metoder som används för att bedöma status för kustfisk är harmoniserade med vattendirektivets bedömningsgrunder, så att man så långt som möjligt kan göra helhetsbaserade bedömningar för kustområdet baserat på resultat från bedömningar enligt båda direktiven. De huvudsakliga frågeställningarna för denna utvärdering har varit hur kustfiskövervakningen bäst kan anpassas för att kunna upptäcka förändringar över tiden samt för att få så säkra skattningar som möjligt av de parametrar som undersöks. Utvärderingen har fokuserat på provfisken med Nordiska kustöversiktsnät och ryssjor. I tillägg har provfisken utförda med kustöversiktsnät och nätlänkar enligt äldre standarder analyserats, eftersom dessa är i fortsatt användning i vissa områden. Vid utvärderingen har traditionella metoder för skattning av varianskomponenter, beräkning av statistisk styrka, samt beräkning av den relativa osäkerheten i medelvärdesskattningar använts. Utvärderingen har utförts med avseende på de parametrar som idag används inom rapporteringen av resultat från miljöövervakningen i form av faktablad, och på indikatorer som används eller föreslås för rapportering av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Slutsatser från analysen1. Merparten av de provtagningsprogram som utvärderats har en relevant precision i årsmedelvärdena för de flesta av de parametrar som utvärderats.2. Osäkerheten i områdesmedelvärdena var dock hög för parametrar som syftar mäta abundansen av stor fisk inom enskilda arter, såsom torsk (>38 cm), gös (>40 cm) och skrubbskädda (>30 cm). De nätfisken och ryssjefisken som utvärderats i denna rapport framstår därför som otillräckliga metoder för att mäta dessa.3. Mellanårsvariationen var stor för flera av parametrarna i de flesta programmen, vilket innebär att möjligheterna är små att upptäcka en årlig trend på fem procent inom en tioårsperiod. En trend med den storleken överskuggas ofta av den naturliga mellanårsvariationen i provtagningsresultaten. Denna variation kan inte reduceras med ändrad provtagningsdesign eller -frekvens. En möjlighet att minska mellanårsvariansen i samband med utvärderingar är att använda hjälpvariabler, alternativt använda populationsmodeller Ett annat alternativ kunde vara att analysera resultaten sett över större områden eftersom dynamiken var relativt oberoende mellan undersökningsområdena. Man kunde härigenom få en ökad möjlighet att se förändringar över tiden med hjälp av dessa områdens gemensamma årsmedelvärden. I valet av analysmetod måste man dock även beakta vad som är en biologiskt och förvaltningsmässigt relevant skala för rapportering.4. Provfisken med Nordiska kustöversiktsnät efter varmvattenarter framstod överlag som väldimensionerade. Det skulle dock gå att förbättra precisionen inom dessa fisken genom att fokusera provtagningen till de djupstrata där mängden och variationen av varmvattenarterna är som störst, det vill säga i djupintervallet 0-10 m.5. Provfisken med kustöversiktnät och nätlänkar skulle kunna förbättras för att få ökad precision i medelvärdena genom att allokera om en del av provtagningsresurserna för att utöka antalet stationer. I dessa fisken använder man idag ett fåtal fasta stationer som återbesöks upprepade gånger inom säsong. Dessa upprepade nätfisken visade sig leda till beroende observationer mellan de upprepade fiskena, vilket ger problem med replikathanteringen.6. Upprepade provfisken med småryssjor på västkusten var inte behäftade med samma problem med beroende observationer. Ryssjefiskena vid Kullen (Skälderviken), Fjällbacka och Älgöfjorden (Stenungsund) hade en lämplig avvägning mellan antal stationer och replikat. En viss förbättring skulle kunna erhållas för fisket i Fjällbacka genom att omfördela en del resurser från replikat till stationer. Precisionen i resultaten från ryssjefiskena vid Barsebäck och Vendelsö skulle kunna förbättras avsevärt genom att ändra provtagningsdesignen till att bli mer lik den som används vid Kullen och Älgöfjorden.7. Provfisken efter kallvattenarter ger i flera fall lägre fångster per ansträngning och sämre precision för kallvattenarterna jämfört med för samma arter i fiskena efter varmvattenarter. Det finns därför ett behov att se över metodiken för fisket efter kallvattenarter för att undersöka om den går att förbättra. 8. Det främsta behovet inom kustfiskövervakningen idag är att öka tätheten av de områden som provfiskas. För en uppföljning av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet behövs en komplettering framför allt med provfiskeområde i Gotlands och västra Bornholmsbassängens kustområden. Ytterligare områden som bör beaktas för att uppnå förtätning kan identifieras på basen av figur 5b-5d i denna rapport.
|
|
| 2. |
- Albinsson, Bo, et al.
(författare)
-
Seroprevalence of tick-borne encephalitis virus and vaccination coverage of tick-borne encephalitis, Sweden, 2018 to 2019
- 2024
-
Ingår i: Euro surveillance : bulletin Europeen sur les maladies transmissibles = European communicable disease bulletin. - : European Centre for Disease Control and Prevention (ECDC). - 1560-7917 .- 1025-496X. ; 29:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundIn Sweden, information on seroprevalence of tick-borne encephalitis virus (TBEV) in the population, including vaccination coverage and infection, is scattered. This is largely due to the absence of a national tick-borne encephalitis (TBE) vaccination registry, scarcity of previous serological studies and use of serological methods not distinguishing between antibodies induced by vaccination and infection. Furthermore, the number of notified TBE cases in Sweden has continued to increase in recent years despite increased vaccination.AimThe aim was to estimate the TBEV seroprevalence in Sweden.MethodsIn 2018 and 2019, 2,700 serum samples from blood donors in nine Swedish regions were analysed using a serological method that can distinguish antibodies induced by vaccination from antibodies elicited by infection. The regions were chosen to reflect differences in notified TBE incidence.ResultsThe overall seroprevalence varied from 9.7% (95% confidence interval (CI): 6.6-13.6%) to 64.0% (95% CI: 58.3-69.4%) between regions. The proportion of vaccinated individuals ranged from 8.7% (95% CI: 5.8-12.6) to 57.0% (95% CI: 51.2-62.6) and of infected from 1.0% (95% CI: 0.2-3.0) to 7.0% (95% CI: 4.5-10.7). Thus, more than 160,000 and 1,600,000 individuals could have been infected by TBEV and vaccinated against TBE, respectively. The mean manifestation index was 3.1%.ConclusionA difference was observed between low- and high-incidence TBE regions, on the overall TBEV seroprevalence and when separated into vaccinated and infected individuals. The estimated incidence and manifestation index argue that a large proportion of TBEV infections are not diagnosed.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bach (Red), Lone-Pia, et al.
(författare)
-
Katalysator
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv. Arkitekturen berättar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabilitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade. Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 5. |
- Bengtsdotter, Charlotta, et al.
(författare)
-
Katalysator : Restaureringskonst 2022–2023
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv.Arkitekturen berätar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabiblitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade.Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström (fd Boman), Ylva, 1964-
(författare)
-
Educational and Social Dimensions of Politicla Participation: Producing a political opinion
- 2012
-
Ingår i: Praktiske Grunde. - Köpenhamn. - 1902-2271. ; 6:4, s. 23-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- : This article centers on difference and similarities in political participation among young people. The analysis focuses first on the educational and social dimensions of all “don’t know” and “no opinion” responses to political questions in a survey on political opinions, interests, and attitudes, and secondly on civic engagement and a wide range of political participation such as joining political parties or special interest groups, participating in political acts, and the propensity to read a newspaper, whether a national daily paper, a local paper, or an evening paper, and to what extent the opinion or arts pages attract different groups of students in upper secondary school. The analysis, inspired by a Bourdieusian approach to class and politics, reveal that social class still play an important role in understanding the distribution of political participation among young citizens.
|
|
| 8. |
- Bergström (fd Boman), Ylva, 1964-, et al.
(författare)
-
En kritisk läsning av Studentspegeln 2002
- 2002
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 11:3, s. 107-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Bergström (fd Boman), Ylva, 1964-
(författare)
-
Har tolernas någon gräns?
- 2007
-
Ingår i: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. - Göteborg : Daidalos. - 9789171732491 ; , s. 241-272
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
