| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Andén, Lovisa
(author)
-
Litteratur och erfarenhet i Merleau-Pontys läsning av Proust, Valéry och Stendhal
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to explore the relation between literary expression and experience in Merleau-Ponty’s philosophy. The principal focus is Merleau-Ponty’s investigations into literature, in two of his first courses at Collège de France, 1953- 1954: Sur le problème de la parole (On the Problem of Speech) and Recherches sur l’usage littéraire du langage (Research on the Literary Use of Language). While the former remains unpublished, the latter was finally published in 2013. At the time of his premature death, Merleau-Ponty left thousands of pages of working notes. They were supposed to contribute to a major philosophical work, the planned title of which was Être et monde (Being and world). Merleau-Ponty had planned to undertake an extensive examination of language in the last part of the work. However, in the absence of this text, the courses on literary language afford us the possibility of sketching the direction that this research might have taken.The examination of literary language use is, for Merleau-Ponty, made possible by an understanding of language found in Ferdinand de Saussure’s linguistics. Merleau-Ponty’s interpretation of Saussurean linguistics anticipates the structuralist reading that was later to dominate the intellectual scene. Instead of reading the linguistics of Saussure in opposition to phenomenology, he finds in the former an ally that allows him to think Husserlian phenomenology further.In the course notes, Merleau-Ponty explores the relation between sensible experience and linguistic expressions through close readings of Proust, Valéry and Stendhal. In the writing of Marcel Proust, he finds a writer that perpetually examines his experience, searching for expressions that are capable of bringing it forth. In Stendhal’s writing, Merleau-Ponty finds a literary method that makes the world appear through the “small true facts” that describe it. Finally, in Paul Valéry’s poetic writing he finds a writer superimposing words over other words, in order to create new significations. In their literary writing he finds a capacity to seize the world anew, beyond our habitual preconceptions of it, thus bringing us closer to the experience we already perceive.
|
|
| 4. |
-
Att synliggöra och motverka ojämställdhet i arbetslivet : En vänbok till Annika Härenstam
- 2020
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Hur kommer det sig att arbetet medför status, goda arbetsvillkor och hälsa för vissa, medan det innebär vanmakt, underordning och sjukdom för andra? Denna uråldriga och till synes naiva fråga pockar allt ihärdigare på ett svar i en tid där den sociala ojämlikheten ökar. Den som är det minsta intresserad av arbetsliv och hälsa och som läser de kapitel som nu följer kommer att bli inspirerad, kanske provocerad och troligen väldigt imponerad av svensk arbetslivsforskning. Flera av Sveriges mest framträdande arbetslivsforskare medverkar i boken.
|
|
| 5. |
- Augustsson, Pia, 1967, et al.
(author)
-
Implementation of care managers for patients with depression: A cross-sectional study in Swedish primary care
- 2020
-
In: BMJ Open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 10:5
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objectives To perform an analysis of collaborative care with a care manager implementation in a primary healthcare setting. The study has a twofold aim: (1) to examine clinicians' and directors' perceptions of implementing collaborative care with a care manager for patients with depression at the primary care centre (PCC), and (2) to identify barriers and facilitators that influenced this implementation. Design A cross-sectional study was performed in 2016-2017 in parallel with a cluster-randomised controlled trial. Setting 36 PCCs in south-west Sweden. Participants PCCs' directors and clinicians. Outcome Data regarding the study's aims were collected by two web-based questionnaires (directors, clinicians). Descriptive statistics and qualitative content analysis were used for analysis. Results Among the 36 PCCs, 461 (59%) clinicians and 36 (100%) directors participated. Fifty-two per cent of clinicians could cooperate with the care manager without problems. Forty per cent regarded to their knowledge of the care manager assignment as insufficient. Around two-thirds perceived that collaborating with the care manager was part of their duty as PCC staff. Almost 90% of the PCCs' directors considered that the assignment of the care manager was clearly designed, around 70% considered the priority of the implementation to be high and around 90% were positive to the implementation. Facilitators consisted of support from colleagues and directors, cooperative skills and positive attitudes. Barriers were high workload, shortage of staff and extensive requirements and demands from healthcare management. Conclusions Our study confirms that the care manager puts collaborative care into practice. Facilitators and barriers of the implementation, such as time, information, soft values and attitudes, financial structure need to be considered when implementing care managers at PCCs. © © Author(s) (or their employer(s)) 2020. Re-use permitted under CC BY-NC. No commercial re-use. See rights and permissions. Published by BMJ.
|
|
| 6. |
- Azad, Azadé, 1983-, et al.
(author)
-
Conducting In-Depth Interviews via Mobile Phone with Persons with Common Mental Disorders and Multimorbidity : The Challenges and Advantages as Experienced by Participants and Researchers
- 2021
-
In: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:22
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Qualitative interviews are generally conducted in person. As the coronavirus pandemic (COVID-19) prevents in-person interviews, methodological studies which investigate the use of the telephone for persons with different illness experiences are needed. The aim was to explore experiences of the use of telephone during semi-structured research interviews, from the perspective of participants and researchers. Data were collected from mobile phone interviews with 32 individuals who had common mental disorders or multimorbidity which were analyzed thematically, as well as field notes reflecting researchers' experiences. The findings reveal several advantages of conducting interviews using mobile phones: flexibility, balanced anonymity and power relations, as well as a positive effect on self-disclosure and emotional display (leading to less emotional work and social responsibility). Challenges included the loss of human encounter, intense listening, and worries about technology, as well as sounds or disturbances in the environment. However, the positive aspects of not seeing each other were regarded as more important. In addition, we present some strategies before, during, and after conducting telephone interviews. Telephone interviews can be a valuable first option for data collection, allowing more individuals to be given a fair opportunity to share their experiences.
|
|
| 7. |
- Baldursson, Birgir, et al.
(author)
-
DroRun: Drone visual interactions to mediate a running group
- 2021
-
In: ACM/IEEE International Conference on Human-Robot Interaction. - New York, NY, USA : ACM. - 2167-2148. ; , s. 148-152
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Running with others is motivational but finding running partners is not always accessible due to constraints such as being in remote locations. We present a novel concept of augmenting remote runners' experience by mediating a running group using drone-projected visualisations. As an initial step, a team of five interaction designers apply a user-centred design approach to scope out possible visual prototypes that can mediate a running group. The design team specifically focused on visual prototypes through a series of workshops. We report on the impressions of the visual prototypes from six potential users and present future directions to this project.
|
|
| 8. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(author)
-
Nyexaminerade om lärarutbildningen i Sverige och i Finland
- 2018
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 24:3-4, s. 66-84
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.
|
|
| 9. |
- Beno, Anja, et al.
(author)
-
Does employer involvement in primary health care enhance return to work for patients with stress-related mental disorders? a cluster randomized controlled trial
- 2023
-
In: BMC Primary Care. - 2731-4553. ; 24:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BackgroundStress-related disorders have become a major challenge for society and are associated with rising levels of sick leave. The provision of support to facilitate the return to work (RTW) for this patient group is of great importance. The aim of the present study was to evaluate whether a new systematic procedure with collaboration between general practitioners (GPs), rehabilitation coordinators (RCs) and employers could reduce sick leave days for this patient group.MethodEmployed patients with stress-related diagnoses seeking care at primary health care centres (PHCCs) were included in either the intervention group (n = 54), following the systematic intervention procedure, or the control group (n = 58), receiving treatment as usual (TAU). The intervention included a) a training day for participant GPs and RCs, b) a standardised procedure for GPs and RCs to follow after training, c) the opportunity to receive clinical advice from specialist physicians in the research group. Outcome measures for RTW were sick leave days.ResultsThe median number of registered gross sick leave days was lower for the control group at six, 12 and 24 months after inclusion, but the difference was not statistically significant. The control group had significantly fewer net sick leave days at three months (p = 0.03) at six months (p = 0.00) and at 12-months follow-up (p = 0.01). At 24 months, this difference was no longer significant.ConclusionsThe PRIMA intervention, which applied a standardized procedure for employer involvement in the rehabilitation process for patients with stress-related disorders, actually increased time to RTW compared to TAU. However, at 24 months, the benefit of TAU could no longer be confirmed. The study was registered on 16/01/2017 (ClinicalTrials.gov, NCT03022760).
|
|
| 10. |
- Björk Gunnarsdottir, Frida, et al.
(author)
-
Co-localization of CD169+ macrophages and cancer cells in lymph node metastases of breast cancer patients is linked to improved prognosis and PDL1 expression
- 2020
-
In: OncoImmunology. - 2162-4011. ; 9:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Breast cancer is the most common form of cancer in women worldwide. Although the survival among breast cancer patients has improved, there is still a large group of patients with dismal prognosis. One of the most important prognostic factors for poor prognosis is lymph node metastasis. Increasing knowledge concerning the lymph nodes of breast cancer patients indicates that they are affected by the primary tumor. In this study we show that presence of CD169+ subcapsular sinus macrophages in contact with lymph node metastases in breast cancer patients, is related to better prognosis after adjuvant tamoxifen treatment, but only in patients with PDL1+ primary tumors. This is in contrast to the prognostic effect of CD169+ primary tumor-associated macrophages (TAMs). We further show that CD169+ macrophages were spatially associated with expression of PDL1 on nearby cells, both in primary tumors and metastatic lymph node, although PDL1 expression in metastatic lymph node as such did not have further prognostic impact. Our data suggest that CD169+ resident lymph node macrophages have a unique function in targeting immune responses against breast cancer and should be further investigated in detail.
|
|
