| 1. |
- Bjur, Jakob, 1971
(författare)
-
De goda nyheternas journalistik. En kartläggning av ekonomijournalistik i lokal och nationell morgonpress.
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning De goda nyheternas journalistik ger svaret på vad som idag kännetecknar ekonominyheter i svensk lokal och nationell morgonpress. Rapporten bygger på en kartläggning av ekonomisidor i ett antal större lokaltidningar – Helsingborgs Dagblad, Östgöta Correspondenten, Nya Wermlands-Tidningen, Norrköpings Tidningar, Västerbottens-Kuriren och Bohusläningen – samt två rikstidningar – Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Kartläggningen tar läsarens perspektiv och synar de ekonomisidor som står som garant för att ekonomiområdet dagligen och kontinuerligt bevakas. Resultaten visar att ekonominyheter är mer eller mindre synonymt med nyheter om företagsekonomi och börs. I samtliga tidningar dominerar företagsekonomiska nyheter både till antalet och sett till det utrymme artiklarna tar i anspråk (60–70 procent). Näst företagsekonomi är det vanligaste ekonomiområdet i lokalpress privat- och konsumentekonomi och i rikspress nationalekonomi. Precis som tidigare forskning visat ges arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi endast undantagsvis utrymme i ekonomijournalistiken. Mindre än var tionde artikel behandlar dessa ekonomiområden även om de i lokalpressen ges något mer utrymme än i nationell press. Ekonominyheternas företagsinriktning avspeglas i de innehållsteman som dominerar. En ekonomisk nyhet är i fallande ordning börskursers rörelser generellt eller för ett enskilt företag, presentationer av aktuella företag, personer eller verksamheter, företag som köps och säljs, nya order eller produktionsutveckling, företag och branscher som investerar och expanderar, företags och verksamheters resultat, nya varor och tjänster, omstruktureringar på vd-poster och i styrelser, kronans värdering och räntans nivå, penningpolitiska åtgärder och storleken på företagsbud. En slutsats som kan dras utifrån den tematiska topplistan är att ekonomijournalistiken har en slagsida mot goda nyheter. Med en slagsida mot positiva nyheter representerar ekonomijournalistiken en annorlunda nyhetsvärdering än traditionell nyhetsjournalistik med fallenhet för det negativa. Ekonomijournalistikens positiva nyhetsvärdering tillsammans med en tydlig uppbundenhet till ekonomiska tidscykler på dagar, veckor, månader, kvartal, år och räkenskapsår placerar ekonomijournalistiken nära sportjournalistiken som journalistisk delgenre. Företagen är det intresse som dominerar de ekonomijournalistiska artiklarna som källa. Företagen framträder oftast muntligt men refereras i ett stort antal artiklar som ickemuntliga källor utifrån pressmeddelanden och nyhetsbrev. Andra intressen som ofta utgör muntliga källor är det offentliga och finansmarknaden. De vanligaste icke-muntliga källorna är börsnoteringar och medier samt utredningar, extern information (som pressreleaser), resultatredovisningar och statistik. Medan resultatredovisningar och extern information vanligen kommer från företag så har det offentliga och finansmarknaden mycket framträdande roller då det gäller produktionen av ekonomiska utredningar och statistik. Finansmarknaden har i ekonomijournalistiken en särställning. Dess utredningar skapar ofta ekonominyheter och dess aktörer framträder nästan uteslutande i egenskap av experter. Företagens källdominans tillsammans med finansmarknadens särställning som utredare och expert gör att det finns anledning att beskriva ekonomijournalistiken som en mycket källnära journalistik – med de problem för ett bibehållet oberoende som det innebär att vara källnära. Den vida förekomsten av allmänna presentationer av företag och personer visar på ett område där den dagliga journalistiska praktiken sätter gränser för detta oberoende samt där tidningarna idag uppvisar ett flytande spektra av möjliga gränsdragningar. Den redaktionella ekonomijournalistiken upptar omkring hälften av utrymmet i de lokaltidningar som har mest medan motsvarande andel är 70 procent för rikstidningarna. Andelen egenproduktion är störst i rikstidningarna och avspeglar deras mer omfattande redaktionella resurser. Mest framträdande är skillnaden då det gäller nyheter från nationell och internationell nivå som i rikstidningarna egenproduceras medan de i lokalpressen till stor del består av nyhetsbyråmaterial. Andelen egenproduktion varierar kraftigt i de olika lokaltidningarna och om man ser till Bohusläningen och Helsingborgs Dagblad som har minst andel eget material så är bilden av ekonomi där tt:s. Journalisterna som skriver ekonomijournalistiken är oftast män. Västerbottens-Kuriren är den enda tidning som har en jämn könsfördelning. En sammanfattande slutsats är att ekonomijournalistiken är journalistik skriven av män, med män som källor och med män som huvudsakliga läsare.
|
|
| 2. |
- Bjur, Jakob, 1971
(författare)
-
Den individualiserade TV-tittaren
- 2005
-
Ingår i: Det hyperindividualiserade samhället / red: Ulf Bjereld.... - Umeå : Boréa. - 9189140362
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Bjur, Jakob, 1971
(författare)
-
Individualised patterns of television viewing - A theoretical outline
- 2007
-
Ingår i: 18th Nordic Conference for media and communication research, Helsinki, Finland, 16-19 August 2007.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract We know from a great number of television audience studies that television viewing is not subject to revolutionary change. But can an everyday practice - like television viewing - stand completely unaltered while technical, societal, economic and cultural change during the last decades seem to have radically transformed television? This paper provides a theoretical outline of individualisation of television viewing. The aim is to provide a theoretical framework that delivers tools linking processes of contemporary societal change (macro) to patterns of television use (micro). The overarching framework consists in sociological theories on individualisation developed by Ulrich Beck and Anthony Giddens respectively in their accounts on reflexive modernity and its characterisation. Their notion of individualisation creating institutionally dependent individual situations in everyday life is, down the line, confronted with and developed through media theorists like Paddy Scannel, Raymond Williams, John Ellis and James Lull resulting in an outline of television’s particulars in relation to time and reproduction of the social. The paper concludes with an outline of five principles that ought to be followed of studies aiming to enquire into individualisation simultaneously addressing everyday situations and longitudinal change.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bjur, Jakob, 1971, et al.
(författare)
-
Media life of young seen from above
- 2011
-
Ingår i: Paper presented at the Transforming Audiences 3 conference, London, United Kingdom, September 1-2, 2011..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bjur, Jakob, 1971
(författare)
-
Transforming Audiences. Patterns of Individualization in Television Viewing
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- TRANSFORMING AUDIENCES is an enquiry into Patterns of Individualization in Television Viewing. Central to the enquiry being performed is the linkage between television, as technological and cultural form, and television viewing behaviour as a social everyday practice. How does a raised abundance of specialized choice structures transform television viewing as a habitual, social and referential act? People Meter data 1999 to 2008 is employed to map out detailed viewing behaviours of a large panel of Swedish households on a minute-to-minute basis. This type of data is today of worldwide use as a currency on the television market for trade in advertising space. The methodological strategy is being developed to refine and induce increased social and cultural meaning to these data. This will achieve a more nuance delineation of the social, habitual and referential character of television viewing behaviour. This brings to blossom a world where individualization rules and where the common and social is shattered into increasingly unique, solitary and heterogeneous patterns of individual action and consumption.
|
|
| 9. |
- Bjur, Jakob, 1971
(författare)
-
TV-tittandets individualisering - i teori och i praktik
- 2005
-
Ingår i: Den 17. Nordiske Medieforskerkonference, Aalborg, Danmark, 11-14 augusi 2005.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I följande paper skall vi empiriskt undersöka huruvida individen i sina val idag står friare i förhållande till sin omgivning än tidigare. I sociologisk teoribildning kring det senmoderna samhället och dess karakteristik har framhållits att individer har kommit att bli allt mer individualiserade. En viktig konsekvens av denna utveckling är att de val en individ ställs inför i det vardagliga livet har blivit fler och friare från de sociala strukturer i vilka individen befinner sig. Det gäller alla val: från valet av politiska partier över vardaglig konsumtion av varor till val av identiteter och de skilda praktiker som konstituerar en persons livsstil. För att undersöka individualisering kommer detta paper fokusera på en av våra mest vardagliga mediepraktiker - tv-tittande. TV-tittandet är en praktik som de flesta svenskar har gemensam men utformar på olika sätt. Vi sover, arbetar, äter och tittar på tv. Televisionen är dessutom ett massmedium som under den senaste 10-årsperioden har genomgått omfattande förändringar avseende utbud och tillgänglighet som kan tänkas ha förenklat ett enskilt tittande och därmed resulterat i mer individualiserade tittarmönster. En första fråga som kommer besvaras inom ramen för kapitlet är om televisionens utveckling resulterat i denna förväntade individualisering av tv-tittande. En andra och mer övergripande frågan är dock en fråga om individualisering och makt: Är individen idag friare i förhållande till sin sociala omgivning i utformandet av sina handlingar, sin identitet och sitt livsprojekt? En tredje fråga att diskutera är vad individualisering som teoretisk förklaringsmodell kan tillföra publikforskningen.
|
|
| 10. |
|
|
