| 1. |
- Björkman, Anne, 1981, et al.
(författare)
-
Plant functional trait change across a warming tundra biome
- 2018
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 562:7725, s. 57-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The tundra is warming more rapidly than any other biome on Earth, and the potential ramifications are far-reaching because of global feedback effects between vegetation and climate. A better understanding of how environmental factors shape plant structure and function is crucial for predicting the consequences of environmental change for ecosystem functioning. Here we explore the biome-wide relationships between temperature, moisture and seven key plant functional traits both across space and over three decades of warming at 117 tundra locations. Spatial temperature–trait relationships were generally strong but soil moisture had a marked influence on the strength and direction of these relationships, highlighting the potentially important influence of changes in water availability on future trait shifts in tundra plant communities. Community height increased with warming across all sites over the past three decades, but other traits lagged far behind predicted rates of change. Our findings highlight the challenge of using space-for-time substitution to predict the functional consequences of future warming and suggest that functions that are tied closely to plant height will experience the most rapid change. They also reveal the strength with which environmental factors shape biotic communities at the coldest extremes of the planet and will help to improve projections of functional changes in tundra ecosystems with climate warming.
|
|
| 2. |
- Lembrechts, Jonas J., et al.
(författare)
-
Global maps of soil temperature
- 2022
-
Ingår i: Global Change Biology. - : Wiley. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 28:9, s. 3110-3144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research in global change ecology relies heavily on global climatic grids derived from estimates of air temperature in open areas at around 2m above the ground. These climatic grids do not reflect conditions below vegetation canopies and near the ground surface, where critical ecosystem functions occur and most terrestrial species reside. Here, we provide global maps of soil temperature and bioclimatic variables at a 1-km2 resolution for 0–5 and 5–15cm soil depth. These maps were created by calculating the difference (i.e. offset) between in situ soil temperature measurements, based on time series from over 1200 1-km2 pixels (summarized from 8519 unique temperature sensors) across all the world's major terrestrial biomes, and coarse-grained air temperature estimates from ERA5-Land (an atmospheric reanalysis by the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). We show that mean annual soil temperature differs markedly from the corresponding gridded air temperature, by up to 10°C (mean=3.0±2.1°C), with substantial variation across biomes and seasons. Over the year, soils in cold and/or dry biomes are substantially warmer (+3.6±2.3°C) than gridded air temperature, whereas soils in warm and humid environments are on average slightly cooler (−0.7±2.3°C). The observed substantial and biome-specific offsets emphasize that the projected impacts of climate and climate change on near-surface biodiversity and ecosystem functioning are inaccurately assessed when air rather than soil temperature is used, especially in cold environments. The global soil-related bioclimatic variables provided here are an important step forward for any application in ecology and related disciplines. Nevertheless, we highlight the need to fill remaining geographic gaps by collecting more in situ measurements of microclimate conditions to further enhance the spatiotemporal resolution of global soil temperature products for ecological applications.
|
|
| 3. |
- Björk, Per, et al.
(författare)
-
Dynamics of complex formation between biological and luminescent conjugated polyelectrolytes - a surface plasmon resonance study
- 2005
-
Ingår i: Biosensors and Bioelectronics. - : Elsevier BV. - 0956-5663. ; 20:9, s. 1764-1771
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A water-soluble polythiophene, POWT, with zwitterionic peptide like side chains possess good characteristics for biosensor applications. The zwitterionic side chains of the polymer can couple to biomolecules via electrostatic and hydrogen bonding. This creates possibilities to imprint biomolecules to spin-coated polymer films with maintained functionality, and use the resulting matrix as a biosensor. Polymer-biomolecular interaction studies done with surface plasmon resonance (SPR) reveal a well performing sensor matrix with high affinity for DNA hybridizations as well as for protein detection. The responses are distinct and very specific. A directional dependence of antibodies binding to POWT layer has also been observed. The polymer films have also been characterized by optical methods. Emission and absorption measurements in different buffer systems confirm that the polymer matrix can undergo structural and conformational changes on surfaces. The dielectric function in the interval 300–800 nm of POWT is reported, based on variable angle spectroscopic ellipsometry. This modeling reveals that a considerable amount of water is included in the material. The polymer layer possesses the characteristics needed for biochip applications and micro array techniques.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gøtze, Jens Peter, et al.
(författare)
-
Ny markør ved trombotisk trombocytopenisk purpura
- 2008
-
Ingår i: Ugeskrift for Laeger. - 0041-5782. ; 170:33, s. 9-2446
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Thrombotic microangiopathy can be caused by several conditions which are difficult to diagnose from the clinical presentation alone. Deficient enzyme activity of a newly-discovered enzyme, ADAMTS-13, can lead to thrombotic thrombocytopenic purpura (TTP). Lack of ADAMTS-13 activity causes increased concentrations of high molecular weight von Willebrand factor forms and increased platelet aggregation. Measurement of ADAMTS-13 activity is useful for the diagnosis of TTP and may also be relevant as a prognostic test for recurrent TTP.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lembrechts, Jonas J., et al.
(författare)
-
SoilTemp : A global database of near-surface temperature
- 2020
-
Ingår i: Global Change Biology. - : Wiley. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 26:11, s. 6616-6629
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Current analyses and predictions of spatially explicit patterns and processes in ecology most often rely on climate data interpolated from standardized weather stations. This interpolated climate data represents long-term average thermal conditions at coarse spatial resolutions only. Hence, many climate-forcing factors that operate at fine spatiotemporal resolutions are overlooked. This is particularly important in relation to effects of observation height (e.g. vegetation, snow and soil characteristics) and in habitats varying in their exposure to radiation, moisture and wind (e.g. topography, radiative forcing or cold-air pooling). Since organisms living close to the ground relate more strongly to these microclimatic conditions than to free-air temperatures, microclimatic ground and near-surface data are needed to provide realistic forecasts of the fate of such organisms under anthropogenic climate change, as well as of the functioning of the ecosystems they live in. To fill this critical gap, we highlight a call for temperature time series submissions to SoilTemp, a geospatial database initiative compiling soil and near-surface temperature data from all over the world. Currently, this database contains time series from 7,538 temperature sensors from 51 countries across all key biomes. The database will pave the way toward an improved global understanding of microclimate and bridge the gap between the available climate data and the climate at fine spatiotemporal resolutions relevant to most organisms and ecosystem processes.
|
|
| 8. |
- Manea Hedström, Minola, et al.
(författare)
-
Podocytes express ADAMTS13 in normal renal cortex and in patients with thrombotic thrombocytopenic purpura
- 2007
-
Ingår i: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 138:5, s. 651-662
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Congenital thrombotic thrombocytopenic purpura (TTP) is associated with ADAMTS13 mutations. The major site of ADAMTS13 synthesis is the liver. Expression in other tissues, and in TTP, has not been shown. In this study, ADAMTS13 protein expression was investigated in normal kidney and in renal tissue from two TTP patients, with a compound heterozygous mutation (P353L and P457L) and a homozygous mutation (4143insA). Real-time polymerase chain reaction demonstrated ADAMTS13 mRNA in normal kidney. ADAMTS13 was detected in the glomeruli and tubuli of normal and TTP kidney using anti-ADAMTS13 antibodies. In the glomeruli, expression was localised to podocytes (as demonstrated by counterstaining with two podocyte markers) and endothelium. Similar distribution was detected in the TTP kidneys. Electron microscopy detected ADAMTS13 in podocytes, endothelium and glomerular basement membrane. Cultured human podocytes expressed ADAMTS13 mRNA and protein, and podocyte lysate exhibited von Willebrand factor-cleaving activity. Mutation expression studies of the P353L and P457L mutations showed partially impaired secretion and lower activity of the secreted mutants. Impaired secretion has previously been shown for the 4143insA mutation. Podocyte-derived ADAMTS13 may offer local protection in the high-shear microcirculation of the glomerulus. The mutations in the two TTP patients studied enabled protein expression in the podocytes but affected protease secretion.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
