| 1. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Contribution of social science to large scale biodiversity conservation : a review of research about the Natura 2000 network
- 2016
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 199, s. 110-122
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Successful conservation needs to be informed by social science because it is closely linked to socio-economic processes and human behaviour. Limited knowledge about ecosystems' interactions with these processes currently undermines conservation efforts. This review provides a comprehensive synthesis of social science concerning the world's largest multinationally-coordinated conservation infrastructure: the European Ecological Network - ‘Natura 2000’. Based on a review of 149 publications, we analyse and discuss the main findings and outline key social-science research gaps with regard to the Natura 2000 network. The review shows that human dimension of the Natura 2000 network is complex and varies among EU Member States. In general, low level and quality of public participation in implementation of the Natura 2000 network and its management, negative public perceptions of the network, lack of flexibility of responsible authorities and insufficient consideration of the local context pose the greatest challenges to the network's functioning. Important but hitherto little studied research topics include: evaluation of participation; effects of education on potential to raise public awareness; effects of potential financing mechanisms for compensating private land-owners; economic studies on cost-effectiveness; and benefits from conservation and ecosystem services. These knowledge gaps will need to be filled for the Natura 2000 network to reach its goals.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation : Syntes av forskningsprojekten Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bidra till att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar två projekt inom Naturvårdsverkets forskningssatsning om ekologisk kompensation: Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?På en stor del av jordens yta har människan kraftigt försämrat förutsättningarna för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som den ger upphov till, vilket därför även påverkar samhällen negativt. Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är dock ett relativt nytt sätt att arbeta med naturvård och det finns oklarheter kring hur det bör implementeras i praktiken. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och effektivitet i stora delar av världen, samt för många naturtyper och typer av kompensationsåtgärder.Vi har genom intervjuer undersökt hur arbetet med ekologisk kompensation bedrivs och vilka utmaningar som finns i Sverige idag. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att syntetisera den vetenskapliga kunskap som finns rörande ekologisk kompensation globalt, samt rörande naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som finns i Sverige.Intervjuerna med 17 tjänstemän och praktiker som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mera sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast är att enskilda träd, skogar, våtmarker eller vattendrag och dammar kompenseras, och fåglar och groddjur var de artgrupper som nämndes oftast. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation (innefattande såväl lagverk och processer som rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation) gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation och om det är viktigast att prioritera närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas) skapade otydlighet i tillämpningen. En avsaknad av helhetsperspektiv, som innebär att mer än det enskilda exploateringsprojektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och att bedömningar görs på landskapsnivå, identifierades också. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, bedömningar som görs på liten skala och en inställning att allt är bättre än inget och att allt går att kompensera kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald är osäkra.I genomgången av vetenskaplig litteratur som har utvärderat ekologisk kompensation fann vi 40 studier, men endast en av dessa kunde utvärdera om det har skett någon nettoförlust av biologisk mångfald. Majoriteten av dessa kom från våtmarks- eller sötvatten-miljöer i Nordamerika. Generellt lyckades kompensationsprojekten inte kompensera ekosystemtjänster fullt ut. Det fanns dock en fördröjningseffekt, så att kompensationslokalerna blev mer lika referensen ju längre tid som förflutit sedan kompensationsåtgärden utfördes. För biologisk mångfald var mönstret inte lika tydligt som för ekosystemtjänster. Det var stor variation mellan olika studier och det fanns heller inte någon tydlig skillnad mellan olika organismgrupper, eller mellan olika naturtyper.När vi gick igenom utvärderingar av naturvårdsrestaureringar fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat innebar en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och 3 i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier, och restaureringen ledde inte alltid till högre biologisk mångfald. Skillnaden i utfall mellan typerna av ekosystem var små, men det fanns något större skillnad i effekt av restaureringen mellan olika naturtyper (till exempel mellan lövskog kontra barrskog, eller öppen gräsmark kontra hedar). De flesta studier hade utvärderat effekter på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar. Skillnaderna i effekt mellan olika artgrupper var också små. Endast för kärlväxter fanns så många utvärderingar av individuella arter (35 studier) att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. För alla typer av ekosystem där antalet studier var tillräckligt stort (skog, gräsmarker och våtmarker) ökade effektstorleken med ökande tid sedan restaureringsåtgärderna utförts.Utifrån de identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige rekommenderar vi en nationell standard och etablerade rutiner för tillsynsmyndigheter, som bland annat kan öka fokus på landskapsperspektiv och bredare inkludering av naturvärden. Genom att tillgängliggöra goda och sämre exempel på kompensationsåtgärder kan kvalitén på genomförd kompensation höjas. Vi rekommenderar även att framtida ekologiska kompensationsprojekt systematiskt utvärderar både de naturvärden som förloras vid exploatering och de som uppstår via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör därför samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena. Eftersom det ofta är flera olika naturvärden som påverkas av en och samma exploatering, måste myndigheterna vara medvetna om vilka av dessa som kompensationsåtgärderna syftar till att kompensera, och exploateringens effekter av dessa behöver också följas upp.
|
|
| 4. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och naturmiljöer, en förlust som till stor del beror på människans utnyttjande av en allt större andel av jordens yta. Det finns oklarheter kring hur ekologisk kompensation implementeras och hur det bör utformas för att vara effektiv. Trots att ekologisk kompensation har funnits som en del i den svenska lagstiftningen sedan 1999 så har det än så länge inte använts i större omfattning i Sverige. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och verkan i stora delar av världen, samt för många biotoper och typer av kompensationsåtgärder.Det övergripande syftet med projektet har varit att ta fram vägledning för att effektivisera tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Detta gjorde vi genom att dels syntetisera tillgänglig kunskap om effektiviteten i olika restaureringsåtgärder, dels utvärdera hur ekologisk kompensation tillämpas i Sverige idag för att identifiera hinder för optimal implementering. Vi har använt intervjuer och en workshop för att undersöka hur arbetet med ekologisk kompensation utförs och vilka utmaningar som är förknippade med detta. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att utvärdera den vetenskapliga litteratur som utvärderar naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som råder i Sverige.Intervjuerna med 17 personer som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mer sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast kompenseras enskilda träd, skog, våtmarker eller vattendrag och dammar, och vanligast nämnda artgrupper var fåglar och groddjur. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation i det svenska systemet – innefattande både lagverk och processer och rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation – gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation gjorde ibland tillämpningen otydlig. Osäkerhet fanns även kring vad som är viktigast att prioritera, närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan, d.v.s. ”on site” vs. ”off site”) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas, d.v.s. ”in-kind” vs. ”out-of kind”). En avsaknad av ett helhetsperspektiv identifierades också, d.v.s. avsaknad av ett perspektiv där mer än det enskilda exploaterings-projektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och bedömningar på landskapsnivå görs. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, en inställning att allt är bättre än inget, att allt går att kompensera, och bedömningar på liten skala kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald blir osäkra.I genomgången av utvärderingar av naturvårdsrestaureringar i den vetenskapliga litteraturen fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat krävde en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och tre i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier men var generellt svagt positiv eller gav ingen säkerställd effekt. Utfallet var likartat mellan de fyra biotopkategorierna. Det fanns något större skillnad i generell effekt mellan smalare biotopkategorier, där även negativa effekter uppvisades i vissa fall medan några biotoper hade en tydligare positiv effekt av restaurering. Flest utvärderingar var gjorda på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar, med liknande resultat för de olika artgrupperna. Endast för kärlväxter fanns tillräckligt med utvärderingar av enskilda arter (35 studier) så att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. Det är därför svårt att dra slutsatser kring vilka restaureringsåtgärder som lämpar sig bättre som kompensationsåtgärder än andra för majoriteten av biotoper, åtgärdskategorier och artgrupper vi undersökt. Fortsatt uppbyggnad av väl designade uppföljningsstudier borde därför prioriteras.De identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige, tillsammans med bristen på välgrundad kunskap om effekten av olika restaureringsåtgärder, gör att vi föreslår att:En nationell standard tas fram, rutiner utarbetas för tillsynsmyndigheter, och ekologisk kompensation integreras bättre i hela beslutsprocessen. • Ett bredare helhetstänkande kring bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster möjliggörs, genom att öka fokus på landskapsperspektiv och ta hänsyn till fördröjningseffekter för både konsekvenser av exploatering och nyttan av kompensationsåtgärder.Goda exempel på kompensationsåtgärder sammanställs och tillgängliggörs för att höja kvalitén på genomförd kompensation.Framtida kompensationsprojekt gör en systematisk uppföljning av naturvärden som förloras vid exploatering och av de som skapas via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena.En geografisk databas för dokumentation av alla kompensationsområden utvecklas och i den kopplas dessa till motsvarande områden som exploaterats. För att följa upp de naturvärden som förloras och de som avsätts, förstärks och restaureras för att kompensera för dessa. En sådan databas möjliggör att långsiktigt kunna följa i vilken mån kompensationsområden utgör en motvikt till de värden som förloras.
|
|
| 5. |
- Arnqvist, Goran, et al.
(författare)
-
Falsk marknadsföring om hållbart skogsbruk
- 2022
-
Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dagens svenska skogsbruk är inte ekologiskt hållbart. Att saluföra det som hållbart är därför – för att tala klarspråk – falsk marknadsföring, skriver forskare.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Robert, et al.
(författare)
-
The Challenge of Transdisciplinary Research : A Case Study of Learning by Evaluation for Sustainable Transport Infrastructures
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:17, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While transdisciplinary (TD) research is desired in order to solve real world sustainability issues, this may be challenging for both academic and non-academic participants. Supporting learning through evaluation, we analyzed a project aiming at sustainable transport infrastructures. After developing a TD research framework as a benchmark, two external independent evaluators interviewed all project researchers, representatives for end-users, and donors. The evaluators compared results with the framework, and evaluators and participants critically reflected on the results together. There were three inconsistencies relative to the framework: (1) limited understanding of TD research among project management, end-users, and most of the researchers; (2) no structured learning process among end-users; instead, they expressed very diverse opinions about what they expected from the project; (3) project leaders had limited understanding of the special challenges of TD research, did not fully understand the status of the project's social system, and thus did not act as facilitators of the required collaborative learning process. Non-academic participants saw themselves as customers and not as partners in the knowledge production process. We conclude that TD problem-solving research requires much time and needs facilitation and training. A preparatory phase with a lower level of funding would be helpful in preparing for TD processes.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Björkvik, Emma, 1987-, et al.
(författare)
-
Informing obligations : Best practice information for catch‐and‐release in Swedish local recreational fisheries management
- 2023
-
Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : John Wiley & Sons. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 30:3, s. 310-322
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Catch-and-release (C&R) is a popular management tool that can support sustainable development of recreational fisheries, if anglers adopt scientifically informed “best practices.” However, although the role of best practices is widely established in the academic literature, this knowledge is not always disseminated to anglers. In this paper, we investigated if and to what extent local management organizations provided best practice information to anglers. Based on a sample of 331 Swedish organizations, we reviewed the websites through which these organizations sold fishing licenses. Our review demonstrated widespread use of C&R as a management tool yet a general lack of best practice information. Among the small fraction of organizations that mentioned best practices, most mentioned only a single practice, with little consistency among practices that received attention. In addition, best practice information was particularly lacking for pike (Esox Lucius) and perch (Perca fluviatilis), which are by far the most landed and released species nationally. We discovered major knowledge deficiencies that provide insights about where and how to focus efforts for improving best practice information, in the context of local recreational fisheries management.
|
|
| 9. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
“A Thousand flowers are flowering just now” – towards integration of ecosystem services concept into decision making
- 2018
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 30, s. 181-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigate the integration of the ecosystem services (ES) concept in decision making.We use the three dimensions of learning to investigate the use of the ES concept.ES concept seems to meet several positive expectations put forward in science and policy.A main contribution from the concept may potentially be its function as a “boundary object”.Implementing ES into practice is a complex process and a multifaceted task.
|
|
| 10. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Between biodiversity conservation and sustainable forest management - A multidisciplinary assessment of the emblematic Bialowieza Forest case
- 2020
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The tension between biodiversity conservation and multipurpose forest management may lead to conflicts. An internationally prominent example is the Bialowieza Forest Massif (BFM), an extensive forest complex with high levels of naturalness. We apply a systematic, multidisciplinary assessment process to review empirical evidence on different dimensions of the BFM conflict. While there is broad consensus that this forest massif is an exceptional place worth conserving and that a way forward is a zonation system combining conservation with management, exactly how this should be done has yet to be agreed upon. Our assessment shows that the key reasons for the BFM controversy go beyond the availability of knowledge on the ecological status of the BFM and include: 1) evidence stemming from different sources, which is often contradictory and prone to different interpretations; 2) knowledge gaps, particularly with regard to socio-economic drivers and beneficiaries as well as uncertainties about future trends; 3) fundamentally different values and priorities among stakeholder groups, resulting in power struggles, and an overall lack of trust. We conclude that evidence-based knowledge alone is insufficient to cope with complex conservation conflicts. While more evidence may help assess the consequences of decisions, the actual management decisions depend on different actors' worldviews, which are rooted in their professional identities and power, and their political and legal realities. This calls for conflict management through a well-organized participatory process organized and supervised by a body deemed legitimate by the groups involved.
|
|
