| 1. |
- Bergvinsson, Halldor
(författare)
-
Factors affecting cup wear and migration in total hip arthroplasty
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Höftprotesoperationer har blivit en mycket vanlig operation med generellt goda resultat. Allt fler och allt yngre patienter opereras vilket ställer högre krav på att höftprotesen fungerar bättre och håller längre så att en omoperation kan undvikas. En av de vanligaste orsakerna till att höftproteser behöver omopereras är effekter av cupslitage, det vill säga slitage av plasten som utgör slitytan i den konstgjorda ledpannan (cupen). Detta slitage kan ha olika orsaker och vi har i denna avhandling undersökt några av de faktorer som man tror har störst betydelse för cupslitaget. Hur man tillverkar plasten kan påverka dess överlevnad men andra faktorer t.ex. höftkulans storlek eller vilket material kulan är gjord av tror man också har betydelse för i vilken takt plasten slits ner. Det har genom åren även skett en förbättring av protesdesignen och fixationsmetoderna vilket vi till viss del även undersökt, För våra undersökningar har vi haft tillgång till den mest sofistikerade och känsliga mätmetod som finns för att mäta slitage och cuprörlighet, nämligen Röntgenstereometrisk analys (RSA).Man har trott att ledhuvud av keramik har bättre slitageegenskaper än metall efter som den har slätare yta, är hårdare och glider lättare med hjälp av ledens vätska. Våra resultat (Studie I) visar att det inte finns någon skillnad i slitage mellan keramik och metallkula mätt upptill 5 år, förutsatt att man använder modern molekylärt högbunden plast. Dessutom visar våra resultat att val av material på ledkulan inte påverkar cupens fixation mot benet över tid. I ett av våra delarbeten (Studie II) fann vi att modern molekylärt högbunden plast endast uppvisar en tiondel så mycket årligt slitage som konventionell plast (0.01 mm/år jämfört med 0.1 mm/år). Det är redan tidigare visat att molekylärt högbunden plast har mindre plastslitage än konventionell plast men vad vi kunnat påvisa är att den låga slitagehastigheten fortsatte vara låg ända upp till 10 år, utan tecken till ökad slitagehastighet, vilket man tidigare befarat. Vi fann även att cupar med grövre yta stabiliseras tidigare än de som har slätare yta men att det inte fanns någon skillnad i stabilitet över hela studietiden. En nackdel med den moderna molekylärt högbundna plasten är att den kan utsättas för oxidering och därmed öka slitaget. För att motverka detta har man behandlat plast (polyethylen) med Vitamin-E för att neutralisera de fria radikaler som kan bidra till oxideringen. Vi undersökte (Studie III) en cementerad cup gjord av sådan vitamin-E behandlad polyethylen (VEPE) och jämförde med konventionell plastcup och analyserade slitaget upp till 5 år. Vi fann att VEPE-cupen har betydligt lägre slitagehastighet än konventionella plasten, något som liknar molekylärt högbunden plast. Stabiliteten av den cementerade VEPE cupen i bäckenet var bra fram till 5 år, något som hade ifrågasätts i tidigare publicerad studie. En annan faktor som kan påverka slitaget är själva ledhuvudets storlek. Man har trott att större kula ökar slitaget, samtidigt som en större kula bidrar till bättre stabilitet och därmed mindre risk för protesluxation. Vi undersökte och jämförde slitage mellan 32- och 36-mm ledhuvud av metall (Studie IV) och fann ingen skillnad i slitage mätt med RSA. Vi följde 36 mm kulorna fram till 10 år och fann ingen ökad slitagehastighet upp till 10 år. Sammanfattningsvis kan man säga att modernt molekylärt högbunden plast är ett mycket slitstarkt och säkert alternativ för höftprotesoperationer. Det är tveksamt om ytterligare vidareutveckling av plasten kommer leda till lägre revisionsrisk på grund av slitage. VEPE är ett bra alternativ till den molekylärt högbundna plasten men det är fortfarande oklart om Vitamin-E bidrar till längre hållbarhet av plasten. Med modernt molekylärt högbunden plast verkar det inte spela någon roll för slitaget vilken storlek av ledhuvud man använder, eller om det är gjort av keramik eller metall.
|
|
| 2. |
- Bergvinsson, Halldor, et al.
(författare)
-
Highly cross-linked polyethylene still outperforms conventional polyethylene in THA : 10-year RSA results
- 2021
-
Ingår i: Acta Orthopaedica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1745-3674 .- 1745-3682. ; 92:5, s. 568-574
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose — Cup wear in total hip arthroplasty (THA) can be affected by different manufacturing processes of the polyethylene (PE). We report the long-term wear pattern differences, as well as early creep behavior, between conventional PE and highly cross-linked PE (HXLPE) liners, as measured with radiostereometry (RSA) up to 10 years. We also compare migration and clinical outcome of 2 similar uncemented cups with different backside surface roughness. Patients and methods — We included 45 patients with primary osteoarthritis. 23 received a conventional liner and 22 an HXLPE liner in a similar uncemented cup, but with a slightly rougher surface. The patients were followed up with RSA and hip-specific outcome questionnaire (HOOS) at 3 months, 1, 2, 5, and 10 years. Results — During the first 3 months both liners showed expected deformation with mean proximal head penetration of 0.39 mm (conventional PE) and 0.21 mm (HXLPE). Between 3 months and 10 years there was a difference in annual wear with 0.12 mm/year for the conventional liner and 0.02 mm/year for the HXLPE liner. The cup with rougher surface had less initial migration but both types had stabilized after 3 months. The HOOS scores improved after surgery and remained high for both groups throughout the study period. Interpretation — Up to 10 years the HXLPE has consistent lower annual wear, possibly contributing to longer survival of the THA, compared with conventional PE. All patients reported good results regardless of liner type.
|
|
| 3. |
- Bergvinsson, Halldor, et al.
(författare)
-
Polyethylene Wear With Ceramic and Metal Femoral Heads at 5 Years : A Randomized Controlled Trial With Radiostereometric Analysis
- 2020
-
Ingår i: Journal of Arthroplasty. - : Elsevier BV. - 0883-5403. ; 35:12, s. 3769-3776
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: A common bearing combination in total hip arthroplasty today is a metal femoral head articulating with polyethylene in the cup. Ceramic heads are thought to be more resistant to third-body damage, and have better wettability and decreased surface roughness, which taken together have been suggested to result in less polyethylene wear. The purpose of this study is to compare the initial creep deformation and follow wear pattern, using radiostereometric analysis, of ceramic and metal femoral heads that articulate with a modern highly cross-linked polyethylene cup liner. Methods: Fifty patients with primary osteoarthritis and scheduled for an uncemented total hip arthroplasty were randomized 1:1 to either a ceramic (BIOLOX delta) or a metal (CoCr) femoral head. The patients were followed up for 5 years with repeated radiostereometric analysis examinations (postoperatively, then at 14 days, 3, 12, 24, and 60 months), as well as a hip-specific outcome questionnaire. Results: During the first 3 months both groups showed expected creep within the liner of 0.12 mm (standard deviation 0.03) for the ceramic and 0.08 mm (standard deviation 0.02) for the metal heads. Between 3 months and 5 years there was very little wear of the liner in either group, corresponding to 0.003 mm/y for ceramic and 0.007 mm/y for metal heads. There was no difference in cup migration or clinical outcome between the groups and no cups were revised. Conclusion: With the introduction of modern highly cross-linked polyethylene, the ceramic head demonstrates no superiority when it comes to either early deformation or polyethylene wear compared with the metal head.
|
|
| 4. |
- Bergvinsson, Halldor, et al.
(författare)
-
Vitamin E infused highly cross-linked cemented cups in total hip arthroplasty show good wear pattern and stabilize satisfactorily : a randomized, controlled RSA trial with 5-year follow-up
- 2022
-
Ingår i: Acta Orthopaedica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1745-3682 .- 1745-3674. ; 93, s. 249-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose - Vitamin E infused highly cross-linked polyethylene (VEPE) was introduced in order to enhance oxidative resistance in highly cross-linked polyethylene cups in total hip arthroplasty (THA). We have, with a follow-up of 5 years, evaluated wear characteristics of 2 identically designed cemented cups with the only difference being the material, VEPE or ultra-high molecular weight polyethylene (UHMWPE). Furthermore, we report cup migration and clinical outcome. Patients and methods - 48 patients with primary osteoarthritis were randomized to either UHMWPE or VEPE cups. Patients were followed with radiostereometric analysis (RSA) from the first postoperative day, at 3 months, 1, 2, and 5 years as well as with hip-specific outcome questionnaires. Results - At 3 months the mean proximal head penetration for UHMWPE was 0.07 mm (95% CI 0.03-0.11) and for VEPE 0.06 mm (-0.01 to 0.13). Thereafter, there was a continuous annual wear of 0.08 mm/year, up to 0.46 mm (0.36-0.57) at 5 years, for the UHMWPE cup. The VEPE cup showed low annual wear of 0.01 mm/year, up to 0.09 mm (0.02-0.16) at 5 years. In the first 3 months the UHMWPE cup migrated cranially 0.08 mm (0.03-0.13) whereas the VEPE cup migrated 0.17 mm (0.10-0.24), Thereafter, they showed similar migration patterns with stabilization between 2 and 5 years up to 0.21 mm (0.04-0.39) and 0.24 mm (0.13-0.36) respectively. The HOOS remained good up to 5 years, and no cup was revised. Interpretation - Compared with otherwise identical UHMWPE cups the cemented VEPE cup shows statistically significant reduction of wear up to 5 years and both cup types stabilize well with good clinical outcome.
|
|
