| 1. |
- Appelberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Åldersanalys i fiskövervakningen : viktig miljöinformation finns i fiskars hårda vävnader
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk är en viktig miljöindikator i uppföljning av svenska miljömål och internationella direktiv och överenskommelser. Flera av indikatorerna som används för att beskriva rekrytering, tillväxt och åldersstruktur baseras på åldersbestämning av fisk. Åldersbestämning görs genom att läsa av tillväxtzoner på olika hårda vävnader från fisken, t.ex. otoliter, gällock, vingben och fjäll. När fisken växer avspeglas också förändringar i fiskens miljö i de hårda vävnaderna. Åldersprover av fisk tas inom många av de pågående övervakningsprogrammen, och på SLU finns också stora arkiv av åldersprover från många äldre undersökningar. I denna rapport utvärderar vi hur åldersbestämning och andra analyser av fiskens hårda vävnader kan komplettera och stärka kunskapen om fiskpopulationers och fisksamhällens struktur och funktion i svenska sötvatten och längs Östersjöns kust. Olika typer av åldersbaserade indikatorer behövs i uppföljningen av ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet och som grund för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Det handlar om olika mått på fiskens åldersstruktur, rekrytering, tillväxt och dödlighet, som alla utgår från åldersbestämda fiskar. Vi beskriver insamlade åldersprover från provfiskade kustområden och sjöar, och ger både publicerade och nya exempel på hur åldersdata kan användas i miljö- och fiskeriförvaltning. Vi ger också exempel på hur analyser baserade på otoliters form och kemiska sammansättning kan användas. Rekrytering av fisk varierar mer eller mindre mellan år, beroende på naturliga förutsättningar och mänsklig påverkan. Rekryteringsindex baserat på fiskens ålder ger mer specifik information än osäker tolkning baserad på fiskens storlek. Vi visar att det förekommer en betydande variation i rekryteringsindex och relativ årsklasstyrka för flera fiskarter i både mindre och större sjöar och längs kusten. Miljöförändringar påverkar också fiskens tillväxt. Vi ger exempel på åldersbaserade tillväxtanalyser, på individer och bestånd, med och utan hjälp av tillväxtmodeller. Kunskap om överlevnad och dödlighet behövs för att förstå vad som påverkar fiskbeståndens utveckling, och bör därför vara viktiga underlag för en ekosystembaserad fiskförvaltning. Vi ger flera nya exempel på att dödlighet kan uppskattas via åldersanalyser för några kustlevande fiskarter som är av intresse för yrkes- och fritidsfisket, och på hur fiskeridödlighet används i nya beståndsmodeller för siklöja i Vänern och Bottenviken. Vi analyserar också skillnader mellan ålders- och längdstruktur, som tydligt visar att det inte går att korrekt bestämma en fisks ålder utifrån dess längd. Nya och tidigare insamlade åldersprover förvaras i SLU:s biologiska arkiv. Proverna kan användas till fler analyser än vad som var syftet vid insamlingen inom miljöövervakning och andra undersökningar. Vi visar exempel på hur insamlade åldersprover kan användas för att identifiera olika bestånd av fisk. Det handlar om olika metoder baserade på otoliters form, kemisk samansättning av otoliter och fjäll, och genetisk analys av fjäll.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3 : Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 4. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2018
- 2019
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 5. |
- Florin, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
How old are you-Evaluation of age reading methods for the invasive round goby (Neogobius melanostomus, Pallas 1814)
- 2018
-
Ingår i: Journal of Applied Ichthyology. - : Hindawi Limited. - 0175-8659 .- 1439-0426. ; 34, s. 653-658
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the Baltic, the first observation of the round goby (Neogobius melanostomus, Pallas 1814) was made in 1990. Within the past decade the species became invasive and spread rapidly throughout the Baltic Sea. Studies about the fishes potential impacts on resident species promote the need for an increasing knowledge of their basic stock structures such as growth rates, longevity and mortality, which all rely on accurate estimates of age. Former studies on the round goby have used several different age reading techniques. In this study, we compared three standard otolith preparation methods for ageing and present the best procedure for the invasive round goby. The results showed significant differences in age estimates of the same fish between the different preparation methods and between readers. The estimation of the first annulus, the first year, was the most problematic. The overall agreement was lowest when reading the whole otoliths while the best performance was achieved with sectioned and stained preparation method. Depending on method used the growth estimates also differed. The results question comparability between previous studies and highlight the importance of harmonised aging procedures for the round goby for obtaining correct estimates of population parameters such as growth rate, age at maturity, and longevity.
|
|
| 6. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 7. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning. Programmet startades i slutet av 1980-talet och omfattar i dagsläget sju nationella referensområden; två i Bottniska viken, ett i norra Egentliga Östersjön, två i södra Egentliga Östersjön och två i Västerhavet.Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.Detta faktablad sammanfattar resultat och bedömningar från den integrerade kustfisk-övervakningen i referensområdet Holmöarna i Bottniska viken. För en fördjupad presentation av resultaten se Faktablad för Integrerad kustfisk-övervakning (Fjällbacka, Torhamn, Kvädöfjärden och Holmöarna), 2020:1
|
|
| 8. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Information depths of analytical techniques assessing whitefish otolith chemistry
- 2020
-
Ingår i: Nuclear Instruments and Methods in Physics Research Section B: Beam Interactions with Materials and Atoms. - : Elsevier BV. - 0168-583X .- 1872-9584. ; 477, s. 104-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The elemental composition of otoliths provides historical information on migration and provenance of fish. Due to the complex structure of the otoliths, the depth from which the elemental information originates has to be considered. In this work, three analytical methods often used to assess otolith chemistry are compared. The information depths are calculated for mu-XRF and PIXE and measured for LA-ICP-MS. The information depth in PIXE depends on the energy of the incident particles and on the element to be analysed while in XRF it depends mostly on the element to be analysed as the energy of the incident X-rays usually is high enough to excite atoms at depths of several hundreds of micrometres. If we assume that the otolith is exposed to X-rays from a Rh-tube (20.16 keV) about 50% of the detectable Sr(K alpha) X-rays will be emitted from a depth ranging from 0 to 114 mu m. In the case of PIXE with 3 MeV protons the corresponding range is 0-15 mu m. The information depths in LA-ICP-MS were determined by measuring the depth of the laser-ablated craters or trenches that remained on the otolith surface. The depths measured with a scanning white light interferometer (SWLI) were found to be about 40 mu m (spots) and 11 mu m (trenches).The correlation between strontium concentrations obtained by spot analysis of whitefish otoliths with PIXE and LA-ICP-MS was excellent (92%), although different spot sizes were used. A comparison of strontium concentration profiles measured with mu-XRF and LA-ICP-MS showed that the higher information depth of mu-XRF in combination with the 52 degree angle of the incident X-rays smoothens out the sharp edges seen in the LA-ICP-MS profiles. Otoliths from whitefish captured in the Baltic Sea (n = 30) were analysed in this comparison of methods. Among these whitefish there are sea spawners, river spawners and stocked fish with different life history and different otolith chemistry.
|
|
| 9. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Prevalence of stocked whitefish in River Kemijoki, Finland, inferred by micro X-ray fluorescence analysis of otoliths
- 2020
-
Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 27, s. 490-497
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Micro X-ray fluorescence (mu-XRF) analysis of otoliths was evaluated as a method to estimate the proportion of stocked one-summer-old whitefish Coregonus lavaretus L. in catches of adult fish (n = 20) ascending the River Kemijoki to spawn. Laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS) analysis was applied as control. Polished otoliths were scanned with mu-XRF to obtain strontium maps that were used to infer visually the provenance of the whitefish. Thirteen of the fish showed signs of being stocked as one-summer-old fingerlings. LA-ICP-MS was applied to determine the elemental composition in a spot outside the core of the otolith. The results were largely consistent with the visual inspection of the mu-XRF mapped otoliths. In conclusion, mu-XRF mapping successfully identified whitefish stocked as one-summer-old fingerlings. The vast majority of whitefish returning to the River Kemijoki to spawn were stocked fish.
|
|
| 10. |
- Holliland, Per, et al.
(författare)
-
Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2020
- 2021
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.Under 2018 års provfiske utgjorde abborre 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Även under 2020 års provfiske var fångsten av abborre relativt stor. På grund av ökande fångster av mört och abborre har den totala mängden fisk som fångats också ökat över tid.Mört, strömming, nors, löja, sarv och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Totala antalet fångade individer för löja, sarv, tånglake, gädda och gös är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet.Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har påträffats under de senaste årens provfisken.Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, vimma, braxen och gös.Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, generellt för alla arter (> 30 centimeter) och specifikt för abborre (> 25 centimeter). Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation.Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns större andel rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden.Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.Sikens tillväxt har inte förändrats över tid. Sikens tillväxt i Lagnö stannar av vid 4 års ålder, då är sikarna runt 35 cm. Att tillväxten stannar av tyder på att siken blir könsmogen.
|
|
