| 1. |
-
Ett bibliotek i takt med tiden : Linköpings universitetsbibliotek 50 år
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?
|
|
| 2. |
- Berkesand, Peter, 1953-
(författare)
-
115 orsaker att dö. Sjukdomshistoria för hembygdsforskare
- 2000
-
Ingår i: Bygd och natur : tidskrift för hembygdsvård. - Stockholm : Bygd och natur. Tidskrift för hembygdsvård. - 0345-7982. ; :4, s. 4-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan urminnes tider har mänskligheten drabbats av farsoter som orsakat lidande och till sist död. De sjukdomar vi idag enkelt botar med penicillin var dödliga för bara drygt ett halvt sekel sedan. Infektionssjukdomar orsakde de flesta dödsfallen. Dödsorsaker var något som måste anges i dödsattesten. År 1860 hade Sverige 115 olika dödsorsaker och 30 år senare fanns det 302. Vi hade inte blivit sjukare utan vetenskapen hade upptäckt att baktierier orsakade många av de vanligaste infektionssjukdomarna.Artikeln listar några av de vanligaste sjukdomarna i vårt land under 1700- till 1900-talet och antalet avlidna i de olika farsoterna. Medicinalverkets klassifiaktionssystem behandlas samt källor och statistik.Ur dödsorsakerna finns det mycket information att hämta. De visar levnadsförhållandena i ett samhälle och samhällets status som kan mätas i till exempel spädbarnsdödligheten. Ju lägre spädbarnsdödlighet desto bättre välstånd anses landet ha. Genom dödsorsakerna kan man också kartlägga och följa epidemier som grasserat i vårt land. Även lokal sjukdomsspridning som begränsat sig till ett visst eller vissa områden, så kallade endemier, går att följa.
|
|
| 3. |
- Berkesand, Peter, 1953-
(författare)
-
Att forska i arkiven om ett brott : Synd, skam och barnamord i en annan tid
- 2008
-
Ingår i: Bygd och natur : tidskrift för hembygdsvård. - Stockholm : Bygd och natur : tidskrift för hembygdsvård. - 0345-7982. ; :3, s. 20-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kyrkböcker är i allmänhet den vanligaste källan för att spåra släktingar eller personer bakåt i tiden. I Sverige har vi en unik samlig offentligt arkivmaterial som gör det möjligt att kontrollera uppgifter som vi hittar i t.ex. husförhörslängderna. Det är viktigt att kunna belägga alla uppgifter man hittar i arkivmaterialet. Därför kan det vara en idé att även titta i andra källor. Tidningar, häktesrullor, fångrullor, passagerarlistor, husförhörslängder, födelselängder, domböcker m.m. är några av de källor som ligger till grund för artikeln. Utgångspunkten har varit Östgöta Correspondenten, en notis om ett barnamord, som sedan kontrollerats i olika arkivmaterial. Ett stycke brottshistoria som även visar på en förändring över tid vad gäller synen på kvinnor som tar sitt barn av daga.
|
|
| 4. |
- Berkesand, Peter, 1953-
(författare)
-
Databaser, ljud- och videofiler - ett komplement till de konventionella publiceringsformaten
- 2007
-
Ingår i: Samverkan för kompetensutveckling, Vetenskaplig kommunikation. - Jönköpings universitet : Jönköpings universitet. ; , s. 46-46
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pdf- eller postscriptformat är det mest traditionella och vanligaste formaten vid publicering av vetenskapligt material vid Sveriges lärosäten när det gäller publicering av avhandlingar, artiklar och studentuppsatser och examensarbeten. Vid Linköpings universitet har vi sedan 2003 erbjudit forskarna att publicera i andra format som t.ex. databaser, ljud- och videofiler. Detta gäller även våra studenter. Trots den höga medvetenheten om möjligheterna med elektronisk publicering, är det få som insett de möjligheter som publicering av databaser, ljud- och videofiler ger. Ljud- och videofiler ger forskaren stora möjligheter att enkelt och pedagogiskt illustrera komplicerade ljud- och/eller händelseförlopp. Artikeln behandlar fördelarna med elektroniskt publicering med hjälp av dessa media. Ljudfiler kan med stor fördel användas inom medicinen. Kardiologen får en oanad möjlighet att enkelt demonstrera hur hjärtljud kan låta vid olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Hur låter t.ex. hjärtflimmer, läckage mellan kamrar, olika typer av ventrikeldefekter med flera hjärtsjukdomar eller hjärtljud från foster? Vilka ljud kännetecknar olika typer av lungsjukdomar, andningsbesvär, cirkulationsrubbningar m.m.? Det är många gånger mycket svårt att klä ljud i text för att inte säga omöjligt. En ljudfil illustrerar detta betydligt bättre en vad flera sidor text kan göra. En läkarkandidat kan till exempel aldrig lära sig de olika ljuden utan att först få lyssna på en patient som lider av den specifika sjukdomen. Videosekvenser är utmärkta vid exemplifiering hur t.ex. en cell reagerar på ett främmande ämne, hur en cancercell beter sig vid delning och/eller medicinering eller överhuvudtaget det som finns i människokroppen och som på ett eller annat sätt rör sig. Rörliga bilder går aldrig att ersätta med text så att det på ett pedagogiskt sätt blir enkelt att förstå. En filmsekvens på några sekunder säger mer en vad en A4-sida med text någonsin kan göra. Det är inte bara inom medicin som ljud- och videofiler ät utmärkta som exempel. Hur rör sig en industrirobot? Hur ser produktionsflödet på en fabrik ut? Hur mycket tål plasten, metallen eller träet innan det brister? Listan kan göras lång. Olika typer av motorljud förtydligas enklast med hjälp av ljudfiler. En av universitetets studenter har utnyttjat möjligheten att publicera videofilmer kopplade till exemensarbetet. Här finns även bildfiler och bilagor elektroniskt publicerade. Ljud- och bildfilerna är klickabara från fulltexten. LiU E-Press publicerar också databasbaserat material åt forskarna. År 2003 publicerade LiU E-Press en forskningsdatabas kopplad till en avhandling. Det är en stor bilddatabas som användes vid forskningen och som senare resulterade i en doktorsavhandling. Vid sidan av ovan nämnda material har LiU E-Press också databasbaserat forskningsmaterial som står tillförfogande till våra forskare och studenter s.k. longitudinella databaser. Vi har sedan 1999 medverkat vid registrering av historiskt arkivmaterial överfört till databasformat. Vi samarbetar med Norrköpings kommun och ArkivData för registrering av i första hand historiskt arkivmaterial. Materialet kommer från Landsarkivet i Vadstena, Landstingsarkivet i Östergötland och Riksarkivet. LiU E-Press publicerar redan nu den medicinhistoriska databasen och under våren 2007 räknar vi med att även elektroniskt tillgängligöra böteslängderna för Linköpings rådstuvurätt och magistrat, Norrköpings rådhusrätt, fångrullar för Norrköpings spinnhus, fångrullarna för Norrköpings häkte, fångrullarna för Linköpings länsfängelse och kronohäktet, Länssjukhusets patientliggare samt Norrköpings Poliskammare. Den sistnämnda innehåller också bilder.
|
|
| 5. |
- Berkesand, Peter, 1953-
(författare)
-
Electronic Publishing at Linköping University
- 2002
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköping University Electronic Press (LiU E-Press) was established in October 1996. LiU E-Press publish not only Ph.D. thesis but alos undergraduate thesis, series, conference proceeding and journals. Most of the present published materials are preserved as pdf, PostScript files and html-files. We also publish images in jpg format as separate files to an article with links from the stored file. Copyright is one of our interests and very important, both national and international legislation is of high interest. We also put a lot of effort on publishing security e.g. to prevent anyone to change the contents of a published articel (pdf file). New technology and statistics are also of high interest.
|
|
| 6. |
- Berkesand, Peter, 1953-, et al.
(författare)
-
Glimtar från Tannefors
- 1999
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Berättelserna i boken bygger på en intervjuundersökning gjord 1994. Tanken är att försöka visa några Tanneforsbors liv – från barndom till vuxenliv. Intervjuerna är mycket personliga ohc i en del fall mycket rörande men även roliga. Boken är ett tidsdokument från några Tanneforsbor som öppet berättar om sina liv.
|
|
| 7. |
- Berkesand, Peter, Redaktör, 1953-
(författare)
-
Linköping University Electronic Press : ett icke-kommersiellt open access-förlag
- 2018
-
Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden. - Linköping : Linköpings universitetsbibliotek. - 9789176851470 ; , s. 113-136
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För dagens forskare är synlighet av avgörande betydelse och ett viktigt led i detta är att ens publikationer ska vinna spridning och vara tillgängliga för en så stor läsekrets som möjligt. Som ett av de första i sitt slag i världen startades 1996 Linköping University Electronic Press (LiU E-Press) med syftet att tillgodose Linköpings universitets behov av elektronisk publicering och för att tillhandhålla stöd och service till forskare och studenter om LiU:s publiceringsstrategi. Förlaget är sedan 2004 knutet till Linköpings universitetsbibliotek (LiUB).Ambitionen med detta kapitel är att i stora drag skildra förlagets tillkomst, personal, de tjänster och resurser som förlaget erbjuder och inte minst den process som LiU E-Press gått igenom alltsedan det grundades 1996. Framställningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig eller heltäckande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Berkesand, Peter, 1953-
(författare)
-
Oanade anor : Rött blod blir blått med några ändringar i kyrkböckerna
- 2003
-
Ingår i: Bygd och natur : tidskrift för hembygdsvård. - 0345-7982. ; :1, s. 4-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jag och en arbetskamrat samtalade om att åka till Landsarkivet i Vadstena och se om vi kunde hitta något lämpligt material för att illustrera vår Historiska databas. Vi bestämde oss för att fotografera av en husförhörslängd där det enligt uppgift skulle finnas en anteckning om kamreren Carl Gustaf Bodin (1814-1875). Han hade en hushållerska som hette Sofia Albertina Sandberg. Hushållerskan hade två oäkta barn, Albert och Anna Sofia. Enligt anteckningen hade Bodin på sitt yttersta erkänt faderskapet till barnen. Vi tyckte detta var fantastiskt, i synnerhet som detta utspelar sig år 1875. Vi blev mycket nyfikna och vi bestämde oss för att åka till Vadstena Landsarkiv för vidare kontroll av uppgifterna. Föga anade vi att vi skulle stöta på en av 1970-talets värsta förfalskningshärvor inom släktforskningen.
|
|
| 10. |
- Berkesand, Peter, Redaktör, 1953-
(författare)
-
Organising and launching a scholarly open access journal
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This essay should be read as a guide for researchers or prospective editors, how to best organise and launch a scholarly open access journal from idea to publication of the first volume and issue. The essay addresses various subjects important for the publishing and provides suggestions and explanations of various available services, tools, resources, organisations or other stakeholders which can be very useful when working with the new journal. The essay does not claim to be comprehensive in the subject but should be seen as a well-prepared manual mainly based on my own experiences as a former editor at Linköping University Electronic Press (LiU E-Press), where I assisted and supported researchers launching a number of open access journals hosted by LiU E-Press and publishing journal articles. The writing is mainly aimed at a Swedish audience but of course works for other countries as well.
|
|
