| 1. |
- Bennerstedt, Ulrika, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt skärmarbete som lärpotential i digitala yrkesverksamheter
- 2018
-
Ingår i: Lärande organisation 2.0. - Stockholm : Studentlitteratur AB. - 9789144114798 ; , s. 127-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen av samhället har i grunden förändrat dagens arbetsliv och alltmer arbete utförs i och omkring digitala enheter. Arbetsmoment är därmed på något sätt knutet till vad som i bred bemärkelse kan kopplas till skärmar av olika slag, vad som kan beskrivas som skärmarbete. Ytterligare en konsekvens av digitaliseringen är att nya yrkesroller uppstått till följd av framväxande digitala arbets- och fritidsaktiviteter. I relation till lärande innebär digitaliseringen att arbetsplatsens lärprocesser i hög grad sker i och omkring skärmarbete. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är syftet i detta kapitel att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med lärande i organisationer där digitala aktiviteter och redskap är det centrala kunskapsobjektet för yrkeskunnandet. Exempel tas från två olika verksamheter där kollegialt skärmarbete organiseras för att utföra utvärderings- och bedömningsaktivteter. Den första verksamheten utgörs av en IT-support där ett team använder dokumenterat skärmarbete vid återkommande organiserade lärtillfällen. Det andra sammanhanget utgår från hur en jury av yrkesverksamma spelutvecklare värderar spel på en datorspelstävling. I kapitlet diskuteras hur yrkesprofessionellas kollegiala blick är direkt kopplad till hur digitala verktyg är integrerade i organisatoriska verksamheter. Kapitlet illustrerar hur professsionella grupper organiserar såväl traditionella som nyare former av utrymme och stöd för lärande och utveckling för att tillgängliggöra privata digitala aktiviteter kollegialt.
|
|
| 2. |
- Bivall, Ann-Charlotte, 1977-, et al.
(författare)
-
Co-evaluated quality in new occupational groups - professional vision in digitalized work
- 2017
-
Ingår i: Book of Abstracts. ; , s. 5-6
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The digitalization of working life has lead to extensively changed conditions for work in both classical and emergent professional groups. In classical professional groups, e.g. within healthcare, impacts of such changes in daily work has attracted attention in various research communities focussing among other on adaptations in ways of working or changed patterns of collaboration. However, as a consequence of the society’s digitalization of work and leisure practices, new occupational settings and professional groups have emerged where it can be argued that new forms of knowledge and competence have evolved and become highly specialized. Among these professional groups a recurrent activity is assessment and evaluations of end-services and products. During assessment activities colleagues orient towards digital tools, designs and activities by negotiating understandings of quality. Yet, the work practices of such emerging occupational groups are unexplored in relation to how work is constituted and how professional knowledge becomes a subject matter among the professionals themselves. In this paper, we address these questions by exploring the conditions for collaborative work between colleagues in the IT support sector and computer game development industry. The aim is to explore how professional knowledge and competence are displayed and negotiated during different forms of assessment activities. Theoretically and methodologically we study naturally occurring activities of working life with a focus on participant interaction and the participants’ ways of orienting towards phenomena relevant for conducting work. In the paper, Goodwin’s (1994) notion of professional vision is central for teasing out the participants’ ways of assessing features relevant for the community of practice and making visible local knowledge and learning in the professional field. The empirical materials consist of video recordings from evaluation practices from a global IT support and from a game award event with participants from the computer game industry. Preliminary findings point to participant driven textual and interactional practices of negotiation. In these negotiations domain specific knowledge is displayed by participants through forward oriented reasoning and by addressing the relation between the particular case and general aspects of that case. The paper illustrates these findings by exploring practices deeply connected to work activities and settings as well as products. In the IT support milieu, collaborative assessment activities separated from the daily handling of support errands found a basis for discussing and developing ways of working. The forward oriented assessment orientation by participants is shown in cases where documented errands in IT-systems are reviewed and reformulated into suggestions of future actions by explicating local knowledge emerged within the organization. The participants in the game evaluation setting rely on hands on and “back-seat gaming” as assessment practices in order to establish shared access to the phenomena being assessed, and via such demonstrations negotiate particular game demos qualities and potentials in the future in relation to established game genres. In both settings, individual cases are used in different ways as textual and interactional resources for highlighting ways of seeing more general characters adhering to specific cultural values and organizational issues for the particular occupational group.
|
|
| 3. |
- Bivall, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Conditions for collaboration between higher education and healthcare providers organising clinical placements
- 2021
-
Ingår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2042-3896 .- 2042-390X. ; 11:4, s. 798-810
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Clinical placement is an important formalised student activity for linking healthcare education and healthcare practices. The purpose of this study is to investigate the organising of clinical placements by examining conditions for collaboration between higher education and healthcare organisations. Design/methodology/approach The study is based on interviews with central actors at a university and two healthcare organisations with official duties of organising clinical placements. Findings The findings indicate that collaboration in the organising of clinical placements is a complex matter of interconnected actors in different organisational positions, at both strategic and operative levels. The university and the healthcare organisations approached the clinical placement with a shared commitment. Practical implications The findings provide important guidance for improving collaboration in the organising of clinical placements. This may have an impact on how contextual conditions of the educational framing and daily healthcare practices are viewed and how the interdependency between the long-term strategic issues and the short-term needs of healthcare organisations is approached. Originality/value This research emphasises the need for careful consideration of the collaborative practices on an organisational level between higher education and healthcare organisations as different needs, motives and logics have to be considered.
|
|
| 4. |
- Bivall, Ann-Charlotte, 1977-
(författare)
-
Helpdesking : Knowing and learning in IT support practices
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The background of this doctoral thesis is an interest in work achievement over extended time periods in specialized and technology-infused workplaces. Globalization, digitalization and increased focus on customer services are constituent aspects that have been claimed responsible for the current changes in the way work practices and teamwork are organized. In IT helpdesk work, which is the object of study in this thesis, challenges including dissemination of information, keeping up-to-date with technological changes and coordi- nation of people and tasks have been identified as critical. The aim of this thesis is to illuminate how knowing and competence are maintained and shared as participants engage in backstage activities in helpdesk work. The focus is on the nature of the activities that unfolds when employees engage in activities that include interaction as well as artefacts. The empirical material comprises video- and audio-recorded activities of a second-level helpdesk in a large multinational IT provider. Targeted ‘hot spot’ activities are shift changes, quality discussions and introductions of newcomers. Based on a sociocultural perspective, the (re)production of professional practices is understood as continuous negotiations between participants and tools within a situated framework. Methodologically, this implies detailed investigations of authentic activities where interactions and tool use are analysed from the participant’s perspective. Three studies are included in the thesis, each of them provide insights into the organizing of shared knowing and competence. Study One focuses on how tasks and information are communicated between shifts and transformed into workable units and knowledge. Study Two addresses the role of activities specifically arranged for learning and separated from other work tasks. In Study Three, the focus is on introductions of newcomers and what can be learned from interactions with experienced participants and technological tools. The analyses show that knowledge work is a continuous and communicatively-based undertaking. Continuity across shifts relies on several documenting routines and procedures, but shift change meetings provide opportunities for interpretation and negotiation of information as well as coordination of tasks. Talking about work provides a space for reflection and reformulation of team-related quality norms and values as shared foundations for work. Furthermore, inducting newcomers to the specialized and situated practice brings about the very detailed procedures involved in managing everyday work and technological tools. By describing the reasoning and knowing displayed by helpdesk employees, the thesis contributes to discussions about knowledge work and sharing in organizational settings, teamwork, system design and lifelong learning. To conclude, it is suggested that sharing and reproduction of knowing in practice is a collective effort that entails creative involvement by members of the practice.
|
|
| 5. |
- Bivall, Ann-Charlotte, Universitetslektor, 1977-
(författare)
-
”Knöligt men värdefullt” : En utvärderingsrapport om samverkan i ett multiprofessionellt, tvärsektoriellt innovationsprojekt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag pågår omfattande satsningar på innovationsprojekt inom offentlig sektor där målet är genomgripande förändringar och nytänk på individ- och samhällsnivå. Innovationsprojekt av detta slag karaktäriseras av skapandet av nya samarbeten och samverkansaktiviteter inom offentlig sektor men också med privat sektor och akademi. Bättre folkhälsa genom skolframgång är ett Vinnova-finansierat samverkansprojekt med visionen att bidra till ett ökat och förbättrat folkhälsoarbete genom ett fokus på barn och unga och genom att hjälpa elever till ett bättre skolresultat. Projektets utgångspunkt var analyser av stora datamängder, så kallade ”big data”-analyser, i en tvärsektoriell och tvärprofessionell projektgrupp.Denna rapport redogör för resultatet av den beteendevetenskapligt inriktade utvärdering som gjorts, där syftet var att analysera samverkan och samarbete inom projektet. Den utgår från deltagarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i projektarbetet och belyser både framgångsrika och försvårande förhållanden under projektets genomförande. Intervjuer med nio projektdeltagare som genomfördes i maj och juni 2019 ligger till grund för analysen. Därutöver har samtal förts med projektledaren som ett sätt att skapa förståelse för projektets struktur och genomförande jämte projektets interna dokumentation.Resultatet visade att innovationsarbetet inneburit en viss förflyttning av projektfokus från en ursprunglig visionär inställning baserat i en ”big data”-approach för förbättrade skolresultat och verksamhetsförändring till en mer operationaliserbar mjukvaruutveckling av verktyg för att hantera och förebygga skolfrånvaro. Projektgruppens breda kunskapsbas, där olika professionella kompetenser samverkade, fick betydelse för projektets möjligheter att formulera innovativa idéer och göra något nytt. Kontinuerliga möten och dialog mellan deltagare var centrala för ett gemensamt skapande av projektmål och -riktning. Antalet projektparters problematiserades samtidigt då bredden av perspektiv i viss mån försvårade möjligheten att driva projektet framåt. Projektets utveckling och riktning påverkades även av att nya projektmedlemmar tillkom och andra försvann, som exempelvis initiativtagare och ursprunglig projektledare.Projektets breda innovativa idé och angreppsätt innebar att deltagarna i huvudsak uppfattade projektet som dels ett forskningsprojekt och dels ett mjukvaruutvecklingsprojekt. Relationen dem emellan tycktes delvis oklar, med frågor om på vilka sätt de förväntades förhålla sig till varandra. Det datadrivna arbetet gav upphov till etiska och juridiska spörsmål men aktualiserade också frågan om den inbördes relationen mellan forskning och produktutveckling. En stark verksamhetsanknytning och kontakt med lärare och skola sågs som centralt för projektresultatets relevans inom skolan. Uteblivna kontakter med kontinuerliga lärargrupper och skolledare över tid på grund av organisatoriska hinder försvårade dock ett konstruktivt och iterativt utvecklingsarbete. Det blev inte heller möjligt att genomföra verksamhetsövergripande förändringsarbete.Slutsatser som lyfts fram är att breda innovationsprojekt av verksamhetförändrande karaktär ställer stora krav på projektorganisering och en tydligt delad målbild av gruppen. Komplexiteten i den här typen av innovationsprojekt ökar ju fler samverkansparter där ingår som ska enas om ett gemensamt syn- och angreppssätt på innovationens genomförande. En bredd av professionell kunskap och erfarenhet som sträcker sig över privata företag, offentlig förvaltning och akademi/institut ger utrymme för att finna nya innovativa lösningar men samarbetsmöjligheterna försvåras också. Valet av vilka kompetenser som behövs för att skapa och genomföra innovationen behöver ställas mot antalet projektparter då fler inspel inte nödvändigtvis leder till bättre kvalitet i slutresultatet. Innovationsinsatser som sker i samverkan mellan olika aktörer, såväl privata som offentliga, kräver någon eller några sammanhållande krafter som kan processleda helheten och som kontinuerligt kommunicerar med styrgruppen och arbetsgrupperna. Därtill behövs mötesarenor för dialog mellan projektdeltagare i projektets olika delar om ambitionen är att arbeta fram en sammanhållen innovation med stort inflytande för innovationsvisionen. Den eller de som ska hålla samman behöver få eller skapa förutsättningar för att kunna göra det. Slutligen lyfts att skolans och lärarnas behov och intresse av innovationen i den riktning projektet tagit med att fokusera på produktutveckling av närvarorelaterade system endast framgår som andrahandsberättelser i den här utvärderingen. Utifrån ett samverkansperspektiv framstår det dock tydligt att skolan som samverkanspart är grundläggande för att åstadkomma de relevanta och stödjande it-system som projektet arbetar för och även för att åstadkomma en genomgripande verksamhetsutveckling.
|
|
| 6. |
- Bivall, Ann-Charlotte, 1977-, et al.
(författare)
-
Re-visiting the past : How documentary practices serve as means to shape team performance at an IT help desk.
- 2013
-
Ingår i: Learning, Culture and Social Interaction. - : Elsevier. - 2210-6561 .- 2210-657X. ; 2:3, s. 184-194
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates learning at an IT help desk in a multinational production company, a work practice that has not yet been given much research attention despite its importance in many areas of society. IT help desks heavily rely on different forms of documentation for sustaining their practice and for maintaining their communication and expertise as a team. In the study, we explore how the documentation in a case management software, which is a very salient tool by means of which IT help desks perform their work, is being reused to shape the quality of the performance of the team. Through video observations of locally arranged discussions about 46 cases we analyze, in detail, the material, discursive and interactional means by which daily documentation of work is re-visited for learning purposes.
|
|
| 7. |
- Bivall, Ann-Charlotte, Universitetslektor, 1977-, et al.
(författare)
-
Students’ interprofessional workplace learning in clinical placement
- 2021
-
Ingår i: Professions & Professionalism. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 1893-1049. ; 11:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Students’ learning in the workplace during their clinical placements is an important part of their education to become healthcare professionals. Despite the number of studies of student interprofessional learning in clinical placements, little is still known about the significance of interprofessional learning and how it is facilitated and arranged for to occur. This article aims to investigate interprofessional learning between students collaborating in a workplace-driven arrangement integrated into a clinical placement. A focused ethnographic research approach was applied, comprising observations of ten students participating in the arrangement organised by clinical supervisors on a medical emergency ward at a Swedish university hospital, followed by group interviews. Using a boundary-crossing lens, the article analyses the workplace arrangement, in which students’ learning across professional boundaries and their negotiations around a boundary object were prerequisites to coordinate their interprofessional knowledge and manage emerging challenges while being in charge of care on the ward.
|
|
| 8. |
- Gustavsson, Maria, 1962-, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd utbildning : - mellan högskola och vård- och omsorgsgivare
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forskningsmässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksamheter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna professionella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.
|
|
| 9. |
- Mäkitalo, Åsa, et al.
(författare)
-
Our business is problem-solving : learning, remembering and inscriptions at the it helpdesk
- 2021. - 1
-
Ingår i: Learning as social practice. - London : Routledge. - 9780367688257 ; , s. 12-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter explores institutional remembering as achieved through joint learning and meaning-making activities. It focuses on how symbolic technologies used for documentation are constitutive elements of, and intertwined with, practices that maintain continuity in a practice where learning and remembering are critical ingredients to keep the business up and running. Institutional informtion systems need to be readily available for members of any organization today, especially those that need to function 24/7. Such systems of documentation are often complex and may require extensive training of newcomers before they can be used productively and in line with organizational expectations. The possibility of working globally implies that support is needed around the clock, but it also changes the patterns of how and with whom members of such an organization work. Learning and memory practices in order to continuously update the stock of knowledge of the company are thus at the backbone of the activities.
|
|
| 10. |
|
|
