| 1. |
- Bergsten, Peter, et al.
(författare)
-
Miljöförbättrande åtgärder i Mörrumsån och Ångermanälven, med fokus på havsvandrande arter
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapports syfte är att sammanställa resultaten från en utredning av förutsättningar för miljöförbättrande åtgärder i de utbyggda vattendragen Ångermanälven och Mörrumsån. Förutsättningar för de geografiska områdena är sammanställda och effekter av möjliga åtgärder har analyserats; dels hydrauliska flödessimuleringar, dels en populationsmodell för laxfisk. Fokus har lagts på åtgärder för havsvandrande fisk.ÅngermanälvenÅngermanälven är Sveriges tredje största älv i fråga om vattenföring, med en medelvattenföring på knappt 500 m3/s. Det finns ett fyrtiotal större vattenkraftverk, samt ett antal mindre, fördelade i de tre huvudgrenarna Åsele-, Fax- och Fjällsjöälven. Studien omfattar nedre delarna av Åseleälven (upp till Nämforsen) och Faxälven (upp till Storfinnforsen). Bland de inom uppdraget aktuella kraftverken finns gamla åfåror i anslutning till de fyra stationerna i Faxälven, Hjälta, Forsse, Edsele och Ramsele.Idag når havsvandrande arter upp till Sollefteå kraftverk, ca 3 mil uppströms mynningen. Lax och havsöring fiskas enbart nedströms Sollefteå kraftverk, och utsättningar görs från två kompensationsodlingar, vid Forsmo och strax nedströms Hjälta.Resultaten för Ångermanälven visar på en potential för att etablera ett svagt men livskraftigt laxbestånd uppströms Sollefteå kraftverk. Förutsättningarna utgörs av en kombination av åtgärder, fiskväg vid Sollefteå samt minimitappning av ca 8 m3/s vid Hjälta kraftstation. Detta skulle enligt modellförsök resultera i ett bestånd av i medeltal ca 150 återvändande laxar per år, med en uppskattad kostnad på ca 26 MSEK/år (exklusive kostnad för fiskvandringsväg vid Sollefteå), p.g.a. produktionsbortfall.Möjligheterna för åtgärder riktade mot havsvandrande fisk längre upp i Faxälven är mycket små. Mindre arealer potentiella reproduktionsområden, i kombination med dödlighet vid passage av kraftverk, gör att bara några 10-tal honor tar sig upp per år. Ramsele gamla fåra skulle kunna erbjuda förhållandevis stora reproduktionsområden, men en nödvändig passage av fyra kraftverk gör det mycket svårt att tillgängliggöra sträckan, även om fiskvägar installeras.MörrumsånMörrumsån mynnar i Pukavikbukten vid Mörrum, och har en medelvattenföring på knappt 30 m3/s. Inom hela systemet Mörrumsån finns 24 vattenkraftverk, varav de sju som omfattas av denna utredning ligger belägna i den nedre delen av ån, nedströms sjön Åsnen. Genom denna avgränsning omfattar studien samtliga E.ONs anläggningar i Mörrumsån. Av de aktuella kraftverken finns gamla åfåror i anslutning till Granö, Hemsjö övre, Hemsjö nedre samt Fridafors nedre.Mörrumsån anses utgöra södra Sveriges viktigaste laxälv och idag når havsvandrande fisk upp till Fridafors nedre, ca 3 mil från mynningen. Fiskvägar finns installerade vid de tre nedströms kraftstationerna, Marieberg och Hemsjö nedre och övre. Utsättningar av smolt och yngel från havsöring sker årligen i de nedre delarna av ån, smolt i Kungsforsen vid Mörrum, och yngel i flera av de tillrinnande bäckarna.Med utgångspunkt i potentiella reproduktionsområden i Granö gamla fåra har möjligheten att etablera lax- och öringbestånd uppströms Fridafors studerats. Åtgärderna utgörs av fiskvägar i Fridafors samt minimitappning i Granö, ev. i kombination med biotopvårdsåtgärder. Resultaten visar att för att uppnå ett livskraftigt bestånd uppströms Fridafors ställs höga krav på funktion av de fem fiskvägarna. Om ett antagande görs att 95% av smolten passerar varje station tack vare spill under utvandringsperioden, måste uppströmspassage ske med en genomsnittlig effektivitet av 90% per station. Vid 80% klarar bara ett par tiotal honor sig upp till fåran för lek, medan populationen balanserar på gränsen till livskraftighet vid 90%. Eftersom det är så många fiskvägar får passagerna stort utslag på överlevnaden, och det ger t.ex. större effekt att öka fiskvägarnas effektivitet från 80 till 90% jämfört med att dubblera mängden reproduktionsområdena från 3,5 till 7 ha . Att maximera den gamla fårans potential genom biotopvårdsåtgärder är relevant, men bör därför ha lägre prioritet jämfört med att säkerställa fiskvägarnas funktion.Den föreslagna minimitappningen i Granö på 2,3 m3/s baseras på resultaten från flödessimuleringarna för att på ett kostnadseffektivt sätt nå goda förhållanden för reproduktion i fåran. Den totala årliga kostnaden uppskattas till ca 2 MSEK, om flödet ökas till 9,5 m3/s ger det ett ca 4 gånger så stort produktionsbortfall, medan den ekologiska effekten endast ökar med ca 10 %.En tänkbar åtgärd för att uppnå en positiv effekt på laxfisk i Mörrumsån vore en utrivning av Mariebergs kraftstation, en åtgärd som enligt modellen har potential att fördubbla laxbeståndet uppströms Marieberg. En utrivning av Marieberg skulle, utöver kostnader för återställning och utrivning, innebära ett produktionsbortfall bestående av hela kraftstationens kapacitet (3,2 GWh), motsvarande ca 1 MSEK per år (inräknad nuvarande kostnader för drift och underhåll, men exklusive utrivningskostnader).Frånsett utrivning är potentialen ur ett ekologiskt perspektiv, räknat i antal återvändande laxfisk, likvärdig i Ångermanälven, med en fiskväg i Sollefteå kombinerat med minimitappning i Hjälta, jämfört med Granö i Mörrumsån. Ur ett kostnadsperspektiv vore det ca 4 gånger så dyrt (ca 26 MSEK/år exklusive fiskväg i Sollefteå) som att genomföra åtgärderna vid Fridafors/Granö. Skillnaden ligger bland annat i att i Mörrumsån innebär studerade åtgärder ett tillskott till en befintlig population i vattendraget, medan det i Ångermanälven idag inte finns ett bestånd med naturlig reproduktion.Utifrån den samhällsekonomiska analysen ger ingen åtgärd med minimitappningar och/eller fiskvägar ett positivt resultat. Beroende på vilka scenarier som används blir den samhällsekonomiska förlusten av åtgärder i Granö från 10 MSEK och uppåt (nuvärde), medan förlusten i Ångermanälven blir drygt 200 MSEK och uppåt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Björklund, Andreas, et al.
(författare)
-
Fast zeta transforms for point lattices
- 2012
-
Ingår i: SODA '12 Proceedings of the twenty-third annual ACM-SIAM symposium on Discrete Algorithms. - Philadelphia, PA : Society for Industrial and Applied Mathematics. - 9781611972108 ; , s. 1436-1444
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Björklund, Anders, 1950-, et al.
(författare)
-
Intergenerational top income mobility in Sweden : Capitalist dynasties in the land of equal opportunity?
- 2012
-
Ingår i: Journal of Public Economics. - : Elsevier BV. - 0047-2727 .- 1879-2316. ; 96:5-6, s. 474-484
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents new evidence on intergenerational mobility at the top of the income and earnings distributions. Using a large dataset of matched father-son pairs in Sweden, we find that intergenerational transmission is very strong at the top, more so for income than for earnings. At the extreme top (top 0.1%) income transmission is remarkable with an intergenerational elasticity of approximately 0.9. We also study potential transmission mechanisms and find that IQ, non-cognitive skills and education of the sons are all unlikely channels in explaining the strong transmission. Within the top percentile, increases in the income of the fathers, if they are related at all, are negatively associated with these variables. Wealth, on the other hand, has a significantly positive association. Our results suggest that Sweden, known for having relatively high intergenerational mobility in general, is a society in which transmission remains strong at the very top of the distribution and wealth is the most likely channel.
|
|
| 5. |
- Björklund, Anders, 1950-, et al.
(författare)
-
Intergenerational top income mobility in Sweden: Capitalist dynasties in the land of equal opportunity?
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents new evidence on intergenerational mobility in the top of the income and earnings distribution. Using a large dataset of matched father-son pairs in Sweden, we find that intergenerational transmission is very strong in the top, more so for income than for earnings. In the extreme top (top 0.1 percent) income transmission is remarkable with an IG elasticity above 0.9. We also study potential transmission mechanisms and find that sons’ IQ, non-cognitive skills and education are all unlikely channels in explaining this strong transmission. Within the top percentile, increases in fathers’ income are, if anything, negatively associated with these variables. Wealth, on the other hand, has a significantly positive association. Our results suggest that Sweden, known for having relatively high intergenerational mobility in general, is a society where transmission remains strong in the very top of the distribution and that wealth is the most likely channel.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Björklund, Jesper, 1979, et al.
(författare)
-
A definition and standardised terminology for Blue Intensity from Conifers
- 2024
-
Ingår i: Dendrochronologia. - 1125-7865 .- 1612-0051. ; 85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The published literature of the past 20 years expresses inconsistent terminology for the Blue Intensity (BI) method that could lead to confusion in analysis and interpretation. In this technical note we propose a standard terminology based around the prevalent use of BI for the variant that is positively correlated with wood density derived from X-ray and equivalent wood anatomical techniques. We highlight significant practical advantages of this standard terminology for data analysis, scientific interpretations as well as archiving, and provide some cautionary examples that could occur if not adhering to this terminology. In future studies using BI, we recommend to explicitly clarify that the standard terminology is used with the following phrase: The BI data produced in this study is consistent with the ‘2024 BI standard terminology’.
|
|
| 8. |
- Björklund, Jesper, 1979, et al.
(författare)
-
Advances towards improved low-frequency tree-ring reconstructions, using an updated Pinus sylvestris L. MXD network from the Scandinavian Mountains
- 2013
-
Ingår i: Journal of Theoretical and Applied Climatology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0177-798X .- 1434-4483. ; 113:3-4, s. 697-710
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The dendrochronological use of the parameter maximum density (MXD) in Pinus Sylvestris L., at high latitudes, has provided valuable insights into past summer temperature variations. Few long MXD chronologies, from climatically coherent regions, exist today, with the exception being in northern Europe. Five, 500-year-long, Fennoscandian, MXD chronologies were compared with regard to their common variability and climate sensitivity. They were used to test Signal-free standardization techniques, to improve inferences of low-frequency temperature variations. Climate analysis showed that, in accordance with previous studies on MXD in Fennoscandia, the summer temperature signal is robust (R (2) > 50 %) and reliable over this climatically coherent region. A combination of Individual standardization and regional curve standardization is recommended to refine long-term variability from these MXD chronologies and relieve problems arising from low replication and standardization end-effects.
|
|
| 9. |
- Björklund, Jesper, 1979, et al.
(författare)
-
Blue intensity and density from Northern Fennoscandian tree rings, exploring the potential to improve summer temperature reconstructions with earlywood information
- 2014
-
Ingår i: Climate of the Past. - : Copernicus GmbH. - 1814-9324 .- 1814-9332. ; 10, s. 877-885
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Here we explore two new tree-ring parameters, derived from measurements of wood density and blue intensity (BI). The new proxies show an increase in the interannual summer temperature signal compared to established proxies, and present the potential to improve long-term performance. At high latitudes, where tree growth is mainly limited by low temperatures, radiodensitometric measurements of wood density, specifically maximum latewood density (MXD), provides a temperature proxy that is superior to that of tree-ring widths. The high cost of developing MXD has led to experimentation with a less expensive method using optical flatbed scanners to produce a new proxy, herein referred to as maximum latewood blue absorption intensity (abbreviated MXBI). MXBI is shown to be very similar to MXD on annual timescales but less accurate on centennial timescales. This is due to the fact that extractives, such as resin, stain the wood differentially from tree to tree and from heartwood to sapwood. To overcome this problem, and to address similar potential problems in radiodensitometric measurements, the new parameters 1blue intensity (1BI) and 1density are designed by subtracting the ambient BI/density in the earlywood, as a background value, from the latewood measurements. As a case-study, based on Scots pine trees from Northern Sweden, we show that 1density can be used as a quality control of MXD values and that the reconstructive performance of warm-season mean temperatures is more focused towards the summer months (JJA – June, July, August), with an increase by roughly 20% when also utilising the interannual information from the earlywood. However, even though the new parameter 1BI experiences an improvement as well, there are still puzzling dissimilarities between 1density and 1BI on multicentennial timescales. As a consequence, temperature reconstructions based on 1BI will presently only be able to resolve information on decadalto- centennial timescales. The possibility of trying to calibrate BI into a measure of lignin content or density, similarly to how radiographic measurements are calibrated into density, could be a solution. If this works, only then can 1BI be used as a reliable proxy in multicentennial-scale climate reconstructions.
|
|
| 10. |
- Björklund, Jesper, et al.
(författare)
-
Dendroclimatic potential of dendroanatomy in temperature-sensitive Pinus sylvestris
- 2020
-
Ingår i: Dendrochronologia. - : Elsevier BV. - 1125-7865 .- 1612-0051. ; 60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2020 The Authors The most frequently and successfully used tree-ring parameters for the study of temperature variations are ring width and maximum latewood density (MXD). MXD is preferred over ring width due to a more prominent association with temperature. In this study we explore the dendroclimate potential of dendroanatomy based on the first truly well replicated dataset. Twenty-nine mature living Pinus sylvestris trees were sampled in North-eastern Finland at the cool and moist boreal forest zone, close to the latitudinal tree line, where ring width, X-ray MXD as well as the blue intensity counterpart MXBI were compared with dendroanatomical parameters. Maximum radial cell wall thickness as well as anatomical MXD and latewood density appeared to be the most promising parameters for temperature reconstruction. In fact, these parameters compare favorably to MXD derived from X-ray techniques as well as MXBI, in terms of shared variation and temperature correlations across frequencies and over time. The reasons for these results are thought to be the unprecedentedly high measurement resolution of the anatomical technique, which provide the optimal resolution – the cell – whereas X-ray techniques have a slightly lower resolution and BI techniques even lower. While the results of this study are encouraging, further tests on longer and multigenerational chronologies are required to more generally and fully assess the dendroclimate potential of anatomical parameters.
|
|
