| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Abascal, Isabel Sainz, et al.
(författare)
-
Bipartite entanglement measure based on covariance
- 2007
-
Ingår i: Physical Review A. Atomic, Molecular, and Optical Physics. - 1050-2947 .- 1094-1622. ; 75:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We propose an entanglement measure for two quNits based on the covariances of a set of generators of the su(N) algebra. In particular, we represent this measure in terms of the mutually unbiased projectors for N prime. For pure states this measure quantifies entanglement, we obtain an explicit expression which relates it to the concurrence hierarchy, specifically the I-concurrence and the three-concurrence. For mixed states we propose a separability criterion.
|
|
| 5. |
- Aboagye, Emmanuel, et al.
(författare)
-
Investigating the association between publication performance and the work environment of university research academics : a systematic review
- 2021
-
Ingår i: Scientometrics. - : Springer. - 0138-9130 .- 1588-2861. ; 126:4, s. 3283-3301
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The purpose of this review was to investigate the association between publication performance and the organizational and psychosocial work environment of academics in a university setting. In 2018 we conducted database searches in Web of Science, Medline and other key journals (hand-searched) from 1990 to 2017 based on population, exposure and outcome framework. We examined reference lists, and after a title and abstract scan and full-text reading we identified studies that were original research and fulfilled our inclusion criteria. Articles were evaluated as having a low, moderate or high risk of bias using a quality assessment form. From the studies (n = 32) identified and synthesized, work-environment characteristics could explain the quality and quantity aspects of publication performance of academics. Management practices, leadership and psychosocial characteristics are influential factors that affect academics’ publication productivity. Most of the reviewed studies were judged to be of moderate quality because of issues of bias, related to the measuring of publication outcome. The findings in the studies reviewed suggest that highly productive research academics and departments significantly tend to be influenced by the organizational and psychosocial characteristics of their working environment. The practical relevance of this review is that it highlights where academics’ performance needs support and how the work environment can be improved to bolster publication productivity.
|
|
| 6. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Cytogenetic and morphologic subgroups of myelodysplastic syndromes in relation to occupational and hobby exposures.
- 2003
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 29:5, s. 378-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: This study investigated the association between occupational and hobby exposure and the risk of myelodysplastic syndromes (MDS) while focusing on differential patterns of clonal chromosome aberrations and morphologic subgroups. METHODS: A case-referent study was conducted with 330 MDS patients investigated cytogenetically in 1976-1993 (cases) and matched referents. Telephone interviews with either the person or a next-of-kin were used. The participation rate of the cases and referents was 85% and 60%, respectively. Information was obtained from the next-of-kin more often for the cases (88%) than for the referents (26%). Occupational hygienists assessed the exposure using interview data on worktasks and hobbies. Associations with disease risk were evaluated for 10 exposures with a logistic regression analysis. RESULTS: The investigated exposures were generally not associated with cytogenetically abnormal MDS. Effect estimates for specific cytogenetic or morphologic subgroups were generally imprecise. Occupational exposure to extremely low-frequency magnetic fields (EMF) was associated with MDS with a normal karyotype [odds ratio (OR) 2.0, 95% confidence interval (95% CI) 1.0-4.0]. The exposure-response association was consistent for intensity but inconclusive for duration. A decreased risk was observed for MDS, irrespective of karyotypic pattern, among farmers and farmhands (OR 0.53, 95% CI 0.35-0.81). CONCLUSIONS: Cytogenetically abnormal MDS was generally not associated with occupational or hobby exposure to known or suspected genotoxic agents. However, exposure prevalences and intensities were low for several agents. An association was suggested between occupational exposure to EMF and MDS with a normal karyotype. Biases due to differential information quality and selective participation cannot be ruled out.
|
|
| 7. |
- Almlof, Jonas, et al.
(författare)
-
Creating and detecting specious randomness
- 2023
-
Ingår i: EPJ QUANTUM TECHNOLOGY. - : Springer Nature. - 2662-4400 .- 2196-0763. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present a new test of non-randomness that tests both the lower and the upper critical limit of a chi 2-statistic. While checking the upper critical value has been employed by other tests, we argue that also the lower critical value should be examined for non-randomness. To this end, we prepare a binary sequence where all possible bit strings of a certain length occurs the same number of times and demonstrate that such sequences pass a well-known suite of tests for non-randomness. We show that such sequences can be compressed, and therefore are somewhat predictable and thus not fully random. The presented test can detect such non-randomness, and its novelty rests on analysing fixed-length bit string frequencies that lie closer to the a priori probabilities than could be expected by chance alone.
|
|
| 8. |
- Almlöf, Jonas, et al.
(författare)
-
A short and efficient error correcting code for polarization coded photonic qubits in a dissipative channel
- 2011
-
Ingår i: Optics Communications. - : Elsevier BV. - 0030-4018 .- 1873-0310. ; 284:1, s. 550-554
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We propose a short and efficient non-degenerate quantum error correcting code that is adapted for qubits encoded on two orthogonal, single-photon states (e.g., horizontally and vertically polarized) subject to a dissipative channel. The proposed code draws its strength from the fact that it is adapted to the physical characteristics of the information-carrying basis states under the action of the channel. The code combines different energy manifolds and consists of only 3 spatio-temporal modes and on average 2 photons per code word.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Almlöf, Jonas, et al.
(författare)
-
Creating and detecting specious randomness
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We present a new test of non-randomness that tests both the lower and the upper critical limit of aχ2-statistic. While checking the upper critical value has been employed by other tests, we argue that also the lower critical value should be examined for non-randomness. To this end, we prepare a binary sequence where all possible bit strings of a certain length occurs the same number of times and demonstrate that such sequences pass a well-known suite of tests for non-randomness. We show that such sequences can be compressed, and therefore are somewhat predictable and thus not fully random. The presented test can detect such non-randomness, and its novelty rests on analysing fixed-length bit string frequencies that lie closer to the a priori probabilities than could be expected by chance
|
|
