| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 2. Betongvarufabriker.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den genomgång av olika enhetsarbetsplatser som gjorts visar på behov av insatser vid enskilda företag för att förbättra arbetsmiljön men också på behov av att utveckla ny teknik och att vidareutveckla och anpassa befintlig teknik, så att behoven i betongvarufabrikerna tillgodoses på ett bättre sätt. De områden där behov av teknikutveckling har identifierats är: 1) effektivare utsug på slipmaskiner alt. annan teknik för att rensa kanter på härdade betongprodukter, 2) vidareutveckla dammsugnings- och centralsugtekniken och ev utveckla den så att den också kan användas som punktutsug vid reparationsarbetsplatser i fabriken. Några övriga åtgärder som bör konrolleras vid de enskilda betongvarufabrikerna är: a) minska dammspridning från tippning till tippficka b) blandarstationerna bör ses över så att uppvägning och dosering inte dammar så kraftigt c) hudkontakt med formolja bör undvikas d) övergång till vattenbaserade retarders e) vattenbegjutning vid borrning och bilning f) truckar bör vara försedda med finfilter och klimataggregat g) svetsning bör utföras vid välventilerad arbetsplats. Punktutsug räcker bara om de används på rätt sätt h) städning bör göras med centralsug eller industridammsugare i) personal som arbetar med epoxi skall ha utbildning j) översyn av ventilationssystemen k) det bör kontrolleras att all cement, även importerad, innehåller järnsulfattillsats. De sistnämnda åtgärderna kan vidtas med känd teknik.
|
|
| 4. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 3. Byggkemiföretag.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En granskning av kemikaliehanteringen vid olika enhetsarbetsplatser inom byggnadsämnesindustrin har gjorts. Mätningar av dammhalt har gjorts med direktvisande instrument och företagens egna dammätningar har samlats in. Damm- och kvartshalter över halva gränsvärdet förekommer vid flera olika enhetsarbetsplatser. Vid säckfyllningsmaskiner dammar det relativt mycket, bl a beroende på att de normer som bör följas, bl a för fyllningshastighet, fyllnadsgrad, inte efterlevs. Dessutom finns brister i olika detaljer i maskinernas utformning samt i ventilationen, vilka inverkar på dammsituationen runt maskinerna. För den manuella hanteringen, t ex uppvägning och satsning av råvaror, förekommer problem med höga dammhalter. Även andra luftföroreningar kan förekomma. För dessa arbeten finns känd teknik som kan eliminera en stor del av problemen. Fyllning på storsäck är problematisk och bör studeras vidare. Underhåll av utrustning är viktigt för att undvika läckage och spridning av damm till arbetsmiljön.
|
|
| 5. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 4. Takpappstillverkning.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas.
|
|
| 6. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 5. Kalkindustrier.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemikaliehanteringen inom kalkindustrin har studerats. De kemiska hälsoriskerna härrör främst från damm från kalksten, bränd kalk och släckt kalk. Dammhalterna i olika delar av produktionsprocessen har mätts med ett direktvisande instrument och resultat från dammätningar utförda vid de tre besökta kalkindustrierna har samlats in. Mätningarna visar på höga dammhalter bl.a. vid små- och storsäcksfyllning. Dessutom antyder sedimenterat damm runt processutrustningen att läckage förekommer. I rapporten anges vilka åtgärder som kan vidtas vid olika delar i processen. Dessutom anges för vilka processteg som det finns behov av utveckling av effektivare åtgärdsteknik.
|
|
| 7. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Några miljöåtgärders effekter på arbetsmiljön inom massa- och pappersindustrin
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom massa- och pappersindustrin har åtgärder genomförts för att minska utsläppen till och påverkan på den yttre miljön. Effekterna av dessa åtgärder på arbetsmiljön har studerats. I blekeriet har övergång till klordioxidblekning lett till lägre kloroformhalter. Dessutom har halterna av övriga klororganiska föreningar minskat något. Klordioxid som ersättning för klor vid blekning innebär att risken för spridning av utläckande klorgasmoln eliminerats. Klordioxiden innebär också nya risker. Klordioxid är, i motsats till klorgas, explosivt. Vid tillverkning av klordioxid förekommer halter över den undre explosionsgränsen. Klordioxid tillverkas på plats ur natriumklorat, som är en mycket reaktiv kemikalie, som kan ge upphov till brand. Klordioxid har ett lägre hygieniskt gränsvärde än klor. I relation till sina gränsvärden ligger klordioxid- och klorhalterna på ungefär samma nivå. Tendenser finns till att klordioxiden ligger relativt sett något högre än klorgashalterna. Vid reningsanläggningarna har förhöjda halter av endotoxiner konstaterats. Övriga halter följer i stort sett mönstret från blekeriet. Halterna är högst i pumpstationen där vattnet strömmar fritt. Fördjupande studier föreslås för att bättre kartlägga sambanden mellan processen, arbetsmiljön och halterna av främst kloroform och endotoxiner.
|
|
| 8. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Sörmlandsprojektet. En metod att utveckla och förbättra arbetsmiljöarbetet i små industriföretag.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under en treårsperiod har metoder att utveckla småföretagens interna arbetsmiljöarbete testats i 24 företag i Sörmland. Metoderna utgår från småföretagens förutsättningar för arbetsmiljöarbetet och innebär att -företagen förses med checklistor, som de själva använder för att regelbundet kontrollera sin arbetsmiljö -företagen stöds i sitt arbetsmiljöarbete av skyddsingenjörer och regionala skyddsombud. Stödet grundas bl a på den s k åtgärdstrappan. Dessutom har utbildning av företagsledare och skyddsombud genomförts. Projektet har lett till ett ökat arbetsmiljöarbete enligt de metoder som utvecklats i projektet i en tredjedel av företagen. I en tredjedel av företagen har projektet delvis fungerat, men olika omvälvningar inom företagen har stört arbetsmiljöarbetet. I en tredjedel av företagen har projektet inte fungerat, främst beroende på att företagen saknat stöd från skyddsingenjörer och regionala skyddsombud. Vår slutsats är att de metoder som utvecklats inom projektet fungerar. Metoderna bör dock ses som en helhet och kan inte tillämpas enbert til en del. I företag som är inne i mågon typ av kris eller omvälvning är det svårt att få arbetsmiljöarbetet att fungera. I flera av företagen har pedagogiska åtgärdsinriktade mätningar visat sig ha en god effekt på företagens åtgärdsarbete.
|
|
| 9. |
- Bjurström, Rasmus, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid avfallsupplag
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemiska risker i arbetsmiljön vid avfallsupplag har undersökts. Kompaktorförarnas exponering för damm och kvicksilver är genomgående låg. Vid speciella typer av avfall och vindförhållanden, kan dock dammhalterna bli höga. Kompaktorhytterna bör därför ventileras med luft som renas i mikrofilter. Mätningar som gjorts på gaser som avges från avfallsupplaget, visar också de låga halter av kvicksilver men högre freonhalter. Freonhalterna vid upplagsytan ligger dock avsevärt under det hygieniska gränsvärdet. Mätningar har gjorts vid en upplagsbrand. Mätningarna visar att klorbensener bildas vilket indikerar att även dioxiner kan bildas. Uppföljande dioxinmätningar är därför befogade.
|
|
| 10. |
- Bjurström, Rasmus, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljön vid avfallsförbränning
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljön vid avfallsförbränning har studerats med tonvikt på kemiska risker. Vid arbete i tipphall och avfallsbunker, kan personalen exponeras för höga dammhalter, över gränsvärdet för organiskt damm. Dessutom förekommer bilavgaser från lastbilar och mikroorganismer som i varierande grad finns i soporna. Personal som är fast stationerad i tipphall, bör arbeta från en uteluftsventilerad hytt/litet kontrollrum, varifrån bilar kan dirigeras. För underhållspersonalen är det viktigt med rengöring av arbetsområdet, då arbete utförs i avfallsbunkern. Dessutom kan ren luft tillföras arbetsområdet via fläktar. Vid arbete i pannhus är exponeringen för luftföroreningar låg. Bullernivåerna kan dock bli höga, varför hörselskydd bör bäras med. Bullrande utrustnng kan dessutom ställas upp på vibrationsisolatorer eller byggas in med bullerdämpande absorbenter. I pannhus förekommer läckage av rökgaser från främst inmatningsdelarna till pannan. I rökgaserna kan det finnas dioxiner. Två dioxinprover från en avfallsförbränningsanläggning visar halter som vid omräkning ger ett intag under 10% av maximalt tolerabelt veckointag för dioxiner. För att minska läckage av rökgaser till arbetsmiljön, bör bl.a. skarvar, inspektionsluckor och spjällgenomföringar i inmatningsdelarna ses över och tätas.
|
|
