| 1. |
- Bevemyr, Mats, 1964-, et al.
(author)
-
Events of potential learning : how preschoolers produce curriculum at the computer during free play periods
- 2016
-
In: Nordisk Barnehageforskning. - : Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 12:8, s. 1-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Abstract: The Swedish preschool curriculum emphasizes children’s learning through play. This means that children’s learning in everyday practice is accomplished through a complex mixture of teacher-led activities and activities the children themselves initiate. When learning is viewed as situated and constituted through social interaction (Lave & Wenger, 1991), almost all social events have learning potential. Consequently, from an educational and a curriculum point of view it is important to raise the question of how children’s learning can be made visible, and determine what kind of learning children’s own initiated (play) activities imply. The focus of the paper is on children’s (aged 3-5 years) “communities of practice” at the computer during “free play” period in two various Swedish preschools settings. Events of peer interaction are analyzed in detail to illustrate what kind of learning activities are going on at the computer, and to discuss these events of potential learning in relation to the curriculum goals and the educational practice. From a curriculum point of view, the analyses show that the children’s activities at the computer involve a variety of events that might provides for learning that can be viewed as goal-oriented. From the children’s point of view, the project of socialization seems to be the most prominent goal. A crucial point for educational success, however, is to understand not only what the object of learning is, rather what motivates children’s play apprenticeship in their own “communities of practice”.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björk-Willén, Polly, 1952-
(author)
-
Belonging
- 2022
-
In: Talking with children. - Cambridge : Cambridge University Press. - 9781108979764 ; , s. 286-305
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- In this chapter, we review some of the most commonly invoked educational challenges of working with children who are bilingual or multilingual and point to their moorings in a normative, strictly monolingual perspective – a monolingual bias. We then move on to present an alternative, and radically social, understanding of childhood multilingualism firmly based in the growing body of CA-oriented studies of bi- and multilingual interaction in early childhood education settings. Drawing on data from different educational contexts, we examine the manifold ways that participants make use of language alternation, showing how the availability of more than one language can be used productively, as a resource that supports learning. We round off the chapter by highlighting some implications for educators who work with multilingual children. Although the extracts provided in the text are taken from settings where both teacher and children share more than one language, the affordances we discuss will be of relevance to educators who do not have access to children’s first language.
|
|
| 5. |
- Björk-Willén, Polly, 1952-
(author)
-
Berättande med flera språk
- 2014. - 1
-
In: Berättande i förskolan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127137837 ; , s. 51-70
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Björk-Willén, Polly, 1952-, et al.
(author)
-
Flera språk i förskolan : teori och praktik
- 2013
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Förskolepersonal i landets förskolor kommer i kontakt med allt fler barn och föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska. Eftersom majoriteten av förskolepersonalen i första hand talar svenska uppstår många frågor och funderingar kring hur man ska kunna följa läroplanens direktiv. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.Det här stödmaterialet handlar om språkutveckling och språkande i förskolor där barn talar två eller flera språk till vardags. Syftet med materialet är emellertid inte att ge några färdiga metoder, eftersom det inte finns några enkla svar på frågan hur man ska stödja barns tvåspråkiga eller flerspråkiga utveckling i förskolan. Avsikten är snarare att diskutera hur barns flerspråkiga utveckling kan främjas i förskolan. Ökad kunskap om språkutveckling och språkanvändning kan dessutom ge förskolepersonal redskap för det fortsatta arbetet med barns språkande. Varje förskola är unik i sin sammansättning av vuxna och barn, och därför är det viktigt att varje arbetslag arbetar utifrån sina särskilda förutsättningar.Stödmaterialet tar avstamp i läroplanens språkutvecklingsrelaterade mål, men gör inget anspråk på att vara allomfattande. Materialet lyfter däremot olika aspekter av hur förskolan kan uppmärksamma, stödja och uppmuntra barns flerspråkiga utveckling. Samtidigt poängteras särskilt, eftersom förskolan huvudsakligen är en svenskspråkig domän, att det är viktigt att förskolepersonalen har kunskaper om såväl flerspråkighet i allmänhet som barns andraspråksutveckling i synnerhet för att kunna skapa en stimulerande språkmiljö.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Björk-Willén, Polly, 1952-
(author)
-
Händelser vid datorn. Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens
- 2012
-
In: Barn. - 0800-1669. ; :3-4, s. 75-92
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med artikeln är att belysa hur barns samspel och subjektpositionering vid datorn relaterar till själva datorspelandet, och vilket agentskap datorspelet kan tillskrivas i förhållande till barns samspel. Med inspiration från posthumanistisk teoribildning betraktar jag här både datorspel och barn som agentiska. Genom detaljerade analyser av ett par barns datorspelande visar jag att aktivitet pågår hela tiden, inte bara mellan barnen, utan också mellan spelet och barnen. Analysen visar hur barnens samspel initieras av datorspelet och hur de för in erfarenheter från sin omvärld för att stärka sin argumentation och sina positioner. Barnen rör sig på så vis mellan olika diskurser som förekommer både utanför och inom förskolan och i datorspelet, och deras
|
|
