| 1. |
- Eriksson, Elisabeth, 1971-
(author)
-
Återkoppling i lågstadieklassrum
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.
|
|
| 2. |
- Andersson, Charlotta
(author)
-
Relationer eller operationer - två sidor av samma mynt : Elevers utforskande av en del-helhetsmodell som redskap för att urskilja relationer i additiva strukturer
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna licentiatuppsats är att pröva en specifik strukturell modell som stöd för elevers utforskande av relationer mellan tal i additiva strukturer även när negativa tal är inkluderade. En intention är att resultatet ska kvalificera undervisningen och utgöra ett stöd vid planering och genomförande av en undervisning avseende ekvationer med additiv struktur utifrån algebraisk undervisning som alternativ till att i första hand finna en lösning med stöd av regler och procedurer. Under studien kartlades, kategoriserades och beskrevs elevernas erfarande av fenomenet relationer mellan kvantiteter. I studien prövades även om, och i sådant fall, på vilka sätt en specifik strukturell modell användes av elever under arbetet med att utforska ekvationers struktur.Elever från årskurserna 3, 8 och 9 deltog i semistrukturerade intervjuer samt i forskningslektioner. Tre grupper av lärare samt två forskare planerade, genomförde och reviderade forskningslektionerna baserat på ansatsen learning study.Fenomenografi var den teoretiska ansatsen för de inledande semistrukturerade intervjuerna. Variationsteori och lärandeverksamhet var de teoretiska ramverken för forskningslektionerna där Davydovs program var en inspirationskälla.För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor:Vilka skilda sätt att erfara fenomenet relationer mellan kvantiteter kan urskiljas i elevintervjuer?På vilka sätt använder elever en specifik strukturell modell för att utforska ekvationer?Den första forskningsfrågan besvaras i Artikel 1 som visar att elever erfar relationer mellan kvantiteter som någonting som ska beräknas alternativt någonting som ska relateras. Den andra forskningsfrågan besvaras i Artikel 2 som visar att elever använde sig av den i studien prövade specifika strukturella modellen såsom ett formulär att fylla i alternativt som en lärandemodell och redskap för att identifiera del-helhetsstrukturen mellan tal i en ekvation samt för att välja lämplig operation att lösa ut det obekanta talet. Resultaten visar på möjligheten, men även utmaningen, att introducera en algebraisk undervisning med fokus på analys och teoretiska resonemang även för elever med erfarenheter från en alternativ bakgrund.
|
|
| 3. |
- Björklund Boistrup, Lisa, 1960-
(author)
-
Assessment Discourses in Mathematics Classrooms : A Multimodal Social Semiotic Study
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This is a study of assessment in mathematics classrooms and assessment is here regarded as a concept with broad boundaries including e.g. diagnostic tests, portfolios, and acts in teacher-student communication. The study’s purpose is to analyse and understand assessment acts in discursive practices in mathematics classroom communication in terms of affordances for students’ active agency and learning. Five mathematics classrooms are visited and the main data consists of video-recordings and written classroom material. In the study, I examine assessment acts, focuses of assessment acts, and roles of semiotic resources (symbols, gestures, speech etc.). With these findings as a basis, four discourses of assessment in mathematics classrooms are construed. A main conclusion is how the construed discourses hold different affordances for students’ active agency and learning. One discourse, “Do it quick and do it right” has similarities to a traditional discourse of assessment described in previous research. In a second discourse, “Anything goes”, students’ performances that can be regarded as mathematically inappropriate are left unchallenged. In both these discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are considered low. In a third discourse, “Anything can be up for a discussion”, the focuses of assessment acts are mainly on mathematics processes and available semiotic resources are connected to these focuses. The fourth discourse, “Reasoning takes time”, takes it one step further with a lower pace and an emphasis on mathematics processes such as reasoning and problem-solving. In these two latter discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are high. I contend that there is positive power in an increased awareness of discourses like these. The four discourses of this study can be powerful in discussions about, understandings of, and positive changes in assessment practices in mathematics classrooms.
|
|
| 4. |
- Tuominen, Jane
(author)
-
Kritiska aspekter för att urskilja en del-helhetsstruktur : Ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt i grundskolan
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med licentiatuppsatsen är att bidra med kunskap om vilka aspekter som kan vara nödvändiga för elever att urskilja för att identifiera och analysera en del-helhetsstruktur och i förlängningen bemästra ekvationer. I forskningsprojektet medverkade lärare och forskare i ett kollaborativt och intervenerande arbete. Elever i årskurserna 3, 8 och 9 deltog i semistrukturerade intervjuer och forskningslektioner för att producera data. Forskningslektionerna genomfördes med learning study som forskningsansats, vilken erbjuder iterativa processer. De teoretiska ramverken utgjordes av fenomenografi, variationsteori och lärandeverksamhet. Ansatsen fenomenografi utgjorde ett analysverktyg när intervjuerna analyserades. Variationsteori och lärandeverksamhet utgjorde kompletterande ramverk när forskningslektioner designades och analyserades. Resultatet i Artikel 1 påvisar en kritisk aspekt, vilken formulerades som: två kvantiteter tillsammans (två delar) bildar en tredje kvantitet (en helhet) med samma ”värde” som de två delarna tillsammans. Resultatet i Artikel 2 påvisar fem kritiska aspekter, vilka formulerades som (1) det är en relation mellan alla tal i en ekvation, (2) två delar tillsammans är ekvivalenta med en helhet med samma värde, (3) vad som utgör en helhet respektive delar, (4) samma relation kan formuleras på fyra olika sätt och (5) helheten kan anta ett lägre värde än delarna. En slutsats är att det kan vara en fördel redan för unga elever att delta i undervisning med utgångspunkt i early algebra och lärandeverksamhet där generella matematiska strukturer fokuseras. En ytterligare slutsats är att det kan vara gynnsamt att delta i teoretiska resonemang där ekvationer med negativa tal inkluderade utforskas med stöd av en lärandemodell.
|
|
| 5. |
- Boistrup, Lisa Björklund, 1960-, et al.
(author)
-
Sociopolitiska perspektiv i och på matematikdidaktik
- 2022
-
In: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176351994 ; , s. 1-14
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Detta inledande kapitel lyfter fram nya trender inom sociopolitisk forskning i matematikdidaktik. Den matematikundervisning som pågår i klassrum är alltid sammanflätad med olika samhälleliga fenomen, så som social kontext, normer och styrdokument, men också kollegor och media. Centrala problemställningar och forskningslitteratur i de sociopolitiska studierna i matematikdidaktik presenteras. Detta fungerar som en bakgrund för tematiseringen av boken och dess kapitel.
|
|
| 6. |
-
Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar
- 2022
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Matematikundervisning av idag har en påverkan även utanför klassrummets ramar, inte minst genom matematikens relevans inom kultur, ekonomi, politik och i relation till makt. Sociopolitiska perspektiv i matematikdidaktisk forskning ger insikter om hur utbildningen i matematik är social och politisk. Forskning utifrån dessa perspektiv föreslår både kritiska ifrågasättanden och ännu-inte-tänkta möjligheter för innehåll, undervisning, politik och vidare forskning. Denna bok introducerar, för en större svensk publik, de forskningsinriktningar och strategier som sociopolitiska perspektiv har att erbjuda. I boken illustreras detta på flera sätt. Kapitlen beskriver aktuell forskning om matematikutbildningens sociopolitiska utmaningar i flera olika sammanhang, t.ex. klassrum, fritidshem, läroplaner, matematiklärarutbildning och till och med matematikutbildningsforskning. På detta sätt vidgas perspektiven till grupper av människor, institutioner och krafter, vilka utgör ett nätverk för matematikutbildningspraxis. Kapitlen presenterar annorlunda filosofiska och empiriska studier, baserade på teoretiska verktyg från filosofi, samhällsvetenskap och kulturstudier, kritiska studier av utbildning samt sociokulturellt-politiska studier av matematikutbildning. Metodologiska och analytiska strategier som text- och diskursanalys och fallstudier av praktik används. På detta sätt illustreras möjligheter att forska i matematikutbildning utifrån sociopolitiska perspektiv. Kapitlen använder diverse skrivstilar vilka bjuder in läsaren i forskningsvärlden. Därmed får läsaren möta olika sätt att tänka på matematikutbildningens roll i skapandet av det moderna svenska samhället.
|
|
