| 1. |
|
|
| 2. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Elever möter samhällsfrågor : Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar.Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna.
|
|
| 3. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Migrationsbiografiers didaktiska potential : Inferenser och begreppslig utveckling när mellanstadieelever möter ett rekonstruerat innehåll om migration
- 2023
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 17:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Migration är en av vår tids stora samhällsfrågor och ett aktuellt kunskapsområde i skolans samhällsorienterande (SO) ämnen i Sverige och i övriga länder i Norden. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att undervisa om migration eftersom innehållet berör elevers liv och sammansatta aspekter av kunskaper och värden i flera skolämnen. Detta skapar frågor om undervisningens möjligheter att bidra till elevers förståelse om sig själva och sin omvärld. Utifrån en analys av ämnesövergripande undervisning om migration för 10–12-åriga elever i Sverige, diskuteras migrationsbiografiers potential som didaktisk strategi i SO-undervisningen på mellanstadiet. Undervisningen utgår från en konkretisering av migration i migrationsbiografier, vilka utformats som berättelser om personer som migrerat. Undervisningen har testats i tre klasser och de observerade lektionerna har ljudinspelats och analyserats med avstamp i Wolfgang Klafkis bildningsperspektiv och ramats in av modellen för didaktisk rekonstruktion.Resultaten visar hur migrationsbiografier kan vara relevanta ur såväl innehållsperspektiv som ur mellanstadieelevers perspektiv. Biografierna möjliggjorde elevers begreppsliga utveckling genom berättelser och övningar vilka vidgade och fördjupade deras förståelse för migration. Tidigare forskning har visat hur elevers begreppsliga förändring sker gradvis i SO-ämnena och denna studies resultat är i linje med det. Studiens särskilda bidrag stärker tidigare forskning genom att empiriskt visa hur elever skapar inferenser som slutsatser dragna utifrån aktiverad förförståelse och det sammanhang som undervisningsinnehållet erbjuder. Dessutom visas hur elevers möte med biografiernas berättelser om migration ger utrymme för både kunskaper, värden och känslor. Detta har relevans för hur elever förstår fenomenet migration och ges möjlighet att inlevelsefullt relatera frågor som rör migration till sitt eget liv.
|
|
| 4. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
När ämnen möts : En analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration.In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world.The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed.In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world.
|
|
| 5. |
- Blanck, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Samhällskunskap
- 2024
-
Ingår i: Gleerups. - : Gleerups. - 9789151111360 ; , s. 119-160
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Blanck, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
SO för lärare 1 - 3
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det centrala innehållet i läroplanen för SO-ämnena i årskurs 1–3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Dessa rubriker kan tyckas inbegripa allt och intet, och som lärare kan det därför vara svårt att få grepp om både detaljer och övergripande teman. Under varje rubrik i det centrala innehållet finns en rad olika moment och i den här boken får läraren hjälp att bena ut vad dessa innebär och hur de kan behandlas i undervisningen. De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv. Det finns många sätt att knyta samman dessa ämnen i SO-undervisningen, men eleverna behöver också tidigt bekanta sig med de olika ämnenas innehåll och grund. Boken innehåller ett kapitel per ämne, och ett avslutande kapitel om ämnesövergripande undervisning. Varje kapitel berör ämnets historia, hur ämnet beskrivs i Lgr11 rörande bland annat mål, centralt innehåll och kunskapskrav, ämnets centrala begrepp samt vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen. Den här boken är tänkt att inspirera blivande lärare att utveckla en SO-undervisning för årskurs 1–3 där SO-ämnenas specifika innehåll och frågor synliggörs, samtidigt som deras innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en gemensam plattform för en bred och djup samhällsorienterande kunskap. Bokens författare har alla erfarenhet av att arbeta som lärare. De är verksamma i lärarutbildning, i forskning som rör lärande och undervisning, samt i arbete för att utveckla undervisningsmetoder.
|
|
| 7. |
- Blanck, Sara, 1980-, et al.
(författare)
-
SO för lärare 1-3
- 2019
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det centrala innehållet i läroplanen för SO-ämnena i årskurs 1-3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Dessa rubriker kan tyckas inbegripa allt och intet, och som lärare kan det därför vara svårt att få grepp om både detaljer och övergripande teman. Under varje rubrik i det centrala innehållet finns en rad olika moment och i den här boken får läraren hjälp att bena ut vad dessa innebär och hur de kan behandlas i undervisningen.De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv. Det finns många sätt att knyta samman dessa ämnen i SO-undervisningen, men eleverna behöver också tidigt bekanta sig med de olika ämnenas innehåll och grund. Boken innehåller ett kapitel per ämne, och ett avslutande kapitel om ämnesövergripande undervisning. Varje kapitel berör ämnets historia, hur ämnet beskrivs i Lgr11 rörande bland annat mål, centralt innehåll och kunskapskrav, ämnets centrala begrepp samt vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen.Den här boken är tänkt att inspirera blivande lärare att utveckla en SO-undervisning för årskurs 1-3 där SO-ämnenas specifika innehåll och frågor synliggörs, samtidigt som deras innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en gemensam plattform för en bred och djup samhällsorienterande kunskap
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Teaching about migration : Teachers’ didactical choices when connecting specialized knowledge to pupils’ previous knowledge
- 2021
-
Ingår i: Journal of Social Science Education. - Bielefeld, Germany : Bielefeld University, Germany. - 1618-5293. ; 20:2, s. 70-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Highlights, abstract, and keywords· Content and pupils are important starting points when teaching migration. · Our findings expand the discussion of teachers’ choices, pupils, and specialized knowledge. · Teachers’ reflections on didactical choices and pupils’ previous knowledge are provided.· Cases, pictures, stories, and affective dimensions could be useful when explaining migration.· Continuous education in migration and collaborative platforms in social studies are needed. Purpose: This article contributes to the discussion of teaching migration in upper primary school by examining teachers’ didactical choices concerning specialized knowledge and pupils' previous knowledge. Design/methodology/approach: The approach is practice-based design research, in which meetings with teachers and focus group interviews with ten-to-twelve-year-old pupils are analyzed in relation to educational practice and exemplary teaching. Findings: Teachers expanded concept of migration developed through discussions of specialized knowledge in relation to pupils' previous knowledge contributes to a more qualified migration education. Migration can be taught from a perspective or in thematic interdisciplinary projects. Migration biographies as well as using stories, pictures, and affective dimensions, can make the abstract concepts become concrete when reconstruction of migration in teaching.Practical implications (if applicable): This addresses issues of continuous education in social studies for teachers and the need for collaborative platforms. Keywords Migration, Teaching, Didactical choice, Social studies, Specialised knowledge
|
|
| 10. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Teaching about the topic of migration : Didactical choices and reconstruction of content when teaching about migration for 10-12 years old pupils
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Migration is a timeless and increasing phenomenon that affects societies and everyday life on earth. The public discourse on migration has become more polarized with a diminished space for balanced and evidence-based analyses (IOM, 2019). Migration could be an example of what Larsson (2019) describes as a potentially controversial social issue. Tho, many teachers seem to avoid these kinds of issues or feeling difficulties about how to teach about topics of migration (McIntosh, Todd, & Das, 2019). These difficulties could relate to migration as a, often interdisciplinary topic, with dimensions of both values and knowledge. However, teachers need to be better equipped to teach migration sensitively and effectively across disciplines (McIntosh et al., 2019). One dimension of this equipment could be strengthen teachers´ content knowledge about the phenomenon. If the teaching is based on reconstructed specialized knowledge, it could give pupils´ the opportunity to develop critical thinking and analyses based on evidence. This study aims to examine the educational practice about social issues like migration in social studies from a didactical perspective, according to the reconstruction of content, teachers´ choices, and pupils´ knowledge. In this study, based on educational design research (van den Akker, 2006), the intervention is to support the teachers with specialized knowledge and possibilities to reflect around and transform the content in research- and development circle. The teachers have been tested the planned teaching in three different classrooms, two regular classes and one with newly arrived pupils at age 10-12. The empirical material is analyzed from a didactic approach using a framework of Klafkis Categorical Bildung (1985/2001) and the educational practice of Carlgren (2015) to understand the relations between content, teachers didactical choices, and pupils´ knowledge. The results are analyzed according to pupils´ possibilities of developing knowledge to be able to think critical.
|
|
