| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Björklund, Erika, Fil. dr. 1972-
(författare)
-
Hälsosamhället i pedagogisk forskning : En explorativ kartläggning av svenska doktorsavhandlingar i ämnet pedagogik mellan 2005-2019
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:1-2, s. 37-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi lever idag i ett hälsosamhälle där hälsa och pedagogik kan betraktas som oupplösligt sammanflätade i formandet av hälsosamma människor. Vi vet dock inte så mycket om hur hälsosamhället figurerar eller framträder i pedagogisk forskning och inte heller vilka frågor om hälsosamhället som ställs. Den här studien riktar blicken mot svenska doktorsavhandlingar i pedagogik som här uppfattas indikera sådant som pågår inom ämnet, och avser att undersöka hur hälsosamhället framträder i dessa. Av de 917 avhandlingar i ämnet pedagogik som publicerades i Sverige under 2005-2019, fick 76 avhandlingar utgöra underlag för studien. Analysen utforskade hur hälsosamhället behandlas och vilka dimensioner av hälsosamhället som framträder samt hur. Resultaten visar att hälsosamhället är svagt etablerat som forskningsområde inom pedagogikämnet och att huvuddelen av studierna med anknytning till hälsosamhället berör hälso- och sjukvården eller sjukdom/diagnoser, medan forskning om eller för hälsofrämjande verksamhet (utanför hälso- och sjukvården) eller om pedagogiska processer i relation till hälsa eller välbefinnande utgör en minoritet. I diskussionen förs resonemang om hälsosamhället som ett forskningsfält som skulle kunna berika pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för såväl teori- som metodutveckling inom ämnet, samt ge viktiga bidrag till pedagogiska verksamheter i hälsosamhället genom såväl praktiknära som kritisk forskning.
|
|
| 4. |
- Björklund, Erika, Fil. dr. 1972-, et al.
(författare)
-
Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : NOASP. - 2000-7558. ; 13:2, s. 58-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forskning om breddat deltagande i högre utbildning tenderar att ta ett studentperspektiv snarare än ett lärarperspektiv. I den här artikeln presenteras en intervjustudie med lärare i fokus och hur de uppfattar konsekvenserna av det politiska målet om breddad rekrytering till högre utbildning i sitt undervisningsuppdrag. I studien görs en tematisering (Braun & Clarke, 2006) av informanternas beskrivningar av de konsekvenser som det breddade deltagandet, vilket följer på breddad rekrytering, får i undervisningspraktiken. Tre avskilda teman framträder i informanternas uppfattningar: professionell utveckling, socialisation av studenter och anpassningar av arbets- och examinationsformer. Dessa tre teman ramas in av förändrade ramvillkor. De förändrade ramvillkoren resulterar huvudsakligen i att lärare i stor utsträckning saknar tid för de förändringar som de behöver göra i sitt undervisningsuppdrag. Resultaten visar också på en uppfinningsrikedom i undervisningsplanering samt förändringar i lärares omsorgsarbete riktat mot studenterna. Informanterna uttrycker värdet av mångfald inom högre utbildning, samtidigt som de uppfattaratt den ökade mångfalden tillsammans med ett ökat omsorgsarbete skapar en komplex och krävandearbetssituation för lärare.
|
|
| 5. |
- Björklund, Erika, Fil. dr. 1972-
(författare)
-
Shaping Electricians : Discursive Formations of Electricians in Discussions about Musculoskeletal Disorders
- 2022
-
Ingår i: Journal of Vocational Education and Training. - : Taylor & Francis. - 1363-6820 .- 1747-5090.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Electricians’ exposure to ergonomically challenging working positions and conditions makes them vulnerable to musculoskeletal disorders (MSDs). Ergonomic behaviour and compliance with interventions may be expected to be intertwined with their understanding, knowledge, and habits regarding their occupation and regarding work environment and ergonomics. These habits and knowledge are initially formally shaped during vocational education and training. Therefore, the aim of this article is to explore how electricians and the electrical trade are conceived, expressed and (re)produced in a trade school context and how these may function to impede or facilitate implementation of healthy ergonomic habits and behaviours for electricians. Five semi-structured focus group interviews were performed with trade school related stakeholders regarding electricians and MSDs. Interview data was analysed using discourse analysis. Results show that discourses of ‘the architecture of electricity’ and of ‘time pressure’ informed the informants discussions. The discourses positioned electricians as tenacious and responsible, which, in turn, tended to both impede and facilitate the interviewed electricians’ ergonomic behaviour, with a macho-culture serving as a major impeding influence.
|
|
| 6. |
- Wahlgren, Catarina, 1967-, et al.
(författare)
-
Barns berättelser : kamratkulturer skapas kring förskolans fotodokumentation
- 2022
-
Ingår i: Barn. - : Norwegian University of Science and Technology. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 40:1, s. 43-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Preschool documentation aims to enchance children's participation in everyday practice. However, research shows that documentation tends to be controlled in a way that fulfils teachers' intentions rather than compels teachers to listen to the children. Drawing on theories of normalizing power and agency of subjects, this study analyses stories about documentation from 19 preschool children, aged 4-6 years. Children were asked to speak freely as the study aimed to catch children's perspectives. Resulsts show two co-existing discourses of negotiating relations among peers. A "community peer discourse", oriented towards preschool practice and community interests, and an "individual centered peer discourse", focused on the self and material objects to negotiate relations. Children negotiated relations by constructing belongings and differences, often by using stereotypical gendered expressions and mannerisms. The study shows that childrens' interest in themselves and their peers, in combination with teachers' active challenge of stereotypical gendered expressions, can contribute to preschool's active work with relations among peers.
|
|
