| 1. |
|
|
| 2. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Det kalla krigets återkomst? Från osannolikhet till tänkbar hotbild
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). SOM-undersökningen 2020. SOM-rapport nr 78. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 303-316
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den försvarspolitiska debatten har under 2020 präglats av partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Svenskarnas stöd för ett starkt militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Avseende ett svenskt Nato-medlemskap är opinionen fortsatt splittrad där väljarna i huvudsak intar samma ståndpunkt som sina respektive partier. Svenskarnas förtroende för försvaret ökar en aning, och förefaller vara i en positiv långtidstrend. Medborgarna anser en rad tänkbara uppgifter till försvaret vara viktiga, inklusive att bistå polisen i insatser mot grov kriminalitet. Överlag visar resultaten på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken.
|
|
| 3. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
En ny gryning för försvaret? Svensk försvarspolitik i opinonsmässig medvind
- 2018
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Carlander, Anders; Lindgren, Elina & Maria Oskarsson (red) 2018: Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet. - Göteborg : Göteborgs universitet. ; , s. 353-362
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Långtidstrenden med ett minskat förtroende bland svenskarna för försvaret är bruten. I 2017 års nationella SOM-undersökning noterar försvaret sin näst högsta förtroendebalans (andelen som uppger stort förtroende minus andelen som uppger ett litet förtroende) någonsin (+20) och över tre av fyra svenskar uppger att ett starkt svenskt försvar är viktigt. I frågan om ett svenskt medlemskap i Nato är opinionen fortsatt delad, och efter att ha ökat markant under perioden efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 förefaller svenskarnas Nato-stöd nu ha planat ut. Motståndarna till ett svenskt Nato-medlemskap är återigen något fler än anhängarna. Sammantaget ger resultaten en bild där den av regeringen förda försvarspolitiken, med ökad satsning på försvaret och ett nära samarbete med Nato, väsentligen sammanfaller med åsikterna inom stora delar av den svenska folkopinionen.
|
|
| 4. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Försvaret och geopolitikens återkomst
- 2019
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Runnerstrand, Björn; Öhberg, Patrik och Annika Bergström (red), Storm och Stiltje. Götebors universitet: SOM-institutet. - 9789189673441
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har sedan några år lagt om försvarspolitiken radikalt utifrån en omvärdering av Rysslands intentioner och utveckling. Även globalt har konfliktperspektiv blivit mer framträdande, med försämrade relationer mellan USA och Kina som de mest avgörande. Geopolitikens återkomst paras med ett ökat fokus på det nationella och det territoriella. Dessa förändringar, inklusive återuppbyggnaden av totalförsvaret, påminner mer om situationen under det kalla kriget, jämfört med den period då Sverige hade ett uttalat fokus mot deltagande i relativt krigsliknande utlandsinsatser. Denna igenkänning kan tänkas forma befolkningens syn på och förtroende för för¬svaret. I detta kapitel undersöker vi förändringar i svensk Nato-opinion, förtroendet för försvaret och synen på försvarets uppgifter. Vi finner flera indikationer på ett stöd för nationellt och territoriellt försvar, samtidigt som vi ser ett något minskat stöd för internationella uppgifter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Starkt stöd för försvaret men färre vill gå med i Nato. DN Debatt
- 2017
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den nya försvarspolitiken tycks ha stöd i folkopinionen. 74 procent anser att det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar. Däremot är trenden med en ökande opinion för Natomedlemskap bruten; de som anser att Sverige ska söka medlemskap har minskat till 33 procent, skriver Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Svensk försvarspolitik i ny terräng
- 2020
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Carlander, Anders & Öhberg, Patrik (2020) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet.. - Göteborg : Götebors universitet: SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 337-351
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2019 präglades den försvarspolitiska debatten av bred partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behövde ett kraftigt ekonomiskt tillskott. Men vilken betydelse har den försvarspolitiska debatten för väljarnas uppfattningar i försvars- och säkerhetspolitiska frågor? Innebar enigheten om höjda försvarsanslag att medborgarnas stöd för mer resurser till försvaret ökade? Och innebar löftet om höjda försvarsanslag också en förstärkning av medborgarnas tillit till försvaret? Resultaten visar att medborgarnas förtroende för försvaret fortsätter att öka. Stödet för att Sverige ska ha ett starkt militärt försvar är stabilt på en hög nivå och det finns ett starkt stöd för beslutet att återinföra värnplikten. Däremot ökar andelen som vill minska försvarsutgifterna något. I Nato-frågan är opinionen fortsatt splittrad och väljarna fortsätter i huvudsak att inta samma ståndpunkt som sina respektive partier. Sammantaget följs den partipolitiska enigheten om försvarsfrågorna av ett relativt starkt väljarstöd för den förda politiken.
|
|
